Nu har vi lämnat förslagen på ändrade kurs- och ämnesplaner till regeringen

Vi har tagit fram förslag på reviderade kurs- och ämnesplaner i grundskolan, specialskolan, sameskolan och på gymnasial nivå. Syftet med ändringarna är att kurs- och ämnesplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. På så sätt vill vi förbättra likvärdigheten i undervisningen och se till att betygen blir mer rättvisande för eleverna.

Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg. Det är regeringen som fattar beslut om de förändrade kurs- och ämnesplanerna och när de ska börja att gälla.

En bild som beskriver processen med att ta fram kurs- och ämnesplaner. Bilden visar att vi nu befinner oss i fasen där vi lämnar våra förslag till regeringen.

Vad är målet med revideringen?

Målet med revideringen är att kurs- och ämnesplanerna ska bli ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Ämnets syfte och centrala innehåll ska få ett tydligare fokus i undervisningen och kunskapskraven ska bli ett bättre stöd när lärarna sätter betyg. Fakta och förståelse ska betonas och innehållet ska skilja sig tydligare mellan stadier och mellan kurser. På så sätt vill vi förbättra kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen och se till att betygen blir mer tillförlitliga och rättvisande för eleverna.

Vilka kurs- och ämnesplaner revideras?

Vi föreslår ändringar i alla kursplaner i grundskolan och sameskolan, i fem kursplaner i specialskolan och i tre ämnesplaner på gymnasial nivå: engelska, matematik och moderna språk.

När börjar de reviderade kurs- och ämnesplanerna att gälla?

Regeringen förväntas fatta beslut om kurs- och ämnesplanerna under 2020. Om regeringen fattar ett sådant beslut, börjar de reviderade kurs- och ämnesplanerna att gälla den 1 juli 2021.

Vi föreslår att elever som påbörjar någon kurs i engelska, matematik eller moderna språk före den 1 juli 2021 i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska få slutföra sina påbörjade kurser enligt nu gällande ämnesplaner.

Vad är det som har ändrats?

Fakta och förståelse betonas

I våra förslag lyfter vi fram fakta och förståelse där det har behövts. I ämnets syfte inför vi till exempel uttrycket "kunskaper om" i stället för "förmåga att" i några av de långsiktiga målen på grundskolenivå. Det är bland annat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena vi föreslår ”kunskaper om”. I det centrala innehållet har vi undersökt vilka formuleringar som varit för övergripande och gjort dem mer konkreta. I kunskapskraven gör vi det möjligt för läraren att lägga större vikt vid bredden i elevernas ämneskunskaper.

Det centrala innehållet anpassas när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression

I våra förslag har vi anpassat omfattningen av det centrala innehållet till ämnets undervisningstid eller poängomfattning. Ett alltför omfattande innehåll har ibland gjort att lärare tvingats prioritera bort eller tona ned vissa delar. Följden kan då bli bristande likvärdighet i undervisningen. Vi vill också tydliggöra progressionen med starkare betoning på grundläggande kunskaper för de yngre eleverna och större inslag av komplexa sammanhang för de äldre eleverna.

När vi har justerat det centrala innehållet har vi

  • konkretiserat innehåll genom att peka ut de specifika delarna som läraren ska undervisa om
  • beskrivit det centrala innehållet mer generellt och plockat bort en del detaljer och exempel som finns i dag
  • tagit bort innehåll helt eller flyttat innehåll mellan stadier, mellan kurser eller mellan ämnen.

Kunskapskraven är mindre omfattande och mindre detaljerade

I våra förslag har vi strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre omfattande och detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.

Vad ändras inte?

Vi vill behålla det som fungerar bra i nuvarande kurs- och ämnesplaner och den praxis kring tolkning och användning som lärare har utvecklat.

I de flesta ämnen blir det inga stora förändringar utan mindre justeringar. Läroplanernas inledande, övergripande delar är oförändrade. Den grundläggande strukturen i kurs- och ämnesplanerna finns också kvar. Precis som tidigare ska syftet och det centrala innehållet styra undervisningen och kunskapskraven vara ett stöd när läraren sätter betyg. Grundmodellen med värdeord i kunskapskraven har vi inte heller förändrat men antalet värdeord som används har blivit färre. Det handlar inte heller om några ändringar av betygsskalan.

Läs våra slutliga förslag

Den 18 december lämnade vi över våra slutliga förslag till ändrade kurs- och ämnesplaner till regeringen. I listorna nedanför hittar du alla slutliga förslag. Eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen och skolformer varierar ändringarna i omfattning mellan de olika kurs- och ämnesplanerna.

Grundskolan

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

BildPDF (pdf, 129 kB)

BiologiPDF (pdf, 142 kB)

EngelskaPDF (pdf, 226 kB)

FysikPDF (pdf, 141 kB)

GeografiPDF (pdf, 215 kB)

Hem- och konsumentkunskapPDF (pdf, 112 kB)

HistoriaPDF (pdf, 208 kB)

Idrott och hälsaPDF (pdf, 142 kB)

Judiska studierPDF (pdf, 163 kB)

KemiPDF (pdf, 141 kB)

MatematikPDF (pdf, 223 kB)

Moderna språkPDF (pdf, 329 kB)

Modersmål (utom nationella minoritetsspråk)PDF (pdf, 168 kB)

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 220 kB)

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 247 kB)

Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 250 kB)

Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 249 kB)

MusikPDF (pdf, 149 kB)

ReligionskunskapPDF (pdf, 191 kB)

SamhällskunskapPDF (pdf, 158 kB)

SlöjdPDF (pdf, 131 kB)

Svenska som andraspråkPDF (pdf, 212 kB)

SvenskaPDF (pdf, 196 kB)

Teckenspråk för hörandePDF (pdf, 206 kB)

TeknikPDF (pdf, 143 kB)

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

BildPDF (pdf, 129 kB)

BiologiPDF (pdf, 142 kB)

EngelskaPDF (pdf, 226 kB)

FysikPDF (pdf, 141 kB)

GeografiPDF (pdf, 215 kB)

Hem- och konsumentkunskapPDF (pdf, 112 kB)

HistoriaPDF (pdf, 208 kB)

Idrott och hälsaPDF (pdf, 142 kB)

Judiska studierPDF (pdf, 163 kB)

KemiPDF (pdf, 141 kB)

MatematikPDF (pdf, 223 kB)

Moderna språkPDF (pdf, 329 kB)

Modersmål (utom nationella minoritetsspråk)PDF (pdf, 168 kB)

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 220 kB)

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 247 kB)

Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 250 kB)

Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråkPDF (pdf, 249 kB)

MusikPDF (pdf, 149 kB)

ReligionskunskapPDF (pdf, 191 kB)

SamhällskunskapPDF (pdf, 158 kB)

SlöjdPDF (pdf, 131 kB)

Svenska som andraspråkPDF (pdf, 212 kB)

SvenskaPDF (pdf, 196 kB)

Teckenspråk för hörandePDF (pdf, 206 kB)

TeknikPDF (pdf, 143 kB)

Gymnasieskolan

Ämnesplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

EngelskaPDF (pdf, 206 kB)

MatematikPDF (pdf, 439 kB)

Moderna språkPDF (pdf, 648 kB)

Ämnesplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

EngelskaPDF (pdf, 206 kB)

MatematikPDF (pdf, 439 kB)

Moderna språkPDF (pdf, 648 kB)

Sameskolan

Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

SamiskaPDF (pdf, 258 kB)

Kursplanen består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

SamiskaPDF (pdf, 258 kB)

Specialskolan

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

Engelska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 215 kB)

Moderna språk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 194 kB)

Rörelse och dramaPDF (pdf, 184 kB)

Svenska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 197 kB)

Teckenspråk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 237 kB)

Kursplanerna består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi föreslår ändringar i alla tre delar.

I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen.

Engelska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 215 kB)

Moderna språk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 194 kB)

Rörelse och dramaPDF (pdf, 184 kB)

Svenska för döva och hörselskadadePDF (pdf, 197 kB)

Teckenspråk för döva och hörselskadadePDF (pdf, 237 kB)

Vi ger stöd i implementeringen

Vi kommer att stötta huvudmän, skolchefer och lärare att börja arbeta utifrån de reviderade kurs- och ämnesplanerna. Stödet består av olika informations-, utvecklings-, och stödinsatser. Vi tar bland annat fram material som kan används för det lokala implementeringsarbetet och om vad förändringarna i de reviderade kurs- och ämnesplanerna innebär för undervisningen i de olika ämnena. I början av 2020 informerar vi mer via webbplatsen och nyhetsbrevet.

Samarbete och transparens – så har förslagen arbetats fram

I vårt arbete har vi strävat efter att vara så öppna och transparenta som möjligt. Vi har bland annat bjudit in flera hundra lärare och forskare att vara med i revideringsarbetet. Vi har också haft samråd med intresseorganisationer, fackförbund, branschrepresentanter och andra myndigheter.

Inför revideringen gav vi under hösten 2018 lärare möjlighet att besvara en enkät om hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken. Mer än 3 500 svar kom in och gav oss en bild som har varit ett av många underlag i arbetet. Efter det presenterade vi riktlinjer för revideringsarbetet. Även då fick lärare och andra intressenter möjlighet att lämna synpunkter via vår webbplats.

I september 2019 remitterade vi förslag på reviderade kurs- och ämnesplaner. Syftet var att fler målgrupper med olika perspektiv skulle kunna komma med synpunkter och ge oss en tydligare bild av hur förslagen till reviderade kurs- och ämnesplaner skulle kunna fungera. Nedan ges en översikt av de synpunkter som har kommit in.

Synpunkter under remissperioden

Förslagen har remitterats till ett sjuttiotal instanser, däribland myndigheter, organisationer, fackförbund, universitet och högskolor samt kommuner och enskilda huvudmän. Av de som svarat, drygt 30 remissinstanser, instämmer de flesta i vår problembeskrivning och behovsanalys. Flera instanser är särskilt positiva till förändringarna av kunskapskraven. En del uttrycker farhågor kopplat till kunskapskravens konstruktion och betygens likvärdighet.

Under perioden har vi framför allt fått synpunkter om

  • timplanen, betygsskalan och värdeorden
  • processen, tiden för remissen och hur vi tagit emot synpunkter via webbplatsen
  • att vi drog tillbaka förslaget om att forna civilisationer, inklusive antiken, skulle tas bort från det centrala innehållet innan remissperioden hade avslutats
  • hur vi hanterat skrivningar om de nationella minoriteterna och urfolket samerna
  • hur vi hanterat samråd med nationella minoriteter
  • kostnader för implementering
  • tidplanen för när kurs- och ämnesplanerna ska börja gälla och övergångsbestämmelser.

Synpunkter i öppet formulär på skolverket.se

Under remissperioden fanns det även en möjlighet att lämna synpunkter på de föreslagna förändringarna i ett öppet formulär på vår webbplats. Vi fick drygt 3 000 svar. Majoriteten av de som svarade uppgav att de var lärare eller tillhörde ett arbetslag av lärare. Man bör dock ta hänsyn till att detta inte är ett slumpmässigt urval och att resultaten därför inte går att generalisera för lärare i hela landet.

I flertalet frågor fick vi svar som indikerar att man är positiv till de föreslagna förändringarna. Flest synpunkter inkom på kursplanerna i historia, idrott och hälsa, slöjd och svenska. För gymnasial nivå inkom flest synpunkter på ämnesplanen i matematik. De som ställde sig mindre positiva till förslagen gav framför allt synpunkter på specifika förändringar i det centrala innehållet i olika ämnen, framförallt i SO-ämnena och i svenska.

Illustration som visar att en kurs- och ämnesplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Så fungerar kurs- och ämnesplanerna

Utbildningen i skolan handlar om att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska utformas så att den bidrar till elevernas personliga utveckling och förbereder dem för vidare studier och arbetsliv.

Läroplanerna, kursplanerna och ämnesplanerna beskriver skolans kunskaps- och bildningsuppdrag och är avgörande för likvärdigheten i skolan. En kursplan eller ämnesplan består av tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

Syfte

Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. Målen anger vilka kunskaper i ämnet som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan målen och kunskapskraven. Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme och kombineras på olika sätt utifrån ämnets eller kursens syfte vid planeringen av undervisningen.

Kunskapskrav

Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Därför behöver kunskapskraven läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Kunskapskraven är inte mål för undervisningen utan medel för att sätta betyg. De är därför inte avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen.

Undantag i revideringen

Grundsärskolan och vissa kursplaner i specialskolan

Grundsärskolans kursplaner och specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning revideras enligt en annan tidplan. Planen är att de reviderade kursplanerna i dessa skolformer börjar gälla hösten 2021.

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Anledningen till att inte samtliga ämnen på gymnasial nivå eller i gymnasiesärskolan och inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå har reviderats nu beror på att vi inväntar resultatet av Betygsutredningen 2018 (U 2018:03). Utredningen ska bland annat föreslå en modell för ämnesbetyg på gymnasial nivå.

Även Komvuxutredningen som lämnade sitt betänkande (SOU 2018:71) i augusti 2018 kan vara avgörande i det fortsatta arbetet. Utredningen föreslog bland annat att betygsskalan ska förenklas för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, i svenska för invandrare och för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå.

Yrkesämnena revideras löpande och ett stort antal yrkesämnen gick ut på remiss hösten 2019.

Förändringar i gymnasieskolans yrkesprogram

Skolverket har fattat beslut om ändringar i åtta yrkesprogram i gymnasieskolan. Förändringarna omfattar innehåll i inriktningar, programfördjupningar och ämnesplaner och gäller för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Förändringarna ska tillämpas från och med den 1 juli 2021 med två undantag:

  • Ämnesplanen i vård- och omsorg specialisering som ska tillämpas inom vuxenutbildningen från 1 juli 2020.
  • Fordons- och transportprogrammet, som får en förändrad programstruktur med totalt 16 nya ämnen med totalt 32 nya kurser, som ska tillämpas från 1 juli 2020.

Förändringar för gymnasieskolan

Har du frågor?

Har du frågor om våra förslag eller om informationen på den här sidan?

Välkommen att mejla eller ringa Skolverkets upplysningstjänst.

Mejla upplysningstjansten@skolverket.se

Ring 08-527 332 00

Senast uppdaterad 24 mars 2020

Frågor och svar

Kunskapskraven är mindre omfattande, innehåller färre detaljer och är formulerade på ett enklare sätt. Huvudsyftet med det är att kunskapskraven ska bli ett bättre verktyg när läraren sätter betyg. Även i fortsättningen kommer det krävas en lärares professionella tolkning av kunskapskraven utifrån ämnets syfte och centrala innehåll samt utifrån den undervisning som har bedrivits för att kunna använda dem vid betygssättningen. Läraren behöver förklara för elever och föräldrar vad som utgör väsentligt kunnande i ämnet och vad som har varit avgörande för ett visst betyg.

Generellt sett har det varken blivit svårare eller lättare att få ett visst betyg, men de reviderade kunskapskraven gör det möjligt för lärare att ta hänsyn till att elevers kunnande kan komma till uttryck på fler sätt. De reviderade kunskapskraven syftar till att läraren i högre grad ska kunna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet utan att enstaka detaljer får omotiverat stor betydelse. Det innebär att vi strukit eller justerat delar av formuleringar i kunskapskraven som kunnat begränsa på vilka olika sätt eleven kan visa sitt kunnande och att vi har ämnesanpassat dem i högre grad. Avsikten är dock inte att kravnivån ska sänkas genom revideringen.

När det står”kunskaper om” i målen är det en signal om att kunskaperna i sig är särskilt viktiga. ”Kunskaper om” i målen leder till att det blir möjligt att i kunskapskraven betona elevers kunskaper om ett innehållsområde utan att tonvikten hamnar på hur eleven ska visa sina kunskaper i relation till det aktuella kunskapsinnehållet. Eftersom målen ligger till grund för kunskapskraven kan förändringar i målen också påverka formuleringar i kunskapskraven.

Vi är medvetna om att det är kort om tid för att implementera de reviderade kurs- och ämnesplanerna. Vissa remissinstanser föreslår 2021 som ett alternativ och vi håller med om att det finns fördelar med att låta kurs- och ämnesplanerna träda i kraft senare. Det är dock regeringen som fattar beslut om detta.

Vi kommer att stötta huvudmän, skolchefer och lärare i att börja arbeta utifrån de reviderade kurs- och ämnesplanerna. Vi tar bland annat fram material som kan används för det lokala implementeringsarbetet och informationsmaterial om vad förändringarna innebär för undervisningen i de olika ämnena. Mer information om vårt stöd kommer i början av 2020.

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev

Det namngeografiska innehållet har formulerats om och breddats. Det centrala innehållet i till exempel geografi i årskurs 4–6 har upplevts som mycket omfattande. Den viktigaste förändringen är därför en mer öppet formulerad punkt som ger lärarna ett större utrymme att avgöra hur djupt man ska gå in på olika platser och regioner. Punkten som nu föreslås lyder så här: ” Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.” Namngeografin flyttas också till kunskapsområdet ”Geografiska förhållanden, mönster och processer” som bedöms vara ett mer naturligt sammanhang.

I förslaget till reviderad kursplan i historia som vi gick ut med på remiss den 25 september var antiken borttagen. Reaktionerna blev många, även från historielärare, och vi kunde konstatera att det saknades stöd för vårt förslag. Vi ville snabbt ge beskedet om att antiken skulle finnas kvar i de förslag vi nu lämnat över till regeringen så att lärare kunde fokusera på att lämna synpunkter på annat än antikens vara eller inte vara i kursplanen.

Forna civilisationer och Antiken finns kvar i kursplanen, men det är inte längre ett eget kunskapsområde i årskurs 7–9 utan ingår i ett bredare kunskapsområde.

Ordet stormaktstiden finns inte med i förslaget, men lärarna ska fortfarande undervisa om den tidsperioden. Stormaktstiden ingår i kunskapsområdet ”Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800” och innehållspunkten ”Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön”.

Vi föreslår att forna civilisationer och antiken ska finnas kvar i årskurs 7–9 i historia. Andra delar föreslås tas bort eller minskas ned något men vi bedömer ändå att omfattningen av det centrala innehållet i kursplanen i historia fortfarande inte är tillräckligt anpassat till undervisningstiden i timplanen. Därför skulle hela historieämnet behöva ses över.

I remissförslaget i musik föreslogs en något mer övergripande skrivning om musikval vid olika högtider, detta för att ge musiklärarna större möjligheter till bredare och motiverande undervisning. Förslaget visade sig sakna stöd och vi har därför ändrat tillbaka till (årskurs 1-3) ”Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.”

I religionskunskap har några av de föreslagna lydelserna i innehållet ändrats tillbaka efter remitteringen. I det remitterade förslaget nämndes inte Bibeln specifikt efter­som begrepp som religiösa berättelser och urkunder bedömdes ge en tillräcklig vägledning. Avsikten var dock aldrig att ändra balansen när det gäller kristendomens ställning. Eftersom förslaget kunde uppfattas på det sättet finns nu Bibeln inskriven i det centrala innehållet i alla stadier.

Vi föreslog i remissen att centralt innehåll som berör ”Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor” samt ”Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap” skulle tas bort med motiveringen att ämnets undervisningstid i högstadiet inte räcker för undervisning som är relaterad till studie- och yrkesvägledning. Remissen gav inte stöd för hela det förslaget, eftersom många bedömde att arbetsmarknaden och arbetslivet behövde lyftas i innehållet. Den delen av innehållet har därför lagts tillbaka i våra slutliga förslag: ”Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.” Precis som historieämnet bedömer vi att problemet med ett för omfattande innehåll i förhållande till undervisningstiden i viss mån finns kvar.

I de nu gällande kursplanerna finns skrivningar om de nationella minoriteterna fördelade på centralt innehåll i kursplanerna i historia, religionskunskap, samhällskunskap och svenska vilket kan ha medfört en fragmentisering av undervisningen. Kvaliteten på undervisningen om de nationella minoriteterna bedöms bli högre om innehållet finns samlat. Skolverket föreslog därför i remissen att huvuddelen av innehållet som handlar om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia skulle flyttas till kursplanen i samhällskunskap årskurs 4–6. Efter remissomgången har innehållspunkter om de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska lyfts tillbaka och förstärkts i svenska. Huvudansvaret för undervisningen om de nationella minoriteternas kultur, religion och historia ligger alltså i samhällskunskap och dessutom har nya formuleringar lagts in i både årskurs 4–6 och 7–9 efter remissomgången. Totalt sett innebär detta en breddning och förstärkning av området jämfört med nuvarande kursplaner.

Nej, formuleringen som vi föreslår lyder i årskurs 7-9: ” Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.” I det förslag som gick ut på remiss använde vi begreppet skönlitteratur som ett samlingsbegrepp för exempelvis epik, lyrik och dramatik eftersom bedömningen var att det var överflödigt att benämna de olika undergenrerna.

Detta är ett exempel på när vi har gjort kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade.

Orientering och dans ingår i det centrala innehållet och är därmed obligatoriskt att ta upp i undervisningen. Självklart är det då en del av det underlag som läraren bedömer. Inför betygssättningen behöver läraren kunna säkerställa ett tillräckligt brett och varierat underlag i relation till kunskapskraven för att betygen på ett rättvisande sätt ska kunna återspegla vad eleven kan i ämnet. Eftersom vi vill minska risken för att enskilda prestationer ska få ett för stort inflytande på lärarens betygssättning har vi föreslagit kunskapskrav där dans och orientering inte är utskrivet.

Detta är ett exempel på när vi har gjort kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade.

Allemansrätten ingår i det centrala innehållet, och är därmed obligatoriskt att behandla i undervisningen. Skälet till att allemansrätten inte nämns i kunskapskraven är att vi har strukit eller justerat formuleringar i kunskapskraven så att de ska bli ett bättre stöd när läraren sätter betyg. Vi har bland annat fokuserat på det som är centralt att bedöma i ämnet, minskat antalet bedömningsaspekter och flyttat en del innehåll från kunskapskraven till det centrala innehållet. Kunskapskraven blir då mer övergripande vilket gör att läraren får förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Mindre omfattande och detaljerade kunskapskrav minskar även risken för att de ska styra planeringen av undervisningen.