Webbkarta
-
Skolverket
-
Undervisning
- Förskolan
- Förskoleklassen
- Fritidshemmet
- Grundskolan
- Grundsärskolan
- Specialskolan
- Sameskolan
-
Gymnasieskolan
-
Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan
- Läroplan (Gy11) för gymnasieskolan
- Så använder du läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna
- Hitta program, ämnen och kurser i gymnasieskolan
- Gymnasieprogrammen
- Yrkesutgångar
- Nationella yrkespaket för introduktionsprogram
- Gymnasiearbetet
- Ämnesplaner i gymnasieskolan, på engelska
- Hitta tidigare ämnen och kurser (år 2000-2011) i gymnasieskolan
- Bedömning i gymnasieskolan
- Nationella prov i gymnasieskolan
- Betyg i gymnasieskolan
- Lärarlegitimation gymnasieskolan
-
Kompetensutveckling
-
Stöd i arbetet
-
Inspiration och reportage
-
Forskning
-
Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan
- Gymnasiesärskolan
-
Vuxenutbildningen
-
Komvux svenska för invandrare (sfi)
- Läroplan för vux och kursplan för svenska för invandrare (sfi)
- Bedömning i svenska för invandrare (sfi)
- Nationella prov i svenska för invandrare (sfi)
- Betyg i svenska för invandrare (sfi)
- Lärarlegitimation svenska för invandrare (sfi)
- Förändringar inom vuxenutbildningen
-
Kompetensutveckling
-
Stöd i arbetet
-
Inspiration och reportage
- Komvux grundläggande
- Komvux gymnasial
- Särvux grundläggande
- Särvux gymnasial
- Aktuella förändringar inom kommunal vuxenutbildning (komvux)
- Anordna och administrera vuxenutbildning
-
Komvux svenska för invandrare (sfi)
- Dansarutbildningen
-
Skolutveckling
-
Leda och organisera skolan
- Systematiskt kvalitetsarbete
-
Leda personal
- Avlasta lärare med lärarassistenter och andra kompletterande kompetenser
- Introduktionsperiod för lärare och förskollärare
- Stödmaterial för introduktion av obehöriga lärare och förskollärare
- Förstelärarens uppdrag
- Leda elevhälsan i skolan
- Leda jämställdhetsarbete
- Implementera de ändrade kurs- och ämnesplanerna
- Strategisk kompetensförsörjning
- Organisera tidigt stöd och extra anpassningar
- Leda digitaliseringen i skola och förskola
- Värdegrund och arbetsmiljö
-
Nyanlända barn och elevers utbildning
- Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever i grundskolan
- Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever i gymnasieskolan
- Utbildning för nyanlända vuxna
- Ensamkommandes utbildning
- Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och elevers utbildning
- Samordnare för nyanländas utbildning
-
Organisera för fortsatta studier och arbetsliv
- Så kan skolledare organisera studie- och yrkesvägledning, syv
- Organisera arbetet med prao i grundskolan och specialskolan
- Så kan huvudman och rektor organisera arbetsplatsförlagt lärande, apl
- Förebygg avhopp från gymnasieskolan, stöd till rektor och huvudman
- Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar
- Leda och organisera entreprenörskap i skolan
- Kommuners tillsyn av fristående förskolor
- Samverkan för bästa skola
-
Statsbidrag
- Extra statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning för 2020
- Statsbidrag för fjärde tekniskt år
- Statsbidrag för likvärdig skola 2019
- Statsbidrag för yrkesvux 2019
- Statsbidrag för lärlingsvux 2019
- Statsbidrag för branschers arbete för fler yrkeslärare 2019
- Statsbidrag för regionala stödfunktioner 2019
- Statsbidrag för utbildning inom hälso- och sjukvården 2019
- Statsbidrag för yrkesförarutbildning 2019
- Statsbidrag för läxhjälp till organisationer 2019
- Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning 2019
- Statsbidrag för introduktionsprogram 2019
- Statsbidrag för läslyftet i skolan 2019/20
- Statsbidrag för läslyftet i förskolan 2019/20
- Statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare 2019
- Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2019
- Statsbidrag för högskolestudier i specialpedagogik 2019
- Statsbidrag för högskolestudier i sva och sfi 2019
- Statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik 2019
- Statsbidrag för kompetensutveckling inom yrkesämnen 2019
- Statsbidrag för papperslösa barn 2019
- Statsbidrag för specialpedagogik för lärande 2019/20
- Statsbidrag för karriärtjänster 2019/20
- Statsbidrag för entreprenörskap till organisationer 2019
- Statsbidrag för entreprenörskap till huvudmän 2019
- Statsbidrag för kompletterande undervisning i svenska 2020
- Statsbidrag för svenska sektioner vid internationella skolor 2020
- Statsbidrag för svenska utlandsskolor 2020
- Statsbidrag för IB-utbildning 2020
- Statsbidrag för skolledare och extra karriärtjänster 2019/20
- Statsbidrag för karriärtjänster i utanförskapsområden 2019/20
- Statsbidrag för mindre barngrupper 2019/20
- Statsbidrag för fritidshemssatsningen hösten 2019
- Statsbidrag för lågstadiesatsningen 2019/20
- Statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder 2019
- Statsbidrag för lärarassistenter 2019
- Statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan 2019
- Statsbidrag för fjärrundervisning 2019
- Statsbidrag för utbildning inom hälso- och sjukvården 2020
- Statsbidrag för lärcentrum 2020
- Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning 2020
- Statsbidrag för yrkesvux 2020
- Statsbidrag för lärlingsvux 2020
- Statsbidrag för yrkesförarutbildning 2020
- Statsbidrag för distansundervisning 2020
- Statsbidrag för likvärdig skola 2020
- Statsbidrag för introduktionsprogram 2020
- Statsbidrag för utlandssvenska elever 2020
- Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2020
- Statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik 2020
- Statsbidrag för entreprenörskap till huvudmän 2020
- Statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan 2020
- Statsbidrag för mindre barngrupper 2020/21
- Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder 2020
- Statsbidrag för högskolestudier i specialpedagogik 2020
- Statsbidrag för högskolestudier i sva och sfi 2020
- Statsbidrag för lärarlyftet 2020
- Statsbidrag för maxtaxa 2020
- Statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare 2020
- Statsbidrag för specialpedagogik för lärande 2020/21
- Statsbidrag för lovskola 2020
- Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2020
- Hitta och välj statsbidrag
- Statsbidrag för barn som inte är folkbokförda i Sverige 2020
- Statsbidragskalendern
- Om statsbidrag för skolan
- E-tjänsten för statsbidrag
- Statsbidrag för International Baccalaureate Office (IBO) 2020
- Statsbidrag för kompletterande undervisning i svenska 2021
- Statsbidrag för svenska sektioner vid internationella skolor 2021
- Statsbidrag för lärarassistenter 2020
- Statsbidrag för digitalisering av nationella prov 2020
- Statsbidrag för läslyftet i förskolan 2020/21
- Statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder 2020
- Statsbidrag för nordiska elever 2020
- Statsbidrag för lärarlönelyftet 2020/21
- Statsbidrag för arbetet mot sexuella trakasserier 2018/19
- Statsbidrag för elev- och föräldraorganisationer 2020
- Statsbidrag för entreprenörskap till organisationer 2020
- Statsbidrag för internationella vetenskapstävlingar 2020
- Statsbidrag för läxhjälp till organisationer 2020
- Statsbidrag för Science Center 2020
- Statsbidrag för ämneslärarorganisationer 2020
- Statsbidrag för yrkesvux 2021
- Statsbidrag för yrkesförarutbildning 2021
- Statsbidrag för lärlingsvux 2021
- Statsbidrag för karriärtjänster 2020/21
- Statsbidrag för försöksverksamhet med branschskola 2020/21
- Statsbidrag för lärcentrum 2021
- Statsbidrag för försöksverksamhet med branschskola 2019/20
- Statsbidrag för ämneslärarorganisationer 2021
- Statsbidrag för elev- och föräldraorganisationer 2021
- Statsbidrag för svenska utlandsskolor 2021
- Statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan 2021
- Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2021
- Statsbidrag för utlandssvenska elever 2021
- Statsbidrag för nordiska elever 2021
- Statsbidrag för barn som inte är folkbokförda i Sverige 2021
- Statsbidrag för IB-utbildning 2022
- Statsbidrag för elev- och föräldraorganisationer 2022
- Statsbidrag för IB-utbildning 2021
- Statsbidrag för svenska utlandsskolor 2022
- Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder 2021
- Statsbidrag för likvärdig skola 2021
- Statsbidrag för internationella vetenskapstävlingar 2021
- Statsbidrag för svenska sektioner vid internationella skolor 2022
- Statsbidrag för kompletterande undervisning i svenska 2022
- Statsbidrag för distansundervisning 2021
- Statsbidrag för entreprenörskap till organisationer 2021
- Statsbidrag för entreprenörskap till huvudmän 2021
- Statsbidrag för specialpedagogik för lärande 2021/22
- Statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik 2021
- Statsbidrag för papperslösa barn 2021
- Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2021
- Statsbidrag för lärarassistenter 2021
- Statsbidrag för ämneslärarorganisationer 2022
- Statsbidrag för högskolestudier i sva och sfi 2021
- Statsbidrag för högskolestudier i specialpedagogik 2021
- Statsbidrag för Lärarlyftet 2021
- Statsbidrag för svenska sektioner vid internationella skolor 2022
- Statsbidrag för digitalisering av nationella prov 2021
- Statsbidrag för läxhjälp till organisationer 2021
- Statsbidrag för lovskola 2021
- Statsbidrag för lärarlönelyftet 2021/22
- Statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare 2021
- Statsbidrag för papperslösa barn 2020
- Statsbidrag för papperslösa barn 2021
- Statsbidrag för maxtaxa 2021
- Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning 2021
- Statsbidrag för Science Center 2021
- Statsbidrag för mindre barngrupper 2021
- Statsbidrag för International Baccalaureate Office (IBO) 2021
-
Forskning och utvärderingar
- Skolverkets utvärderingar och rapporter
-
Internationella jämförande studier på utbildningsområdet
- ICCS: internationell studie om kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor hos elever i årskurs 8
- PIRLS: internationell studie om läsförmåga hos elever i årskurs 4
- PISA: internationell studie om 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse
- TALIS: internationell studie om lärares och rektorers yrkesvardag
- TIMSS: internationell studie om kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8
- TIMSS Advanced: internationell studie om gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik
-
Forskning
- Artiklar om forskning
- Kunskapsöversikter
- Fler vägar till forskning
- Sammanställning och spridning av forskningsresultat
- Allt mer styrande litteraturläsning i nationella prov
- Alternativ begreppsförståelse inte alltid ett hinder
- Analogier fördjupar elevers begreppsförståelse
- Barns språkutveckling stärks av flerspråkiga pedagoger
- Bedömning i förskolan en krock mellan kultur och direktiv
- Bedömning viktig men stressande för eleverna
- Begreppsförvirring i NV kräver speciella grepp
- Beröm för talang till skada för motivationen
- Bilder kan störa läsningen för dyslektiker
- Bristande motivation förklarar inte skolmisslyckanden
- Brister i förskolans genusarbete
- Båda språken viktiga för tvåspråkiga elevers lärande
- Diagnoser behövs inte när alla får det stöd de behöver
- Digitala verktyg olika bra på att visa vad eleverna förstår
- Dubbel avskiljning av elever ett hot mot demokratin
- Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan
- Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid
- Elever med diagnos upplever att de inte får stöd
- Eleverna ställer inte kritiska frågor till historieläroboken
- Elevers syn på kunskap viktig för lärandet
- Entreprenörskap i skolan ett tecken på nya medborgarideal
- Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete
- Fasta undervisningsmål kan försvåra genuin klassrumsdialog
- Felaktigt stöd när flickor tystnar
- Flera historiska perspektiv viktigt för elevers identiteter
- Formativ bedömning tas inte till vara i undervisningen
- Forskarutbildade lärare för in ny kunskap
- Forskning om flerspråkighet
- Friare lärmiljö kan bli problematisk för distanselever
- Från skolspråk till vardagsspråk och sedan tillbaka igen
- Föreställningar om lek styr fritidspedagogers agerande
- För mycket variation blir svårt för elever
- Förskollärarnas identitet stärks av vetenskapligt förhållningsätt
- Förskolor har en utvecklad undervisning i naturkunskap
- Förvirrande återkoppling i matematik
- Förändrad slöjdlärarroll ställer nya krav
- Förändring av skrivpedagogiken ger mycket starka resultat
- Helhetsperspektiv på nyanländas behov viktigt
- Historielärares provkonstruktion ett viktigt utvecklingsområde
- Improvisation viktig del av undervisningsskickligheten
- Inkludering utmanas av fokus på kunskapsmätning
- Interkulturellt förhållningssätt bra för modersmålsämnet
- Internationella mätningar påverkar sällan undervisningen
- Klass spelar roll för hur pojkar använder digitala medier
- Kritik mot standardiserade program för bedömning i förskolan
- Kränkningar och mobbning på internet och sociala medier
- Lyhördhet krävs för att utnyttja potentialen i sociala medier
- Läromedlen styr hur kunskapsmålen kommuniceras
- Materiell ojämlikhet försvårar lärande och lärarrekrytering
- Mer bedömning än återkoppling i kamratbedömning
- Mobiltelefoner i klassrummet inte bara ett problem
- Nationellt projekt för likvärdiga betyg i Norge
- Nordens språk som andraspråk
- Nyhetsanvändning bidrar till olika typer av förståelse
- Omsorg och stöd i ungas samspel i sociala medier
- Otydliga principer för svenska som andraspråk
- Pojkar tar fortfarande mer plats än flickor i klassrummet
- Potential för inkluderande utbildning i små skolor
- Religionen inte viktigast vid val av muslimsk friskola
- Religionskunskap mer toleransfostran än ämneskunskap
- Robotar i skolan medför etiska utmaningar
- Rollspel med politiker ger ökade kunskaper
- Rätt språkbruk ger uppmärksamhet i förskolan
- Sambedömning som redskap för ökad likvärdighet
- Samhällets behov förskollärares motiv för naturvetenskap
- Samhällskunskap underlättar ämnesmöten
- Samhällsstödd utbildning kan ha effekt på politiskt deltagande
- Självständighet kräver att elever lär sig hur man lär sig
- Skickliga lärare har närhet och visar integritet på samma gång
- Skolspråk i läroböcker stötesten för andraspråkselever
- Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande
- Sociala medier en arena för lärares fortbildning
- Solidaritet centralt för lärande i hållbar utveckling
- Specialpedagogik
- Språk och tanke – en avhandling om språklig relativism och flerspråkighet
- Steget från förberedelseklass en utmaning för nyanlända
- Stora vinster för barn i förskolor med hög kvalitet
- Stor variation i elevers argumentation i samhällsfrågor
- Svag hörförståelse och lässvårigheter hör ofta ihop
- Svenska som andraspråk ett underordnat ämne
- Svårt förstå månens faser från bilder
- Svårt koppla ihop det lilla med det stora i NV
- Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter
- Tillit ger effektiv återkoppling
- Tvånget att prestera påverkar ungas hälsa
- Uppväxt påverkar nyanländas delaktighet i idrott och hälsa
- Utforskande förhållningssätt för att forma undervisning
- Utveckling av SO-undervisning genom visuella berättelser
- Vidgad klyfta mellan elevers studieprestationer
- Viktiga val av arbetssätt i klassrummet
- Viktig grundforskning om elevtexters kvalitet
- Virtuella laborationer ställer nya krav på lärare
- Även killar på yrkesprogram vill och kan diskutera politik
- Övergång till förskoleklass både utmaning och möjlighet
- ”Vi och dom” definieras i klassrumsdiskussioner
- Gemensamt språk ger användbar återkoppling
- Kompetensutveckling gav förändrad praktik
- Lärares erfarenheter utmanar kriterier vid sambedömning
- Stora utmaningar för vårdelever på Komvux
- Högpresterande elever har många lässtrategier
- Skolledarskapet måste anpassas till kontexten
- Delat ledarskap har fördelar både för chefer och verksamhet
- Internationell forskning om skolledarskap – intervention, prestation och fokus på lärande
- Pedagogiskt ledarskap – ett begrepp som består och förändras
- Barns inflytande i utvärdering och dokumentation i förskolan
- Vuxnas engagemang avgörande för barns kunskap om hållbar utveckling
- Professionell kultur vidgar vyerna i förskolan
- Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan
- Modersmålsundervisning viktig för somaliska elever
- Nyanländas kunskap och erfarenheter tas inte till vara
- Elever ser inte individens roll i klimatförändringarna
- Autentiskt lärande kan motivera elever i naturvetenskap
- Öppen attityd viktigt för lärande i grupp
- Känslor en viktig del av lärandet
- Nationella prov i SO stärker styrning genom granskning
- Skrivramar kan hjälpa elevers ämnestexter
- Historiedidaktisk forskning möter klassrum i ny e-tidskrift
- Utbildning av demokratiska medborgare i Europa
- Geocapabilities en plattform för ämnesutveckling i skolgeografin
- Får eleverna ”tänka om” genom skolans historieundervisning?
- Finns det en moralisk historisk skuld?
- Mer toleransfostran än ämneskunskap
- Skönlitteratur i klassrumsarbetet bidrar till etisk kompetens
- Skolans dolda etik – om kränkning och utanförskap
- Skrivehjulet underlättar både textbedömning och elevsamtal
- Otydlig återkoppling i skrivundervisning
- Ramar underlättar för faktabaserat skrivande
- Talet om skrivkris saknar vetenskaplig grund
- Formativ bedömning av texter – så som eleven själv vill ha den
- Beläggen för feedback inte så starka som ofta hävdats
- Flickor och pojkar stressas av olika saker
- Elevers användning av återkoppling måste planeras in
- Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling
- Datorplattor resurs för kommunikation i förskolan
- Barns lärande syns i deras handlingar
- Små barns matematiklärande inte slumpmässigt
- Barns frågor vägleder
- Naturvetenskapliga perspektiv behöver synliggöras i förskolan
- Livshistorier verktyg för lärares professionella utveckling
- Systematiskt språkligt stöd bäst för alla barn
- I Finland ges mycket stöd tidigt, ”genast” och till många
- Datorlek underlättar läsinlärning vid nedsatt hörsel
- Attityder och hjälpmedel viktiga i undervisning av synskadade
- Stort intresse för intensivträning vid läs- och skrivsvårigheter
- Het Matematik gav bättre resultat för alla elever
- Tidigt stöd bakom Finlands PISA-framgångar?
- Aktiv läsning ger särskoleelever redskap
- Datorn ger eleverna bättre självförtroende
- Tid viktigare än metoder
- Inkluderande lektionsarbete svårt men möjligt
- Idrottsundervisning som ökar alla elevers delaktighet
- Komplex yrkesroll skapar stress
- Det finns inga enkla lösningar på beteendeproblematik
- Den stora omställningen – från inkludering till exkludering
- Dans utmanar genusuppfattningar i förskolan
- Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling?
- Socioemotionella program inte bra för alla
- Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna
- Lärares attityder är avgörande för elever med Asperger
- Stadieövergång kritisk fas för inkludering
- Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!
- ”Vänta och se-filosofi” är förödande
- Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd
- Positiv stämpling medel mot segregering på fritidshem
- Hela lärmiljön avgörande för en inkluderande skola
- Hörselnedsättning påverkar inte sociala färdigheter
- ”Bråkiga” elever känner sig kuvade
- Samarbete avgörande för elever i behov av särskilt stöd
- Samverkansprojekt behöver vårdas för att överleva
- Specialpedagogik i förändring
- Det är skolans ansvar att alla elever lyckas
- Rektors roll avgörande för att skapa inkluderande skolor
- Proaktiv modell sätter fokus på förebyggande arbete
- Inkludering går att förena med hög måluppfyllelse
- Bra skolor ser elever som behöver stöd
- Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering
- Betydelsen av att förstå språkets ljudsystem
- Integrering förändrade klasserna
- Svenska avhandlingar i specialpedagogik
- Lärares relationskompetens viktig för elevengagemang
- Fokus på engagemang kan minska beteendesvårigheter
- Hälsofrämjande perspektiv i förskolan viktigt för hela livet
- Demokratifostran i förskolan – för individen eller kollektivet?
- Språkliga val i det offentliga rummet synliggör maktbalans
- Hälsofrämjande perspektiv i förskolan och skolan
- Learning study bidrar till förståelse av kroppsliga upplevelser
- Passionerad uppgörelse med den amerikanska utbildningspolitiken
- Ökning av särlösningar i svensk skola?
- Negativ självbild blir ett hinder för ungas läsframgång
- Hur ska skolor bemöta elever i socioemotionella svårigheter?
- Framtidstro är viktig för ett medborgarskapsengagemang
- Internationella skolutbyten påverkar lärandet positivt
- Mediernas naturvetenskap intressantare än skolans
- Tryckta texter ger bättre läsförståelse
- Förskolans uppdrag att fostra barn
- Elever nöjda med lärarcentrerad kemiundervisning
- Virtuell modell bra i kemiundervisning
- Undersökande arbetssätt
- Hon skakar fram en förståelse för molekylers självorganisering
- Utmaningar för undervisning och lärande inom evolution
- Vanligt med alternativa idéer om evolution
- Svag koppling mellan mål och bedömning
- Ämnesuppfattningar och bedömning – en viktig förbindelse
- Olikheter och brister i muntlig återkoppling
- Likvärdighet till priset av likformighet?
- Svårt att bedöma läsförståelse
- Formativ bedömning kan forma kritiskt tänkande
- Skrivandets dilemman
- Flera mindre prov gynnar elevernas lärande
- Klassrumsbedömning i matematik
- Problemlösning blir bättre med formativ bedömning
- Olika skolkulturer orsak till skiftande bedömningsstrategier
- Rätt återkoppling utvecklar lärandet
- Fler bedömare ger rättvisare betyg
- Känslor och värderingar spelar roll för bedömning
- Provresultat måste analyseras för att främja elevernas lärande
- Nationella provens tillförlitlighet ifrågasätts
- Går det att göra det komplexa lättbedömt?
- Fasta kriterier för bedömning täcker inte in allt
- Många externa prov kan skada lärarprofessionens status
- Skillnad i syn på kunskap skapar skillnad i betygsättning
- Mer tid på att läsa elevuppgifter ökar likvärdig bedömning
- Skolkonkurrens skapar betygsinflation
- Sambanden mellan mattebetyg och andra ämnen
- Provens inverkan på framtida studier
- Betyg mäter mer än ämneskunskaper
- Eleverna lär sig mindre när det är lätt att få höga betyg
- Mål och betygskriterier inte alltid i fokus
- Två forskningsöversikter om bedömning
- ”Bra” summativa prov främjar lärandet
- Ifrågasatta prov
- Elevernas delaktighet främjar bedömning i särskolan
- Nationella prov i årskurs 3 flyttar fokus från lärandet
- Elever vill ha mer utvecklad återkoppling
- Forskningsöversikt om formativ bedömning väcker frågor
- Bedömning i det mångkulturella klassrummet
- Reflexiv självvärdering i religion utvecklar kunskaper och attityder
- Bok om samtal och bedömning av elevers muntlighet
- IUP bör få ökat fokus på lärandemål
- Bedömningskultur påverkar elevernas förutsättningar
- Elevers reflektion om kunskaper i musik
- Elevers självständiga arbete fördjupas av formativt anslag
- Genusvetenskapens pedagogik utvecklar inlevelseförmågan
- ”Critical literacy” synliggör maktrelationer och motiverar
- Evidens, även det en tolkningsfråga?
- Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever
- Modellskolor – kollektivt lärande i en skola på vetenskaplig grund
- Timplanelöst ökar flexibiliteten
- Dramaarbete kräver ökad kompetens och mer tid
- Hemläxors nytta inte självklar
- Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande
- Utomhusundervisning effektivt även i högstadiet
- Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling
- Konflikthantering kräver kunskaper, analys och träning
- Både reflektion och handling centralt för att förändra normer
- Ordinarie undervisning ökar motivation hos nyanlända
- Samarbete och reflektion för bättre undervisning
- Samarbete med föräldrar främjar nyanländas lärande
- Interkulturellt lärande sker i mötet med det obekanta
- Skolutvecklingsarbete bäst inifrån på ett utforskande sätt
- Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång
- Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete
- Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling
- ”Värstingar” är inte problemet, de är i problem och behöver stöd
- IUP – en utmaning för läraren
- Elevernas lärande i centrum
- Metastudie pekar ut områden värda att utveckla
- Träningsskolan saknar ofta sociala lärandeformer
- Formativ bedömning stärker lärandet
- Ämnesövergripande perspektiv även i uppdelad SO-undervisning
- Granskning av SO-undervisning pekar både på brister och kvalitet
- Förförståelse av begrepp en särskild undervisningsutmaning
- Medborgarskapsundervisning i otakt med samtiden
- TV-serier kan användas i samhällskunskapsundervisning
- Arbetsböcker – samma lärande men med nya ord
- Deliberativ undervisning bäst på yrkesförberedande program
- Utvecklade pedagogiska strategier centrala för fältstudier
- Datoranimationer kräver central lärarroll
- Träna tanken med geografi
- Mentala kartor ett sätt att förstå barns rumsuppfattning
- För lite fokus på vardagen i geografiundervisningen
- GIS en möjlighet och utmaning
- Gustav Vasa – slug politiker och nationsbyggare
- Möjligheter och problem i undervisning om Förintelsen
- Åk 4-6-lärares tankar om sin historieundervisning
- Berättande tradition utmanar historisk källhantering
- Film i historieundervisningen – problem och möjligheter
- Elever på yrkesprogram efterfrågar meningsfull historia
- Läroböcker bidrar till elevers bilder av svenskhet
- Orsaksförklaringar har många användningsområden
- Elevernas livsvärld viktig när källor ska tolkas
- Fakta med fiktion utvecklar historiskt tänkande i bloggar
- Aktör och struktur måste lyftas i historieundervisningen
- Nationellt perspektiv får stå tillbaka i historia
- Vissa sätt är bättre än andra för historiska utvecklingslinjer
- Digitala historiehjälpmedel måste vara meningsskapande
- Virtuella mötesplatser för lärare och forskare i historia
- Att ”göra om” historiekunskap till historieundervisning
- Historieundervisning kan förstärka polarisering
- Stark sekulär norm i svenska klassrum
- Studiebesök kan både förstärka och ändra elevers uppfattningar
- Den religiösa texten som mål eller medel i läroböcker
- Lärare i islam – översättare för ökad samhörighet
- Att förstå religiositet i dagens Europa
- Dramaundervisning ger positiva attityder till religiös mångfald
- Dörren mellan förenkling och komplexitet måste hållas på glänt
- Tips om undervisning i böcker om religionsdidaktik
- Olika ”didaktiker” för undervisning i religionskunskap
- Religionsundervisning riskerar att uppfattas som stereotyp
- Viktigt att välja hur religioner ska presenteras i klassrummet
- Kristen norm ger stolthet över egna perspektiv
- Gränsöverskridande identiteter hos unga som flyttar mellan kulturer
- Att lära sig uppskatta den oundvikliga oförutsägbarheten
- Ett granskande rum av sociala och ytliga kategoriseringar?
- Etikdidaktisk forskning närmast obefintlig
- Religiös bakgrund påverkar intresset för religionskunskap
- Mediaperspektivens inflytande på undervisningen
- Sammanhanget viktigt för upplevelsen av religiös mångfald
- Livstolkande i gymnasieskolan sker på flera olika arenor
- Personliga och samhälleliga faktorer påverkar undervisning
- Mer fokus på lösningar med modell för kontroversiella frågor
- Elevers erfarenheter bidrar till ökad medborgarkompetens
- Att utveckla ett kvalificerat resonemang om rättvisa
- Samhällskunskap hjälpämne till andra SO-ämnen på mellanstadiet
- Utforskande återkoppling
- Kunskaper och attityder viktiga i formativ bedömning
- Matriser leder till bättre elevprestationer
- Lärande bedömning och ökad arbetsbelastning med BFL
- Dåliga förutsättningar för lärares bedömningspraktik
- Forskning i den egna praktiken gav nya insikter
- Utvecklad återkoppling är användbar
- Formativa strategier ger olika undervisningspraktiker
- Kryss i en ruta visar inte vad eleven kan utveckla
- Komplex lärarkunskap i formativ bedömningspraktik
- Kamratbedömning förbättrar skrivande i engelska
- En-till-en-miljö gör undervisningen mer formativ
- Externa prov kan påverka undervisningen
- Återkoppling på elevarbeten sällan framåtsyftande
- Återkoppling effektivare i yrkesämnen än i teoretiska
- Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet
- Vad kommer på provet?
- Lärarna måste ta makten över bedömning
- Bedömning och diagnos kräver uppföljning
- Variationsrik undervisning utvecklar kritiskt tänkande
- Lärares bakgrund kan påverka deras ämnesuppfattning
- Finanskris gyllene tillfälle för ekonomiundervisning
- Svårare undervisa demokrati i en passiv deltagarkultur
- Går samhällsvetenskapliga kompetenser att mäta?
- Samtida medborgarfärdigheter samhällskunskapens strävan
- Klimatundervisning kan bli undervisning i demokrati
- Sällsynt att EU integreras i undervisning om svensk politik
- Svag teoretisk koppling i praxisnära forskning
- Demokratiuppdraget svårt att genomföra i förskolan
- Stöttande skrivpedagogik med IKT-stöd ger bättre prestationer
- Textkulturer i fokus på SmDi
- Språklig exponering ger inte bättre kunskaper i engelska
- Litteraturläsning behöver vara både analytisk och personlig
- Lärares förväntningar styr skrivundervisning i svenska
- Multimodalt berättande inspirerar elever och lärare
- Multimodal teori stärker elevers meningsskapande
- TOKIS – inte så tokig skrivpedagogik!
- Hemmet – en skrivmiljö med både för- och nackdelar
- Svenskämnet behöver mer relevanta ämneskunskaper
- Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen
- Konstruktionen av en svensklärare
- Läsning handlar inte bara om svenskämnet
- Avkodningsproblem kan missas om proven är för lätta
- Historieundervisning genom skönlitteratur
- Undervisning på svenska hämmar andraspråkselever
- När orden sätter käppar i hjulen
- Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling
- Internationella tester i nordiskt ljus
- Snabb literacyutveckling – utanför skolan
- Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma
- Forskning om mångkultur lyfter fram problem
- Erfaren medskapare krävs för barnens musiklek
- Frihet från givna regler ökar barns förhandlingsutrymme
- Hållbarhetsarbete utvecklar barns kritiska förmåga
- Makt, normer och delaktighet en utmaning för förskolan
- Organisationer inom naturvetenskapsdidaktik
- Lärare använder missvisande modeller i kemi
- Analogier kan användas tidigt i undervisningen i NO
- Ämneskunskap måste utvecklas med ämnet
- Hjärnforskning ger förståelse för lärande i naturvetenskap
- Hälsofrämjande arbete behöver kopplas ihop med lärande
- Studenters lärandestrategier i sociala medier
- Nätmobbning vanligare bland flickor
- Webben förändrar förutsättningar för språklärande
- Skolarbetet blir gemensamt ansvar i den digitala lärmiljön
- Vilka gränser överskrids med mobilt lärande?
- Kritiskt förhållningssätt till digitalisering leder till nya frågor
- Vikten av att kunna värdera källor på internet
- Reflektion och diskussion viktigt i spelbaserat lärande
- Kompetensutveckling gör teknikstött lärande hållbart
- Programmeringsundervisning behöver didaktisk diskussion
- Barn utforskar digitala resurser utifrån egna syften
- Läsa på internet kräver speciella förmågor
- Autentiska uppgifter en möjlighet som sällan utnyttjas
- Multimodala delar missas i bedömning av text
- Skolarbetet blir ”på riktigt” när fler läser elevernas bloggar
- Digitalt lärande effektivare med ett korrekt språk
- Användning av datorer utmanar skrivandet
- Skolan är inte digitalt jämlik
- Tekniken får inte stå i vägen för innehållet i utomhusundervisning
- Flippade klassrum har både för- och nackdelar
- Sociala medier i klassrummet suddar ut gränser
- Ändrade villkor för lärande när alla elever får egen dator
- Traditionella matematiklärare trots it i utbildningen
- Rektorer positiva till molntjänster
- Alla i skolan kan ha nytta av molntjänster
- Aktualitet viktigast när unga värderar information
- Magert med forskning om informella mobila lärandemiljöer
- Kan berättelser stödja NV-experiment i förskolan?
- ”Vaccin” kan hjälpa oss hantera falska nyheter
- Utmanande för både lärare och elev att vara kritisk
- Bedömning kräver anpassning till samtidens klassrum
- Kan tester garantera social rättvisa i förskolan?
- Öppet och undersökande arbetssätt stärker lärandet
- Många aktörer i bedömningsarbetet
- Multifunktionella utomhusmiljöer i förskolan för hållbarhet och hälsa
- Modell sätter bedömning i ett större sammanhang
- Nytt fokus behövs för att bedöma multimodala texter
- Digitalisering utmanar etablerade praktiker
- Genomtänkt användning kan minska störningar från mobiltelefoner
- Standarder för skolledares yrkesskicklighet: vad, varför, hur?
- Forskning om skolors ledning och organisering i Sverige
- Fantasyns magiska världar hjälp i värdegrundsarbetet
- Stora vinster med ökat samarbete mellan skola och vård
- Kollegialt lärande i förskolan kan skapa en lärande kultur
- Inkonsekvent ”genetikspråk” kan förvirra eleverna
- ADHD-klasser ett hot mot inkludering?
- Feedback på skrivande når fram genom timing och lyhördhet
- Språklig kompetens både relationell och individuell
- Bedömning formar inte beslut om undervisning
- Flerspråkiga elevers olika språk har olika funktion i lärandet
- Elevers och lärares välmående – skolledarens angelägenhet
- Relationskompetens viktig aspekt av lärarprofessionen
- Problemlösning redskap för att skriva berättelser
- Åldern avgörande för andraspråksinlärning
- Tydligt ledarskap behövs för resultat av statliga insatser
- Elever med beteendeproblem ockuperar lärares tankar
- Elevers kunskapssyn påverkar deras prestationer
- Varken kollegialt lärande eller fortbildning kan stå på egna ben
- Digitalt berättande i förskoleklassen behöver lärarens stöttning
- Nya svensklärares skrivdidaktiska kunskap ökar kraftigt första året
- Vad ska vara i fokus i medborgarutbildningen?
- Omsorg i förskolan är en förutsättning för undervisning
- Elever i behov av stöd kommer sällan till tals
- Likheter i ordförråd är avgörande för inlärning av nytt språk
- Aktionsforskning kan stärka det pedagogiska ledarskapet
- Virtuella laborationer kan ge samma lärande som fysiska
- Dialog och relation viktig för skrivutveckling
- Är samhällskunskap rätt ämne att ge medborgarkunskaper?
- Särbehandling av pojkar med utländsk bakgrund?
- Bra lärare vet när de ska växla mellan roller
- Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande
- Lärare inspirerar och stödjer genom sin muntliga kommunikation
- Undervisning i förskolan börjar i intresse hos barnen
- Fyra jämlikhetsprinciper och olika sätt att se på likvärdighet
- Elevers expertis om undervisning outnyttjad resurs
- Träning av minnesstrategier gynnar språkinlärning
- Lärares handlingsutrymme förändras över tid
- Elever lär sig vetenskapligt arbetssätt genom kamratbedömning
- Mångfald i förskolan ställer krav på den pedagogiska kompetensen
- Testbaserat lärande kan visa elevens kunskapsutveckling
- Digitala system för bedömning kan gynna kunskapsutveckling
- Individen främsta utgångspunkten för att minska skolavhopp
- Familjen viktig för att barn ska bli flerspråkiga
- Elevinflytande och klimat ökar välmåendet i skolan
- Samordnade insatser viktigt för hur rektorer utvecklar sitt kunnande
- Elever lär sig kemi med molekylärt drama
- Språkets betydelse för ett demokratiskt medborgarskap
- Tillitsbaserad styrning sätter verksamheten i fokus
- Faktakunskaper i fokus i nyanländas samhällskunskapsundervisning
- Olika förutsättningar för flickor och pojkar i musikklassrummet
- Läromedel ger svagt stöd i undervisning om skrivande
- Dokumentationsmotiv präglar återkoppling i lärplattform
- Det är svårt att leda samtal till handling
- Likvärdig utbildning – krav, målsättning eller princip?
- Undervisning i lässtrategier gynnar flerspråkiga elevers läsutveckling
- Tydligt samband mellan ungas nyhetsvanor och politikintresse
- Konkreta verktyg gav kunskaper om språkstödjande arbetssätt
- Medicinering vanlig åtgärd vid skolk
- Rättvisefrågor tränar elevers medborgarkunskap
- Bättre social skolmiljö kan minska mobbning
- TIMSS säger inte allt om svenska elevers kunskaper i naturvetenskap
- Känslors roll och funktion i undervisningen underskattade
- Lärare styr elevers möjligheter till transspråkande
- Distribuerat ledarskap för hållbar skolutveckling
- Elevers muntlighet – en förutsättning för deras skrivande
- Reklam riktad mot barn i digitala miljöer
- Stärkt elevperspektiv i undervisning om kontroversiella frågor
- Viktigt med balans mellan olika krav i likvärdighetsuppdraget
- Likvärdighet utifrån ett barnrättsperspektiv
- Mobilförbud inte en garanti för högre skolresultat
- Undervisning kan stärka gemensam europeisk identitet
- Förvirrande definitioner av klassiska retoriska begrepp
- Adekvat digital kompetens – ett svårfångat begrepp
- Hur påverkas elever av tidiga betyg och nationella prov?
- Förändrad bedömningspraktik när formativt och summativt hålls isär
- Barn använder mer avancerad matematik tillsammans med vuxna
- Inga kognitiva fördelar med tvåspråkighet
- Artificiell intelligens i skolan kräver ökad insikt hos lärarna
- Trygghet och samverkan främjar barns skolnärvaro
- Slöjd möjliggör förstärkt fokus på hållbar utveckling
- Stereotypa uppfattningar - ett hinder för likvärdighet i skolan
- Bedömning av yrkeskunnande beroende av sammanhang
- Bristperspektivet dominerar när elever utreds
- Estetiska uttryck och fantasi kan bidra till barns lärande för hållbar utveckling
- Exponering för språket avgörande för hur vi tolkar sammansatta ord
- Elevers utveckling i idrott och hälsa kan mätas genom upplevd självtillit
- Rektors ledarskap avgörande för hållbart elevhälsoarbete
- Lärare tar ansvar själva för sin professionsutveckling på sociala medier
- Illustrationer behöver problematiseras mer i undervisningen
- Vad påverkar studieframgång i ämnet samhällskunskap?
- Styrkor och begränsningar i grundskolans och särskolans lärandemiljöer
- Elevers uppfattningar om prov har betydelse
- Osäkra effekter av program för psykisk hälsa
- Inte enbart positiv effekt av källkritiskt verktyg
- Samtal om matriser ökar bedömningens kvalitet
- Styrdokumenten uppmuntrar inte till diskussion om demokrati
- Bäst grupparbete när elever förklarar och turas om
- Goda relationer underlättar språkinlärning
- Så blir skolledarskapet framgångsrikt
- Parkour stärker elevens hälsoidentitet
- Problematiskt betygssätta elever med utvecklingsstörning
- Många elever med autismdiagnos når inte målen
- Samtal om sömn viktigt i förskolan
- Bilder i fysikböcker ger lite stöd för att förstå tryck
- Likvärdighet i utbildning kan mätas med stöd av indikatorer
- Fortbildning förbättrar matematiken i förskolan
- Friheten i utomhusundervisning kan bli en utmaning
- Humor en trygghet för elever i debatter
- Känslor bör släppas fram i samhällskunskapen
- Att organisera skolor utifrån kärnuppdraget
- Betygssättning försvårar grupparbeten
- Gester hjälper elever att minnas ord
- Inkluderande undervisning – utgångspunkt eller tillägg?
- Rektorer viktiga för hälsofrämjande arbete i skolan
- Elevledd återkoppling kan förbättras med instruktioner
- Programmering kan hjälpa elever att förstå fysik
- Tillit viktigt för likvärdighet i kristider
- Lärare förespråkar segregerade skolformer
- Datorplattan främjar muntlighet och samarbete
- Talrytmen påverkar gruppspråkets status
- Lärare bör ge mer utrymme för tystnad
- Lesson study kan stärka lärandet i särskolan
- Finansiella kunskaper behöver lyftas till en samhällsnivå
- Metaforer kan bidra till förklaring av abstrakt innehåll
- Förebyggande insatser motverkar nätmobbning
- God motorik underlättar fortsatt fysisk aktivitet
- Mer ämnesuppdelning i SO och NO på mellanstadiet
- Välfungerande studie- och yrkesvägledning viktigt för likvärdighetsuppdraget
- En kombination av faktorer ökar risken för låga språkkunskaper
- Klimatdiskussioner gynnar elevernas lärande
- Utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
-
Kurser och utbildningar
- Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet
- Att programmera med workshops
- Att programmera - webbkurs
- Att vägleda nyanlända vuxna
- Bedömning och betyg: Dokumentation - webbkurs
- Betygssättning i årskurs 4–6 inom grundskola och motsvarande – webbkurs
- Betygssättning årskurs 7–9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen – webbkurs
- Bli behörig lärare i samiska
- Boka nationella apl-utvecklare för processtöd
- Delaktighet, inflytande och likabehandling
- Det globala klassrummet
- Digitala verktyg i naturvetenskap
- Digital kompetens i undervisning
- Digital kompetens i vuxenutbildningen
- Digitalt berättande
- Fjärrundervisning - webbkurs
- Fortbildning för rektorer
- Fritidshemmets undervisning – webbkurs
- Fritidshemmets uppdrag – webbkurs
- Följa och främja lärande i förskoleklass – webbkurs
- Förskolans lärande och miljö - webbkurs
- Förskolekurser som anordnas i kommunen utifrån lokala behov
- Grundläggande juridik i förskolan
- Hitta och välj kurs eller utbildning
- Hållbar utveckling - kompetensutveckling
- Högskolekurser på hemmaplan
- Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan - webbkurs
- Introduktion till karriärlärande
- Introduktion till programmering i textbaserad miljö
- Introduktion till programmering i visuell miljö
- Introduktion till styrning av skolan
- KAA, kommunernas aktivitetsansvar - stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande
- Kalender för konferenser
- Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper – webbkurs
- Kritisk användning av nätet
- Kvalitetsverkstaden
- Leda digitalisering
- Leda förändring
- Likvärdighet i bedömning och betygssättning – webbkurs
- Lärarlyftets kurser för lärare
- Lärarlyftets kurser och utbildningar
- Lärarlyftets speciallärarutbildning
- Lärportalen
- Läslyftet i förskolan
- Läslyftet i skolan
- Matematik - kompetensutveckling i matematikdidaktik
- Matematikundervisning med digitala verktyg I
- Matematikundervisning med digitala verktyg II
- Naturvetenskap och teknik - kompetensutveckling i didaktik
- Om programmering – webbkurs
- Programmering i textbaserad miljö
- Programmeringsaktiviteter i undervisningen
- Regionala dialoger om vuxenutbildning
- Rektorsprogrammet - befattningsutbildning för skolledare
- Sex och samlevnad för grundskolans senare år - webbkurs
- Sex och samlevnad i grundskolans tidigare år, webbkurs
- Sex och samlevnad i gymnasiet - webbkurs
- Skolchefsutbildningen
- Skolverkets utbildningsplattform
- Skolverkets webbaserade apl-handledarutbildning
- Specialpedagogik för lärande
- Språksprånget - kompetensutveckling för lärare i moderna språk
- Studie- och yrkesvägledning i migration – att stödja nyanländas karriärprocesser
- Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
- Stöd för att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledning
- Säker användning av nätet
- Taking on a Swedish student at your workplace
- Text i en digital värld
- Tillgängligt lärande med digitala verktyg
- TMO, utbildning i traumamedveten omsorg
- Undervisning i förskoleklass - webbkurs
- Undervisningsutvecklande bedömning – webbkurs
- Utbildningar i programmering för lärare
- Utomhusdidaktik - webbkurs
- Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram - Styrning
- Valideringsarbete, i teori och praktik – webbkurs
- Återkoppling – webbkurs
- Återvändande lärare och förskollärare – webbkurs
- Statistik
-
Inspiration och stöd i arbetet
-
Inspiration och reportage
- Alla vinner på prao!
- Arbeta med Europarådets material om kontroversiella frågor
- Arbeta med kommunernas aktivitetsansvar
- Arbete i projektform utvecklar elevernas NO-språk
- Arbetslivet presenterar sig när prao inte funkar
- Att eleverna inte bara blir integrerade
- Bedömning på lektionstid underlättar vid distansundervisning
- Bli bättre på att kommunicera med dina kollegor
- Bättre skolresultat med extra handledning online
- Didaktik i fokus på konferens om fjärrundervisning
- Digitala verktyg gör slöjdundervisningen lättare och roligare
- Digitalisering som verktyg mot segregation
- Elever lär sig hantera sociala medier
- Eleverna programmerar på bildlektionen
- En drifts- och utvecklingsorganisation – en framgångsfaktor på Dalhemsskolan
- Entreprenörskap i grundskolan - så arbetar vi - exempel
- Entreprenörskap i gymnasieskolan - IM Språkintroduktion
- Entreprenörskap i skolan - de kopplar skolan till framtid och samhälle - exempel
- Entreprenörskap i skolan ett tecken på nya medborgarideal
- Entreprenörskap i skolan - så väcks motivationen - exempel.
- Fatima studerar sfi i kombination med yrkesutbildning
- Filmer studie- och yrkesvägledning i undervisningen
- Gotlands arbete med nyanlända elever
- Hälsoprojekt med IKT
- Härnösand lärlingsutbildning väg till anställning
- Integrerad yrkes- och svenskundervisning i Skellefteå
- Introduktionsprogram för nyanlända i Linköping – alla skolor har en gemensam plan
- Karlstad satsar på sfi kombinerat med kockutbildning
- Kompletterande kompetenser på Hermodsdalsskolan i Malmö
- Kompletterande kompetenser på Norrängsskolan i Lycksele
- Kul och strul med digitala verktyg
- Källkritik i förskoleklass
- Leksand tidiga med att starta lärlingsutbildning
- Lyckad lärlingsutbildning på Lärvux i Lund
- Lärlingsutbildning för nyanlända på Gotland
- Lärvux-utbildning (särvux) i nära kontakt med arbetslivet
- Medieutvecklingen förändrar ungas nyhetskonsumtion
- Med lärandet i fokus för nyanlända i Lessebo
- Modersmålslärare i Läslyftet
- Norrköping har arbetat med nyanlända elever efter närhetsprincipen
- Olika jobbspår i Upplands-Bros yrkesinriktade sfi
- Om Skolverkets och Rädda Barnens utbildning i traumamedveten omsorg
- Riktade insatser för nyanländas lärande i Sala kommun
- Samarbete bygger en bättre skola
- Samarbete med branscher som grund för utbildningsinsatser
- Se hur TYA och VO-College arbetar för en mer jämställd APL
- Sfi yrkesspår i Botkyrka leder till arbete för de flesta elever
- Skapa musik med digitala verktyg
- Skolahemma
- Skolbiblioteket är en viktig del av gymnasieundervisningen
- Skolchefer samverkar för ny kunskap
- Slöjdlärare visar hur digital teknik kan kombineras med olika material
- Snabbt i arbete genom YFI- Yrkesutbildning med integrerad språkutbildning
- Språkstödsutbildning inom vård och omsorg i Mölndals kommun
- Språkutveckling i naturkunskap med Wikipedia
- Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen - Cuben i Göteborg
- Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen - Curt Nicolingymnasiet
- Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen - Eductus
- Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen - Lärvux i Lund
- Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen - Motala kommun
- Svenska för hantverkare i Haninge, sfh
- Så arbetar vi för ökad trygghet och studiero
- Så har vi utvecklat vårt ledarskap på Lammhults skola
- Så höjde Sandeklevsskolan elevernas betyg
- Så lyckades Grönkullaskolan i Alvesta skapa en trygg skola med studiero
- Så lyckades Sundbybergs stad direktintegrera nyanlända elever
- Så stärkte vi vår förmåga att analysera våra utmaningar på Hjällboskolan
- Så utvecklade Tundalsskolan undervisningen
- Så utvecklade Upplands-Bro kommun undervisningen för nyanlända och flerspråkiga elever
- Tips till dig som undervisar i orientering
- TMO — En utbildning som ger trygghet
- TMO-utbildning gav bättre hantering av traumatiserade elever
- Traditionella och digitala verktyg blandas i slöjdämnet
- Uddevalla startade lärlingsutbildning som försöksverksamhet
- Undervisning på distans för elever i behov av stöd - webbinarier
- Utveckla elevernas modersmål med hjälp av digitala resurser
- Webbinarium om vuxenutbildning för externa utbildningsanordnare
- Väck elevernas nyfikenhet och vilja att veta mer om nationella minoriteter
- Yrkesutbildningar i Botkyrka leder till eget företagande
- Yrkesutbildningar på Lärvux i Helsingborg
- Ämnesövergripande arbete – bild, musik och svenska
- Örebro jobbar med lärling inom särskild utbildning för vuxna
- ”Det har verkligen varit en förmån att få delta i Samverkan för bästa skola”
- ”Det är fantastiskt att få studera i samisk kontext”
- ”Låt barnen visa vägen”
- ”Med digitala verktyg kan man variera undervisningen”
-
Stöd i arbetet
- ANDT(S) Alkohol
- ANDT(S) Dopning
- ANDT(S) Narkotika
- ANDT(S) Spel om pengar
- ANDT(S) Tobak
- Apl under coronapandemin
- Arbeta formativt med öppna laborationer
- Arbeta förebyggande i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet under covid-19 pandemin
- Arbeta förebyggande i gymnasieskolan under covid 19 pandemin
- Arbeta förebyggande inom vuxenutbildningen under covid-19 pandemin
- Arbeta med entreprenörskap i grundskolan
- Arbeta med skolans värdegrund
- Arbeta som förstelärare och lektor
- Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning
- Barns integritet i förskolan
- Bedömning och betygssättning – podcast och diskussionsfrågor
- Betyg och bedömning på distans
- Bidra till språkutveckling hela dagen
- Biologi: Att arbeta med kontroversiella frågor
- BRUK – verktyg för självskattning
- Concept cartoons i matematik
- Concept cartoons i naturvetenskap
- Dialogduk om att följa och främja elevers kunskapsutveckling i F-åk 3
- Digitala resurser i studiehandledning på modersmål
- Digitala verktyg och viktiga iakttagelser i idrott och hälsa
- Digitalisering i förskolan - för dig som rektor
- Digital kompetens i fritidshemmet
- Digital kompetens i musikämnet
- Digital kompetens och bild
- Digital kompetens och samhällskunskap
- Digital kompetens och slöjd
- Diskussionsfrågor om pandemin för elever på gymnasiet
- Diskussionsunderlag för arbete med bedömningsstödet Bygga svenska
- Distansundervisning för nyanlända och elever på introduktionsprogram och vuxenutbildning
- Dokumentation i förskolan
- Ekosystemtjänster och hållbarhet
- Elevens tid på apl
- Elever som har det svårt hemma
- Ett lärande kollegium
- Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk
- Europeiska språkportfolion
- Examensmålen i fokus och gymnasiearbetet som kvitto
- Extra anpassningar och särskilt stöd under pandemin
- Flerspråkighet som resurs för alla åldrar
- Flerspråkig utveckling
- Forskning om Lärlingsutbildning
- Främja barns och elevers hälsa
- Främja närvaro och förebygga frånvaro
- Främlingsfientlighet – läget på vår skola
- Främlingsfientlighet och rasism i vardagen
- Främlingsfientlighet – teori och regelverk
- Få stöd att arbeta aktivt med språk-, läs- och skrivutveckling
- Fördjupande texter centrala innehållet i teknik
- Förebygga fusk och plagiering
- Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
- Förskolans och skolans arbete mot våldsbejakande extremism
- Gemensam europeisk referensram för språk, Gers
- Geografiska fältstudier och GIS i undervisningen
- Ge studiehandledning på modersmål inom komvux
- Glasögonbågar, teknik i årskurs 4–6
- Grannspråk: övningar i danska och norska
- Guide för källkritik för lärare
- Handleda elever i informationssökning
- Historia: Att arbeta med kontroversiella frågor
- Hur bra är kvaliteten på er prao?
- Hållbar utveckling på tekniskt inriktade yrkesprogram
- Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan
- Hälsofrämjande skolutveckling
- Högläsning och samtal om text i förskolan
- Inred ett rymdrum i förskolan
- Inspirationsfilmer för naturvetenskap och teknik i förskolan
- Interaktion – tala, samtala och föra dialog
- Interaktiv läsning av olika typer av texter
- Introduktion för förskollärare som saknar behörighet, samt barnskötare och annan personal i förskolan
- Introduktion för obehöriga lärare i skolan
- Jämställdhet i apl
- Jämställdhet i förskolan
- Jämställdhet i skolan
- Koll på främlingsfientlighet och intolerans
- Koll på kompetens
- Koll på lärares avlastningsbehov
- Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare
- Koll på sexuella trakasserier
- Koll på studiero
- Kom igång med programmering
- Komma igång med Bygga svenska
- Kontextrika problem
- Kontroversiella frågor
- Kretslopp och näringskedjor
- Kvalitetsutmärkelsen Bättre skola
- Källkritik för elever i årskurs 7–9
- Källkritik för yngre elever
- Källkritik i gymnasieskolan
- Leda och organisera digitalisering
- Lekplatsen, teknik i årskurs 1–3
- Lektionsmaterial för prao
- Litteracitet för vuxna
- Livets molekyler och mekanismer
- Läxor
- Material för att undervisa om nationella minoriteter
- Mat i förskolan och skolan
- Mer rörelse i skolan
- Motverka avhopp från skolan och organisera för kommunernas aktivitetsansvar
- Motverka hedersrelaterat våld och förtryck
- Motverka sexuella trakasserier
- Möta barns och elevers oro
- Nationella centra för naturvetenskap och teknik
- Naturens nytta och glädje
- Obruten skolgång för placerade barn
- Om ekosystemtjänster – Hur går det runt?
- Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
- Organisera arbetet med garantin för tidiga stödinsatser
- Organisera distansundervisning för lärare och elever
- Organisera förskolan under coronapandemin
- Organisera för skolbibliotek i undervisningen
- Organisera för studiehandledning inom komvux
- Organisera samverkan mellan skola och kulturskola
- Organisera studiehandledning
- Pedagogik i förskoleklass
- Planera för individanpassning och extra anpassningar inom vuxenutbildningen
- Prao - så funkar det!
- Programmering i teknikämnet
- Prövning vid distansundervisning
- Religion: Att arbeta med kontroversiella frågor
- Resurser för undervisning i källkritik
- Resurser för undervisning i modersmål
- Samarbeta kring studiehandledning inom komvux
- Samarbete för framgångsrik studiehandledning
- Samhällskunskap: Att arbeta med kontroversiella frågor
- Science center
- Sex och samlevnad
- Sex och samlevnad i undervisningen
- Simuleringar och virtuella laborationer för naturvetenskaplig undervisning på distans
- Skolans ansvar för barn som far illa
- Skolans arbete med barn och elever som har skyddad identitet
- Skolans arbete med elevhälsa under coronapandemin
- Skolans arbete med papperslösa elever
- Skolbibliotekarie och lärare i samverkan
- Skolledning och rektors arbete med ANDT(S)
- Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning
- Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen
- Språkutmärkelsen CertiLingua
- Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv
- Studiehandledning på modersmålet i praktiken
- Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
- Studie- och yrkesvägledning på distans
- Styr- och reglerteknik i årskurs 7–9
- Stöd för dig som undervisar i moderna språk
- Så använder ni kurs- och ämnesplanerna
- Så ersätter du prao
- Så väljer och värderar du digitala lärresurser
- Säkerhet på nätet
- Särskilt begåvade elever
- Ta loss, sätta fast, sammanfoga i förskolan
- Teknik i grundsärskolan
- Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
- Undersökningar av tekniska lösningar
- Undersökning av trafiksignalsystem
- Undervisa i nationella minoritetsspråk
- Undervisa nyanlända elever
- Undervisning i förskolan
- Undervisning i förskolan - för dig som rektor
- Undervisning i nordiska språk
- Undervisning med digitala verktyg
- Universums utveckling och struktur
- Uppföranderätten i skolan
- Upphovsrätten för bilder i skola
- Upphovsrätten för film, radio & tv-program i skolan
- Upphovsrätten för musik i skolan
- Upphovsrätten för texter i skolan
- Utforska balans i förskolan
- Utforska ljud i förskolan
- Utforska lutande plan i förskolan
- Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
- Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
- Uttrycksformer för upptäckare - förskolan
- Uttrycksformer för upptäckare - grundskolan
- Uttrycksformer för upptäckare - gymnasieskolan
- Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
- Utvecklingssamtal på distans
- Vad är matlagning?
- Valkompetens inför gymnasievalet
- Väck läslusten inför läslovet
- Vägledning av nyanlända i skolan
- Värdera nyheter i medieflödet
- Åtgärder mot kränkande behandling
- Öppna laborationer – öppna sinnen
- Övergångar inom och mellan skolor och skolformer
-
Inspiration och reportage
- Nationella skolutvecklingsprogram
- Anordna och administrera utbildning
-
Leda och organisera skolan
-
Regler och ansvar
- Coronaviruset och covid-19 - regler för skolor och förskolor
-
Ansvar i skolfrågor
- Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete
- Antagning till gymnasieskolan
- Antagning till särvux
- Avgifter
- Distansundervisning
- Egenvård i förskolan och skolan
- Elevhälsa
- Entreprenad och samverkan
- Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram i skolan
- Fjärrundervisning
- Frånvaro i skolan
- Förskoleklass - börja och närvara
- GDPR, dataskyddsförordningen i förskola, skola och vuxenutbildning
- Gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet
- Hemundervisning
- Individuella utvecklingsplanen, IUP
- Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar
- Konditionstester i idrott och hälsa
- Kränkande behandling, mobbning och diskriminering
- Ledighet i skolan
- Legitimerade och behöriga lärare i fritidshemmet
- Lovskola
- Mentor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
- Mottagande i grundsärskolan
- Nyanländas rätt till utbildning
- Pedagogisk omsorg
- Politisk information i skolan
- Prao
- Prövning för betyg
- Registerkontroll
- Rektorns ansvar
- Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå
- Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
- Rätten till en introduktionsperiod för lärare och förskollärare
- Rätt till fritidshem
- Rätt till förskola
- Rätt till modersmålsundervisning
- Rätt till sfi
- Scheman och lärotider
- Simning i skolan
- Sjukhusundervisning
- Skolchefen
- Skolplikt och rätt till utbildning
- Skolskjuts och elevresor
- Skoluniform
- Stöd för nyanlända elever
- Tillsyn och sanktioner
- Tillsynsansvaret
- Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder
- Undantagsbestämmelsen vid betygssättning
- Utbildning för rörelsehindrade ungdomar (Rh- anpassad utbildning)
- Utvecklingssamtal
- Validering av kunskap och kompetens
- Våldsbejakande extremism
- Välja förskoleklass och grundskola eller grundsärskola
- Överlämning vid skolbyte
- Skollagen och förordningar
- Allmänna råd
- Sök förordningar och föreskrifter (SKOLFS)
- Aktuella regeländringar
-
Lärarlegitimation och förskollärarlegitimation
- Lärarlegitimation och förskollärarlegitimation med svensk examen
- Lärarlegitimation och förskollärarlegitimation med utländsk examen
- Utöka lärar- och förskollärarlegitimation med fler behörigheter
- Utdrag ur lärar- och förskollärarregistret
-
Regler och krav för lärarlegitimation
- Lärar- och förskollärarlegitimation och krav för att få behörighet
- Lärar- och förskollärarlegitimation och krav för att få anställning
- Krav för att få legitimation med behörighet i fritidshemmet
- Krav för att få lärar- och förskollärarlegitimation
- Lärar- och förskollärarlegitimation och krav för att få sätta betyg
- Lärar- och förskollärarlegitimation och krav för att få undervisa
- Övergripande regler för lärar- och förskollärarlegitimation
- Indragen lärar- och förskollärarlegitimation
- Barnkonventionen
- Innehåll A-Ö
-
Om oss
- Kontakta Skolverket
- Vår verksamhet
- Organisation
- Jobba hos oss
- Kalender
- Publikationer och nyhetsbrev
- Press
- Skolverkets hantering av personuppgifter
- Öppna data
-
Undervisning
Senast uppdaterad 27 maj 2020