-
Skolverket
-
Undervisning
-
Skolutveckling
-
Säkerhet och krisberedskap i skola och förskola
-
Kvalitetsdialoger
-
Nationellt kvalitetssystem
-
Leda och organisera skolan
-
Statsbidrag
-
Forskning och utvärderingar
-
Artiklar om forskning
-
Adekvat digital kompetens är ett svårfångat begrepp
-
ADHD-klasser ett hot mot inkludering?
-
Aktionsforskning kan stärka det pedagogiska ledarskapet
-
Aktiv läsning ger särskoleelever redskap
-
Aktualitet viktigast när unga värderar information
-
Aktör och struktur måste lyftas i historieundervisningen
-
Alla i skolan kan ha nytta av molntjänster
-
Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling
-
Allt mer administration för rektorer på komvux
-
Allt mer styrande litteraturläsning i nationella prov
-
Alternativ begreppsförståelse inte alltid ett hinder
-
Analogier fördjupar elevers begreppsförståelse
-
Analogier kan användas tidigt i undervisningen i NO
-
Användning av datorer utmanar skrivandet
-
Arbete med hållbar utveckling kan öka elevernas kritiska tänkande
-
Arbetsböcker – samma lärande men med nya ord
-
Artificiell intelligens i skolan kräver ökad insikt hos lärarna
-
Att förstå religiositet i dagens Europa
-
Attityder och hjälpmedel viktiga i undervisning av synnedsatta
-
Att lära sig uppskatta den oundvikliga oförutsägbarheten
-
Att organisera skolor utifrån kärnuppdraget
-
Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen
-
Att utveckla ett kvalificerat resonemang om rättvisa
-
Att ”göra om” historiekunskap till historieundervisning
-
Autentiska uppgifter en möjlighet som sällan utnyttjas
-
Autentiskt lärande kan motivera elever i naturvetenskap
-
Avkodningsproblem kan missas om proven är för lätta
-
Barn använder mer avancerad matematik tillsammans med vuxna
-
Barn och elever är aktiva i sin egen inskolning
-
Barns frågor vägleder
-
Barns inflytande i utvärdering och dokumentation i förskolan
-
Barns lärande syns i deras handlingar
-
Barns språkutveckling stärks av flerspråkiga pedagoger
-
Barn utforskar digitala resurser utifrån egna syften
-
Bedömning av yrkeskunnande beroende av sammanhang
-
Bedömning formar inte beslut om undervisning
-
Bedömning förekommer i förskolan trots laddat begrepp
-
Bedömning i det mångkulturella klassrummet
-
Bedömning i engelska på låg- och mellanstadiet kan präglas av osäkerhet och tidsbrist
-
Bedömning i förskolan en krock mellan kultur och direktiv
-
Bedömning kräver anpassning till samtidens klassrum
-
Bedömning och diagnos kräver uppföljning
-
Bedömningskultur påverkar elevernas förutsättningar
-
Bedömning viktig men stressande för eleverna
-
Begreppsförvirring i NV kräver speciella grepp
-
Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd
-
Beläggen för feedback inte så starka som ofta hävdats
-
Beprövad erfarenhet bör styras av lärares nyfikenhet och frågor
-
Berättande tradition utmanar historisk källhantering
-
Beröm för talang till skada för motivationen
-
Betydelsen av att förstå språkets ljudsystem
-
Betyg mäter mer än ämneskunskaper
-
Betygssättning försvårar grupparbeten
-
Bilder i fysikböcker ger lite stöd för att förstå tryck
-
Bilder kan störa läsningen för dyslektiker
-
Bok om samtal och bedömning av elevers muntlighet
-
Bra lärare vet när de ska växla mellan roller
-
Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling
-
Bra skolor ser elever som behöver stöd
-
Bristande kvalitet i individuella utvecklingsplaner
-
Bristande motivation förklarar inte skolmisslyckanden
-
Brister i förskolans genusarbete
-
Bristperspektivet dominerar när elever utreds
-
Brytning medför att lyssnare reagerar mindre på grammatiska andraspråksfel
-
Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering
-
Båda språken viktiga för tvåspråkiga elevers lärande
-
Bäst grupparbete när elever förklarar och turas om
-
Bättre social skolmiljö kan minska mobbning
-
Bör medborgarutbildningen i skolan ha större fokus på färdigheter?
-
Dans utmanar genusuppfattningar i förskolan
-
Datoranimationer kräver central lärarroll
-
Datorlek underlättar läsinlärning vid nedsatt hörsel
-
Datorn ger eleverna bättre självförtroende
-
Datorplattan främjar muntlighet och samarbete
-
Datorplattor resurs för kommunikation i förskolan
-
Deliberativ undervisning bäst på yrkesförberedande program
-
Demokratifostran i förskolan – för individen eller kollektivet?
-
Demokratiuppdraget svårt att genomföra i förskolan
-
Den religiösa texten som mål eller medel i läroböcker
-
Den stora omställningen – från inkludering till exkludering
-
Designprocesser kan stödja teknisk bildning om hållbar utveckling
-
Det finns inga enkla lösningar på beteendeproblematik
-
Det är skolans ansvar att alla elever lyckas
-
Det är svårt att leda samtal till handling
-
Diagnoser behövs inte när alla får det stöd de behöver
-
Dialog och relation viktig för skrivutveckling
-
Didaktiska val under pandemin kan fånga upp indirekt lärande
-
Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning
-
Digitala historiehjälpmedel måste vara meningsskapande
-
Digitala lärresurser kan främja engagemang och motivation
-
Digitala system för bedömning kan gynna kunskapsutveckling
-
Digitala verktyg olika bra på att visa vad eleverna förstår
-
Digitalisering utmanar etablerade praktiker
-
Digital kompetens är en likvärdighets- och demokratifråga
-
Digitalt berättande i förskoleklassen behöver lärarens stöttning
-
Digitalt lyssnande kan gynna språkutveckling för vissa elevgrupper
-
Digitalt lärande effektivare med ett korrekt språk
-
Distansundervisning gynnas av metoder för aktivt deltagande
-
Distansundervisning kräver tillit och struktur
-
Distribuerat ledarskap för hållbar skolutveckling
-
Dokumentationsmotiv präglar återkoppling i lärplattform
-
Dramaarbete kräver ökad kompetens och mer tid
-
Dramaundervisning ger positiva attityder till religiös mångfald
-
Drama utvecklar elevers språk
-
Dubbel avskiljning av elever ett hot mot demokratin
-
Dåliga förutsättningar för lärares bedömningspraktik
-
Dörren mellan förenkling och komplexitet måste hållas på glänt
-
Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan
-
Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid
-
Elevengagemang är positivt för politiskt deltagande och förtroende
-
Elever har låg kunskap om naturvetenskapliga undersökningar
-
Elever har ojämn kunskap om tekniska system
-
Elever i behov av stöd kommer sällan till tals
-
Elever lär sig kemi med molekylärt drama
-
Elever lär sig vetenskapligt arbetssätt genom kamratbedömning
-
Elever med beteendeproblem ockuperar lärares tankar
-
Elever med diagnos upplever att de inte får stöd
-
Eleverna lär sig mindre när det är lätt att få höga betyg
-
Elevernas delaktighet främjar bedömning i särskolan
-
Elevernas livsvärld viktig när källor ska tolkas
-
Elevernas lärande i centrum
-
Eleverna ställer inte kritiska frågor till historieläroboken
-
Elever nöjda med lärarcentrerad kemiundervisning
-
Elever på yrkesprogram efterfrågar meningsfull historia
-
Elevers användning av återkoppling måste planeras in
-
Elevers erfarenheter bidrar till ökad medborgarkompetens
-
Elever ser historieämnets moraliska potential
-
Elever ser inte individens roll i klimatförändringarna
-
Elevers expertis om undervisning outnyttjad resurs
-
Elevers kunskapssyn påverkar deras prestationer
-
Elevers muntlighet – en förutsättning för deras skrivande
-
Elevers och lärares välmående – skolledarens angelägenhet
-
Elevers reflektion om kunskaper i musik
-
Elevers självständiga arbete fördjupas av formativt anslag
-
Elevers syn på kunskap viktig för lärandet
-
Elevers uppfattningar om prov har betydelse
-
Elevers utveckling i idrott och hälsa kan mätas genom upplevd självtillit
-
Elever uppskattar svenska som andraspråk trots negativa diskurser
-
Elever vill ha mer utvecklad återkoppling
-
Elevinflytande och klimat ökar välmåendet i skolan
-
Elevledd återkoppling kan förbättras med instruktioner
-
En kombination av faktorer ökar risken för låga språkkunskaper
-
En-till-en-miljö gör undervisningen mer formativ
-
Entreprenörskap i skolan ett tecken på nya medborgarideal
-
Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete
-
Erfaren medskapare krävs för barnens musiklek
-
Estetiska uttryck och fantasi kan bidra till barns lärande för hållbar utveckling
-
Etikdidaktisk forskning närmast obefintlig
-
Ett granskande rum av sociala och ytliga kategoriseringar?
-
Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!
-
Evidens, även det en tolkningsfråga?
-
Exponering för språket avgörande för hur vi tolkar sammansatta ord
-
Externa prov kan påverka undervisningen
-
Faktakunskaper i fokus i nyanländas samhällskunskapsundervisning
-
Fakta med fiktion utvecklar historiskt tänkande i bloggar
-
Familjen viktig för att barn ska bli flerspråkiga
-
Fantasyns magiska världar hjälp i värdegrundsarbetet
-
Fasta kriterier för bedömning täcker inte in allt
-
Fasta nivågrupperingar motverkar likvärdighet
-
Fasta undervisningsmål kan försvåra genuin klassrumsdialog
-
Feedback på skrivande når fram genom timing och lyhördhet
-
Felaktigt stöd när flickor tystnar
-
Film i historieundervisningen – problem och möjligheter
-
Finansiella kunskaper behöver lyftas till en samhällsnivå
-
Finanskris gyllene tillfälle för ekonomiundervisning
-
Finns det en moralisk historisk skuld?
-
Finns det ett evidensbaserat skolledarskap?
-
Finska läromedel används annorlunda i Sverige
-
Flera historiska perspektiv viktigt för elevers identiteter
-
Flera mindre prov gynnar elevernas lärande
-
Fler bedömare ger rättvisare betyg
-
Fler bör utnyttja dockans didaktiska potential
-
Flerspråkiga elevers olika språk har olika funktion i lärandet
-
Flickor och pojkar stressas av olika saker
-
Flippade klassrum har både för- och nackdelar
-
Fokus på engagemang kan minska beteendesvårigheter
-
Formativa strategier ger olika undervisningspraktiker
-
Formativ bedömning av texter – så som eleven själv vill ha den
-
Formativ bedömning kan forma kritiskt tänkande
-
Formativ bedömning stärker lärandet
-
Formativ bedömning tas inte till vara i undervisningen
-
Formativt bedömningsverktyg underlättar kommunikation
-
Forskarutbildade lärare för in ny kunskap
-
Forskning i den egna praktiken gav nya insikter
-
Forskning om flerspråkighet
-
Forskning om mångkultur lyfter fram problem
-
Forskning om skolors ledning och organisering i Sverige
-
Forskningsöversikt om formativ bedömning väcker frågor
-
Fortbildning förbättrar matematiken i förskolan
-
Framtidstro är viktig för ett medborgarskapsengagemang
-
Friare lärmiljö kan bli problematisk för distanselever
-
Friheten i utomhusundervisning kan bli en utmaning
-
Frihet från givna regler ökar barns förhandlingsutrymme
-
Fritidshemmets utvecklingsarbete bör fokusera på verksamhetens specifika uppdrag
-
Fritidshemmet är viktigt för att utveckla ansvarsfull kommunikation i sociala medier
-
Från skolspråk till vardagsspråk och sedan tillbaka igen
-
Fyra jämlikhetsprinciper och olika sätt att se på likvärdighet
-
Får eleverna ”tänka om” genom skolans historieundervisning?
-
Förbättringskapacitet och utbildningskvalitet som skolledares angelägenhet
-
Förebyggande insatser motverkar nätmobbning
-
Föreställningar om lek styr fritidspedagogers agerande
-
Förförståelse av begrepp en särskild undervisningsutmaning
-
För lite fokus på vardagen i geografiundervisningen
-
För mycket variation blir svårt för elever
-
Förskolans uppdrag att fostra barn
-
Förskollärare bör få reflektera över värdefulla möten
-
Förskollärare kan musicera på barns villkor genom musikaliskt lekande
-
Förskollärare vill vara professionella i digitaliseringen
-
Förskollärarnas identitet stärks av vetenskapligt förhållningsätt
-
Förskolor har en utvecklad undervisning i naturkunskap
-
Förvirrande definitioner av klassiska retoriska begrepp
-
Förvirrande återkoppling i matematik
-
Föräldraskapsstöd kan främja lärande och hälsa
-
Förändrad bedömningspraktik när formativt och summativt hålls isär
-
Förändrad slöjdlärarroll ställer nya krav
-
Förändring av skrivpedagogiken ger mycket starka resultat
-
Gemensamma värderingar viktigt vid delat ledarskap
-
Gemensamt språk ger användbar återkoppling
-
Genomtänkt användning kan minska störningar från mobiltelefoner
-
Genusvetenskapens pedagogik utvecklar inlevelseförmågan
-
Geocapabilities en plattform för ämnesutveckling i skolgeografin
-
Gester gynnar språkinlärning och talproduktion
-
Gester hjälper elever att minnas ord
-
Gester öppnar ett fönster mot flerspråkighet
-
GIS en möjlighet och utmaning
-
Goda relationer underlättar språkinlärning
-
God motorik underlättar fortsatt fysisk aktivitet
-
Granskning av SO-undervisning pekar både på brister och kvalitet
-
Grundskolan inte designad för elever med ADHD
-
Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever
-
Gränsöverskridande identiteter hos unga som flyttar mellan kulturer
-
Gustav Vasa – slug politiker och nationsbyggare
-
Går det att göra det komplexa lättbedömt?
-
Går samhällsvetenskapliga kompetenser att mäta?
-
Health literacy är en del av hela skolans arbete
-
Hela lärmiljön avgörande för en inkluderande skola
-
Helhetsperspektiv på nyanländas behov viktigt
-
Hemläxors nytta inte självklar
-
Hemmet – en skrivmiljö med både för- och nackdelar
-
Hemmiljön viktig för elevers studiestrategier
-
Het Matematik gav bättre resultat för alla elever
-
Historiedidaktisk forskning möter klassrum i ny e-tidskrift
-
Historielärares provkonstruktion ett viktigt utvecklingsområde
-
Historieundervisning genom skönlitteratur
-
Historieundervisning kan förstärka polarisering
-
Hjärnforskning ger förståelse för lärande i naturvetenskap
-
Hon skakar fram en förståelse för molekylers självorganisering
-
Humor en trygghet för elever i debatter
-
Hur påverkas elever av tidiga betyg och nationella prov?
-
Hur ska skolor bemöta elever i socioemotionella svårigheter?
-
Hållbarhetsarbete utvecklar barns kritiska förmåga
-
Hälsofrämjande arbete behöver kopplas ihop med lärande
-
Hälsofrämjande arbete i praktiken
-
Hälsofrämjande arbete på schemat kan ge friskare elever
-
Hälsofrämjande perspektiv i förskolan viktigt för hela livet
-
Högpresterande elever har många lässtrategier
-
Hörselnedsättning påverkar inte sociala färdigheter
-
Idrottsundervisning som ökar alla elevers delaktighet
-
I Finland ges mycket stöd tidigt, ”genast” och till många
-
Ifrågasatta prov
-
Illustrationer behöver problematiseras mer i undervisningen
-
Improvisation viktig del av undervisningsskickligheten
-
Individen främsta utgångspunkten för att minska skolavhopp
-
Individualisering är nyckeln vid skolövergångar för barn med intellektuell funktionsnedsättning
-
Inga kognitiva fördelar med tvåspråkighet
-
Inkluderande lektionsarbete svårt men möjligt
-
Inkluderande undervisning – utgångspunkt eller tillägg?
-
Inkluderande undervisning är en förutsättning för lärande i matematik
-
Inkludering går att förena med hög måluppfyllelse
-
Inkludering utmanas av fokus på kunskapsmätning
-
Inkonsekvent ”genetikspråk” kan förvirra eleverna
-
Inställningen till klassrum är en vattendelare vid skolbyggen
-
Inte enbart positiv effekt av källkritiskt verktyg
-
Integrering förändrade klasserna
-
Interkulturellt förhållningssätt bra för modersmålsämnet
-
Interkulturellt lärande sker i mötet med det obekanta
-
Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma
-
Internationella mätningar påverkar sällan undervisningen
-
Internationella skolutbyten påverkar lärandet positivt
-
Internationella tester i nordiskt ljus
-
Internationell forskning om skolledarskap – intervention, prestation och fokus på lärande
-
IUP bör få ökat fokus på lärandemål
-
IUP – en utmaning för läraren
-
Kamratbedömning förbättrar skrivande i engelska
-
Kan berättelser stödja NV-experiment i förskolan?
-
Kartläggning i förskoleklass sker på bekostnad av undervisning
-
Kinestetisk musikalitet har en central roll i barns lärande
-
Klassrumsbedömning i matematik
-
Klass spelar roll för hur pojkar använder digitala medier
-
Klimatdiskussioner gynnar elevernas lärande
-
Klimatundervisning kan bli undervisning i demokrati
-
Kloka val av spelappar stärker lärandet
-
Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete
-
Kollegialt lärande i förskolan kan skapa en lärande kultur
-
Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling?
-
Kollegialt och kollektivt lärande är motorn i förändringsarbetet
-
Kompetensutveckling gav förändrad praktik
-
Kompetensutveckling gör teknikstött lärande hållbart
-
Komplex lärarkunskap i formativ bedömningspraktik
-
Komplex yrkesroll skapar stress
-
Konflikthantering kräver kunskaper, analys och träning
-
Konkreta verktyg gav kunskaper om språkstödjande arbetssätt
-
Konspirationsteorier kan leda till dialog om kritiskt tänkande
-
Konstruktionen av en svensklärare
-
Kontinuitet är viktigt för kontextbaserad NV-undervisning
-
Korrigerande återkoppling hjälper elever med uttalet
-
Kristen norm ger stolthet över egna perspektiv
-
Kritik mot standardiserade program för bedömning i förskolan
-
Kritiskt förhållningssätt till digitalisering leder till nya frågor
-
Kroppen skapar kunskap i förskolan
-
Kryss i en ruta visar inte vad eleven kan utveckla
-
Kränkningar och mobbning på internet och sociala medier
-
Kunskaper och attityder viktiga i formativ bedömning
-
Kunskapskris, betygskris, ordningskris – är den svenska skolan i kris?
-
Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande
-
Känslor bör släppas fram i samhällskunskapen
-
Känslor en viktig del av lärandet
-
Känslor och värderingar spelar roll för bedömning
-
Känslors roll och funktion i undervisningen underskattade
-
Känslor är viktiga för skolledares beslutsfattande
-
Learning study bidrar till förståelse av kroppsliga upplevelser
-
Lesson study kan stärka lärandet i särskolan
-
Likheter i ordförråd är avgörande för inlärning av nytt språk
-
Likheter och skillnader i nordisk etikundervisning
-
Likvärdig förskola i svårigheter
-
Likvärdighet i utbildning kan mätas med stöd av indikatorer
-
Likvärdighet till priset av likformighet?
-
Likvärdighet utifrån ett barnrättsperspektiv
-
Likvärdig utbildning för högpresterande kräver individanpassning
-
Likvärdig utbildning – krav, målsättning eller princip?
-
Litteraturläsning behöver vara både analytisk och personlig
-
Livshistorier verktyg för lärares professionella utveckling
-
Livstolkande i gymnasieskolan sker på flera olika arenor
-
Lyhördhet krävs för att utnyttja potentialen i sociala medier
-
Lärande bedömning och ökad arbetsbelastning med BFL
-
Lärandegemenskaper leder till ökad undervisningskvalitet
-
Lärare använder missvisande modeller i kemi
-
Lärare behöver ge eleverna stöd att tolka representationer i kemiklassrummet
-
Lärare bör ge mer utrymme för tystnad
-
Lärare förespråkar segregerade skolformer
-
Lärare i islam – översättare för ökad samhörighet
-
Lärare inspirerar och stödjer genom sin muntliga kommunikation
-
Lärares attityder är avgörande för elever med Asperger
-
Lärares bakgrund kan påverka deras ämnesuppfattning
-
Lärares erfarenheter utmanar kriterier vid sambedömning
-
Lärares förväntningar styr skrivundervisning i svenska
-
Lärares handlingsutrymme förändras över tid
-
Lärares relationskompetens viktig för elevengagemang
-
Lärare styr elevers möjligheter till transspråkande
-
Lärare tar ansvar själva för sin professionsutveckling på sociala medier
-
Lärarna måste ta makten över bedömning
-
Lärarstudenter kläms mellan olika kravmodeller
-
Läroböcker bidrar till elevers bilder av svenskhet
-
Läromedel ger svagt stöd i undervisning om skrivande
-
Läromedlen styr hur kunskapsmålen kommuniceras
-
Läsa på internet kräver speciella förmågor
-
Läsning handlar inte bara om svenskämnet
-
Magert med forskning om informella mobila lärandemiljöer
-
Makt, normer och delaktighet en utmaning för förskolan
-
Materiell ojämlikhet försvårar lärande och lärarrekrytering
-
Matriser leder till bättre elevprestationer
-
Medborgarskapsundervisning i otakt med samtiden
-
Medborgarutbildning om och för migranter behöver utvecklas
-
Mediaperspektivens inflytande på undervisningen
-
Medicinering vanlig åtgärd vid skolk
-
Mediernas naturvetenskap intressantare än skolans
-
Mentala kartor ett sätt att förstå barns rumsuppfattning
-
Mer bedömning än återkoppling i kamratbedömning
-
Mer fokus på lösningar med modell för kontroversiella frågor
-
Mer tid på att läsa elevuppgifter ökar likvärdig bedömning
-
Mer toleransfostran än ämneskunskap
-
Mer ämnesuppdelning i SO och NO på mellanstadiet
-
Metaforer kan bidra till förklaring av abstrakt innehåll
-
Metastudie pekar ut områden värda att utveckla
-
Missvisande resultat kan förklara skillnader mellan nationella prov och betyg
-
Mobbning måste ses i sitt sociala sammanhang
-
Mobilförbud inte en garanti för högre skolresultat
-
Mobiltelefoner i klassrummet inte bara ett problem
-
Modellskolor – kollektivt lärande i en skola på vetenskaplig grund
-
Modell sätter bedömning i ett större sammanhang
-
Modersmålsundervisning viktig för somaliska elever
-
Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång
-
Multifunktionella utomhusmiljöer i förskolan för hållbarhet och hälsa
-
Multimodala delar missas i bedömning av text
-
Multimodalt berättande inspirerar elever och lärare
-
Multimodal teori stärker elevers meningsskapande
-
Musiklärares undervisning har skiftat fokus efter pandemin
-
Mål och betygskriterier inte alltid i fokus
-
Många aktörer i bedömningsarbetet
-
Många elever med autismdiagnos når inte målen
-
Många externa prov kan skada lärarprofessionens status
-
Många utmaningar när programmering integreras i undervisningen
-
Mångfald i förskolan ställer krav på den pedagogiska kompetensen
-
Mödrars kamp för sina barn med diagnos
-
Möjligheter och problem i undervisning om Förintelsen
-
Nationella provens tillförlitlighet ifrågasätts
-
Nationella prov i SO stärker styrning genom granskning
-
Nationella prov i årskurs 3 flyttar fokus från lärandet
-
Nationellt perspektiv får stå tillbaka i historia
-
Nationellt projekt för likvärdiga betyg i Norge
-
Naturvetenskapliga perspektiv behöver synliggöras i förskolan
-
Negativ självbild blir ett hinder för ungas läsframgång
-
Nordens språk som andraspråk
-
Nyanlända elever främjas av goda relationer och klart uttalade regler
-
Nyanländas kunskap och erfarenheter tas inte till vara
-
Nya svensklärares skrivdidaktiska kunskap ökar kraftigt första året
-
Nyhetsanvändning bidrar till olika typer av förståelse
-
Nytt fokus behövs för att bedöma multimodala texter
-
När orden sätter käppar i hjulen
-
Nätmobbning vanligare bland flickor
-
Olika förutsättningar för flickor och pojkar i musikklassrummet
-
Olika skolkulturer orsak till skiftande bedömningsstrategier
-
Olika ”didaktiker” för undervisning i religionskunskap
-
Olikheter och brister i muntlig återkoppling
-
Omsorg i förskolan är en förutsättning för undervisning
-
Omsorg och stöd i ungas samspel i sociala medier
-
Ordinarie undervisning ökar motivation hos nyanlända
-
Organisationer inom naturvetenskapsdidaktik
-
Orsaksförklaringar har många användningsområden
-
Osäkra effekter av program för psykisk hälsa
-
Otydliga principer för svenska som andraspråk
-
Otydlig återkoppling i skrivundervisning
-
Pandemins inverkan på elevers hälsa och skolresultat
-
Parkour stärker elevens hälsoidentitet
-
Passionerad uppgörelse med den amerikanska utbildningspolitiken
-
Pedagogiskt ledarskap – ett begrepp som består och förändras
-
Personliga och samhälleliga faktorer påverkar undervisning
-
Pojkar tar fortfarande mer plats än flickor i klassrummet
-
Positiva kamratrelationer är en skyddsfaktor vid skolövergångar
-
Positiv stämpling medel mot segregering på fritidshem
-
Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande
-
Potential för inkluderande utbildning i små skolor
-
Praktiknära forskning bygger kunskap om villkor för framgångsrik professionsutveckling
-
Proaktiv modell sätter fokus på förebyggande arbete
-
Problematiskt att betygssätta elever med intellektuell funktionsnedsättning
-
Problemlösning blir bättre med formativ bedömning
-
Problemlösning redskap för att skriva berättelser
-
Professionell kultur vidgar vyerna i förskolan
-
Programmering kan hjälpa elever att förstå fysik
-
Programmering kan ses som ämnesinnehåll i teknik
-
Programmeringsundervisning behöver didaktisk diskussion
-
Provens inverkan på framtida studier
-
Provresultat måste analyseras för att främja elevernas lärande
-
På spaning efter en hållbar bedömningspraktik
-
Ramar underlättar för faktabaserat skrivande
-
Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling
-
Reflektion och diskussion viktigt i spelbaserat lärande
-
Reflexiv självvärdering i religion utvecklar kunskaper och attityder
-
Reklam riktad mot barn i digitala miljöer
-
Rektorer positiva till molntjänster
-
Rektorer viktiga för hälsofrämjande arbete i skolan
-
Rektors ledarskap avgörande för hållbart elevhälsoarbete
-
Rektors roll avgörande för att skapa inkluderande skolor
-
Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling
-
Relationskompetens viktig aspekt av lärarprofessionen
-
Religionen inte viktigast vid val av muslimsk friskola
-
Religionskunskap mer toleransfostran än ämneskunskap
-
Religionsundervisning riskerar att uppfattas som stereotyp
-
Religiös bakgrund påverkar intresset för religionskunskap
-
Ritande kan stödja barns och elevers lärande i naturvetenskap
-
Robotar i skolan medför etiska utmaningar
-
Rollspel med politiker ger ökade kunskaper
-
Rätt språkbruk ger uppmärksamhet i förskolan
-
Rättvisefrågor tränar elevers medborgarkunskap
-
Rätt återkoppling utvecklar lärandet
-
Samarbete avgörande för elever i behov av särskilt stöd
-
Samarbete med föräldrar främjar nyanländas lärande
-
Samarbete och reflektion för bättre undervisning
-
Sambanden mellan mattebetyg och andra ämnen
-
Sambedömning som redskap för ökad likvärdighet
-
Samhällets behov förskollärares motiv för naturvetenskap
-
Samhällskunskap hjälpämne till andra SO-ämnen på mellanstadiet
-
Samhällskunskap underlättar ämnesmöten
-
Samhällsstödd utbildning kan ha effekt på politiskt deltagande
-
Sammanhanget viktigt för upplevelsen av religiös mångfald
-
Samordnade insatser viktigt för hur rektorer utvecklar sitt kunnande
-
Samtal om matriser ökar bedömningens kvalitet
-
Samtal om sömn viktigt i förskolan
-
Samtida medborgarfärdigheter samhällskunskapens strävan
-
Samverkansprojekt behöver vårdas för att överleva
-
Segregerande stödåtgärder kan urholka den ordinarie undervisningen
-
Självreflektion och sammanhang är viktigt i undervisning om kontroversiella frågor
-
Självständighet kräver att elever lär sig hur man lär sig
-
Skickliga lärare har närhet och visar integritet på samma gång
-
Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna
-
Skillnad i syn på kunskap skapar skillnad i betygsättning
-
Skolans betydelse för subjektifiering riskerar att glömmas bort
-
Skolans dolda etik – om kränkning och utanförskap
-
Skolan är inte digitalt jämlik
-
Skolarbetet blir gemensamt ansvar i den digitala lärmiljön
-
Skolarbetet blir ”på riktigt” när fler läser elevernas bloggar
-
Skolfrånvaro är ett komplext ökande hot mot likvärdighet
-
Skolkonkurrens skapar betygsinflation
-
Skolledares betydelse och utmaningar har ökat under pandemin
-
Skolledarskapet måste anpassas till kontexten
-
Skolsegregationen hotar tolerans och tillit
-
Skolspråk i läroböcker stötesten för andraspråkselever
-
Skolutvecklingsarbete bäst inifrån på ett utforskande sätt
-
Skolövergångar är kritiska steg för barn i behov av stöd
-
Skrivandets dilemman
-
Skrivehjulet underlättar både textbedömning och elevsamtal
-
Skrivramar kan hjälpa elevers ämnestexter
-
Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande
-
Skönlitteratur i klassrumsarbetet bidrar till etisk kompetens
-
Slöjd möjliggör förstärkt fokus på hållbar utveckling
-
Små barns matematiklärande inte slumpmässigt
-
Snabb literacyutveckling – utanför skolan
-
Sociala medier en arena för lärares fortbildning
-
Sociala medier i klassrummet suddar ut gränser
-
Socioemotionella program inte bra för alla
-
Solidaritet centralt för lärande i hållbar utveckling
-
Specialpedagogik i förändring
-
Språkets betydelse för ett demokratiskt medborgarskap
-
Språkexponering förutsäger språkfärdighet bäst
-
Språkliga val i det offentliga rummet synliggör maktbalans
-
Språklig exponering ger inte bättre kunskaper i engelska
-
Språklig kompetens både relationell och individuell
-
Språk och tanke – en avhandling om språklig relativism och flerspråkighet
-
Språkstörning är en vit fläck på kunskapskartan
-
Språkutveckling kan gynnas av digitalt samskrivande
-
Stadieövergång kritisk fas för inkludering
-
Standarder för skolledares yrkesskicklighet: vad, varför, hur?
-
Stark sekulär norm i svenska klassrum
-
Statskunskap viktigast när SO-lärare rankar ämnesinnehåll
-
Steget från förberedelseklass en utmaning för nyanlända
-
Stereotypa uppfattningar - ett hinder för likvärdighet i skolan
-
Stora utmaningar för vårdelever på Komvux
-
Stora vinster för barn i förskolor med hög kvalitet
-
Stora vinster med ökat samarbete mellan skola och vård
-
Stort intresse för intensivträning vid läs- och skrivsvårigheter
-
Stor variation i elevers argumentation i samhällsfrågor
-
Studenters lärandestrategier i sociala medier
-
Studiebesök kan både förstärka och ändra elevers uppfattningar
-
Styrdokumenten uppmuntrar inte till diskussion om demokrati
-
Styrkor och begränsningar i grundskolans och särskolans lärandemiljöer
-
Stärkt elevperspektiv i undervisning om kontroversiella frågor
-
Stöttande skrivpedagogik med IKT-stöd ger bättre prestationer
-
Svag hörförståelse och lässvårigheter hör ofta ihop
-
Svag koppling mellan mål och bedömning
-
Svag teoretisk koppling i praxisnära forskning
-
Svenska avhandlingar i specialpedagogik
-
Svenska som andraspråk ett underordnat ämne
-
Svenskämnet behöver mer relevanta ämneskunskaper
-
Svårare undervisa demokrati i en passiv deltagarkultur
-
Svårt att bedöma läsförståelse
-
Svårt förstå månens faser från bilder
-
Svårt koppla ihop det lilla med det stora i NV
-
Systematiskt språkligt stöd bäst för alla barn
-
Så blir skolledarskapet framgångsrikt
-
Så kan demokratiundervisning främja likvärdighet
-
Så kan du utgå från elevers intresse för delaktighet i fritidshemmet
-
Så kan skolledare verka för likvärdighet och inkludering
-
Så kan undervisningspraktiken i fritidshem beskrivas
-
Så kan uppkopplade leksaker bidra till lek och lärande
-
Så undervisar förskollärare om konstruktioner
-
Sällsynt att EU integreras i undervisning om svensk politik
-
Särbehandling av pojkar med utländsk bakgrund?
-
Särskilt begåvade elever behöver stimulans och samhörighet
-
Talet om skrivkris saknar vetenskaplig grund
-
Talrytmen påverkar gruppspråkets status
-
Tekniken får inte stå i vägen för innehållet i utomhusundervisning
-
Testbaserat lärande kan visa elevens kunskapsutveckling
-
Textkulturer i fokus på SmDi
-
Tidiga insatser utjämnar kunskapsgap i matematik
-
Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter
-
Tidigt stöd bakom Finlands PISA-framgångar?
-
Tid viktigare än metoder
-
Tillbakablickar på hälsofrämjande arbete i skolan
-
Tillit ger effektiv återkoppling
-
Tillitsbaserad styrning och ledning utvecklar undervisningen
-
Tillitsbaserad styrning sätter verksamheten i fokus
-
Tillit viktigt för likvärdighet i kristider
-
Timplanelöst ökar flexibiliteten
-
TIMSS säger inte allt om svenska elevers kunskaper i naturvetenskap
-
Tips om undervisning i böcker om religionsdidaktik
-
TOKIS – inte så tokig skrivpedagogik!
-
Traditionella matematiklärare trots it i utbildningen
-
Tryckta texter ger bättre läsförståelse
-
Trygghet och samverkan främjar barns skolnärvaro
-
Träna tanken med geografi
-
Träning av minnesstrategier gynnar språkinlärning
-
Träningsskolan saknar ofta sociala lärandeformer
-
TV-serier kan användas i samhällskunskapsundervisning
-
Två forskningsöversikter om bedömning
-
Tvånget att prestera påverkar ungas hälsa
-
Tydligt ledarskap behövs för resultat av statliga insatser
-
Tydligt samband mellan ungas nyhetsvanor och politikintresse
-
Undersökande arbetssätt
-
Undervisning i förskolan börjar i intresse hos barnen
-
Undervisning i lässtrategier gynnar flerspråkiga elevers läsutveckling
-
Undervisning kan stärka gemensam europeisk identitet
-
Undervisning på svenska hämmar andraspråkselever
-
Uppskattade matriser kan leda till ensidig kunskapssyn
-
Uppväxt påverkar nyanländas delaktighet i idrott och hälsa
-
Utbildning av demokratiska medborgare i Europa
-
Utforskande förhållningssätt för att forma undervisning
-
Utforskande återkoppling
-
Utmanande för både lärare och elev att vara kritisk
-
Utmaningar för undervisning och lärande inom evolution
-
Utomhusundervisning effektivt även i högstadiet
-
Utvecklade pedagogiska strategier centrala för fältstudier
-
Utvecklad återkoppling är användbar
-
Utveckling av SO-undervisning genom visuella berättelser
-
Vad kommer på provet?
-
Vad påverkar studieframgång i ämnet samhällskunskap?
-
Vad ska vara i fokus i medborgarutbildningen?
-
Vanligt med alternativa idéer om evolution
-
Varför behövs skolämnet bild?
-
Variationsrik undervisning utvecklar kritiskt tänkande
-
Varierande samstämmighet mellan styrdokument och lärares betygssättning i historia
-
Varken kollegialt lärande eller fortbildning kan stå på egna ben
-
Webben förändrar förutsättningar för språklärande
-
Vidgad klyfta mellan elevers studieprestationer
-
Vikten av att kunna värdera källor på internet
-
Viktiga val av arbetssätt i klassrummet
-
Viktig grundforskning om elevtexters kvalitet
-
Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan
-
Viktigt att skilja på energi och materia i lärande för hållbar utveckling
-
Viktigt att välja hur religioner ska presenteras i klassrummet
-
Viktigt med balans mellan olika krav i likvärdighetsuppdraget
-
Vilka gränser överskrids med mobilt lärande?
-
Virtuella laborationer kan ge samma lärande som fysiska
-
Virtuella laborationer ställer nya krav på lärare
-
Virtuella mötesplatser för lärare och forskare i historia
-
Virtuell modell bra i kemiundervisning
-
Vissa sätt är bättre än andra för historiska utvecklingslinjer
-
Vuxnas engagemang avgörande för barns kunskap om hållbar utveckling
-
Välfungerande studie- och yrkesvägledning viktigt för likvärdighetsuppdraget
-
Åk 4-6-lärares tankar om sin historieundervisning
-
Åldern avgörande för andraspråksinlärning
-
Återkoppling effektivare i yrkesämnen än i teoretiska
-
Återkoppling på elevarbeten sällan framåtsyftande
-
Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet
-
Ämneskunskap måste utvecklas med ämnet
-
Ämnesuppfattningar och bedömning – en viktig förbindelse
-
Ämnesövergripande perspektiv även i uppdelad SO-undervisning
-
Ändrade villkor för lärande när alla elever får egen dator
-
Ärlighet och tillit är viktigt för återkoppling på lågstadiet
-
Är samhällskunskap rätt ämne att ge medborgarkunskaper?
-
Även killar på yrkesprogram vill och kan diskutera politik
-
Ökad kunskapsvolym riskerar att leda till fragmentisering och likriktning
-
Ökning av särlösningar i svensk skola?
-
Öppen attityd viktigt för lärande i grupp
-
Öppet och undersökande arbetssätt stärker lärandet
-
Övergång till förskoleklass både utmaning och möjlighet
-
”Bra” summativa prov främjar lärandet
-
”Bråkiga” elever känner sig kuvade
-
”Critical literacy” synliggör maktrelationer och motiverar
-
”Vaccin” kan hjälpa oss hantera falska nyheter
-
”Vi och dom” definieras i klassrumsdiskussioner
-
”Vänta och se-filosofi” är förödande
-
”Värstingar” är inte problemet, de är i problem och behöver stöd
-
Sammanställning och spridning av forskningsresultat
-
Utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
-
Fler vägar till forskning
-
Kunskapsöversikter: Forskning för skolan
-
Skolverkets utvärderingar och rapporter
-
Internationella jämförande studier på utbildningsområdet
-
Kurser och utbildningar
-
Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck - webbkurs
-
Att programmera - webbkurs
-
Att vägleda nyanlända vuxna
-
Bedömning av nyanlända och flerspråkiga elevers andraspråksutveckling för lärare i svenska som andraspråk
-
Bedömning och betyg: Dokumentation - webbkurs
-
Bli behörig lärare i samiska
-
Boka nationella apl-utvecklare för processtöd
-
Det globala klassrummet
-
Digitala verktyg i naturvetenskap
-
Digital kompetens i vuxenutbildningen
-
Digitalt berättande
-
Elevhälsa och hälsofrämjande arbete – fortbildning för rektorer
-
Engelska - undervisa elever på nybörjarnivå
-
Fjärrundervisning - webbkurs
-
Flexibla studieformer inom kommunal vuxenutbildning
-
Fritidshemmets undervisning – webbkurs
-
Fritidshemmets uppdrag – webbkurs
-
Följa och främja lärande i förskoleklass – webbkurs
-
Förskolans lärande och miljö - webbkurs
-
Förskolekurser som anordnas i kommunen utifrån lokala behov
-
Grundläggande juridik i förskolan
-
Hitta och välj kurs eller utbildning
-
Hållbar utveckling - kompetensutveckling
-
Högskolekurser på hemmaplan
-
Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan - webbkurs
-
Intensivsvenska Samsyn
-
Introduktion för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan
-
Introduktion för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan
-
Introduktion till karriärlärande
-
Introduktion till programmering i textbaserad miljö
-
Introduktion till programmering i visuell miljö
-
Introduktion till styrning av skolan
-
KAA, kommunernas aktivitetsansvar - stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande
-
Kalender för webbinarier och konferenser
-
Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper – webbkurs
-
Kompetensutveckling för rektorer i praktisk organisation och arbetsmiljö
-
Kompetensutveckling för skolledare
-
Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
-
Kritisk användning av nätet
-
Kvalitetsverkstaden
-
Leda digitalisering
-
Leda förändring
-
Leda i olika skolformer – fortbildning för rektorer
-
Leda kollegialt lärande
-
Leda lärande för hållbar utveckling – fortbildning för rektorer
-
Likvärdighet i bedömning och betygssättning – webbkurs
-
Lärarlyftets kurser för lärare
-
Lärarlyftets kurser och utbildningar
-
Lärarlyftets speciallärarutbildning
-
Lärportalen
-
Läslyftet i förskolan
-
Läslyftet i skolan
-
Matematik - kompetensutveckling i matematikdidaktik
-
Mentorsutbildning för en kvalitativ introduktionsperiod
-
Modersmålslärarens uppdrag – webbkurs
-
Naturvetenskap och teknik - kompetensutveckling i didaktik
-
Nätverk för vuxnas lärande
-
Om programmering – webbkurs
-
Pedagogisk ledning och organisering – fortbildning för rektorer
-
Programmeringsworkshops
-
Regionala dialoger om vuxenutbildning
-
Rekryteringsutbildning för blivande rektorer
-
Rektorsprogrammet - befattningsutbildning för skolledare
-
Sexualitet, samtycke och relationer i grundskolans senare år − webbkurs
-
Sexualitet, samtycke och relationer i gymnasiet − webbkurs
-
Sexualitet, samtycke och relationer i årskurs 1–6 och fritidshemmet − webbkurs
-
Skolchefsutbildningen
-
Skolverkets utbildningsplattform
-
Skolverkets webbaserade apl-handledarutbildning
-
Specialpedagogik för lärande för förskolan
-
Specialpedagogik för lärande för förskoleklass, grundskola, sameskola och särskilda ungdomshem
-
Specialpedagogik för lärande för gymnasieskolan och särskilda ungdomshem
-
Specialpedagogik för lärande för komvux
-
Språksprånget - kompetensutveckling för lärare i moderna språk
-
Studie- och yrkesvägledning i migration – att stödja nyanländas karriärprocesser
-
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
-
Studie- och yrkesvägledning och interkultur - om att möta och mötas
-
Säker användning av nätet
-
Taking on a Swedish student at your workplace
-
Text i en digital värld
-
Tillgängligt lärande med digitala verktyg
-
TMO, utbildning i traumamedveten omsorg
-
Undervisning i förskoleklass - webbkurs
-
Undervisningsutvecklande bedömning – webbkurs
-
Utbildningar i programmering för lärare
-
Utbildning för förskollärare i förskoleklass
-
Utomhusdidaktik - webbkurs
-
Utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet
-
Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram - Styrning
-
Vill du undervisa i jiddisch?
-
Workshopserie i digital kompetens för yrkeslärare
-
Välja och värdera digitala lärresurser – webbkurs
-
Värdebaserat och kommunikativt ledarskap – fortbildning för rektorer
-
Återkoppling – webbkurs
-
Återvändande lärare och förskollärare – webbaserad utbildning
-
Statistik
-
Inspiration och stöd i arbetet
-
Stöd i arbetet
-
Aktivt jämställdhetsarbete i skolan
-
ANDTS Alkohol
-
ANDTS Dopning
-
ANDTS Narkotika
-
ANDTS Spel om pengar
-
ANDTS Tobak
-
Arbeta formativt med öppna laborationer
-
Arbeta med att främja trygghet och studiero
-
Arbeta med entreprenörskap, företagande och innovationstänkande i gymnasieskolan
-
Arbeta med entreprenörskap i grundskolan
-
Arbeta med förskolans och skolans värdegrund
-
Arbeta som förstelärare och lektor
-
Arbeta uppföljande i förskolan efter pandemin
-
Att använda kameran i undervisningen
-
Att följa elevens utveckling med digitala verktyg
-
Att göra elever delaktiga i arbetet med ordningsregler kan främja studiero
-
Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning
-
Att hantera främlingsfientlighet i undervisningen
-
Att prata med barn och unga om krig och kriser
-
Barns integritet i förskolan
-
Bidra till språkutveckling hela dagen
-
Bild- och filmstöd i idrott och hälsa
-
Biologi: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
-
Concept cartoons: addition och subtraktion
-
Concept cartoons: bråk och procent
-
Concept cartoons: elektricitet och magnetism, årskurs 7-9, 4-6
-
Concept cartoons: energiresurser och energiöverföring, årskurs 4-6
-
Concept cartoons: fysiska och kemiska förändringar, årskurs 7-9
-
Concept cartoons: förändringar i material, årskurs 4-6
-
Concept cartoons: geometri
-
Concept cartoons: jorden, rymden och tyngdkraften, årskurs 7-9
-
Concept cartoons: kraft och energi, årskurs 7–9
-
Concept cartoons: levande organismer och deras miljö, årskurs 7-9
-
Concept cartoons: levande ting, årskurs 1-6
-
Concept cartoons: livsprocesser, årskurs 1-6
-
Concept cartoons: livsprocesser för djur och växter, årskurs 7-9
-
Concept cartoons: ljud, årskurs 1-6
-
Concept cartoons: ljud, årskurs 7-9
-
Concept cartoons: ljus, årskurs 1-6
-
Concept cartoons: ljus och skuggor, årskurs 7-9
-
Concept cartoons: materials egenskaper, årskurs 1-6
-
Concept cartoons: materials egenskaper, årskurs 7-9
-
Concept cartoons: miljöfrågor, årskurs 7-9
-
Concept cartoons: multiplikation och division
-
Concept cartoons: statistik
-
Concept cartoons: taluppfattning
-
Concept cartoons: tid, längd och area
-
Concept cartoons: volym, vikt, vinklar och skala
-
Concept cartoons i matematik
-
Concept cartoons i naturvetenskap
-
Dialogduk om att följa och främja elevers kunskapsutveckling i F-åk 3
-
Digitala prov- och bedömningstjänster i undervisningen
-
Digitala resurser i studiehandledning på modersmål
-
Digitala verktyg och lärande i fritidshemmet
-
Digitala verktyg och vad de tillför i idrott och hälsa
-
Digitalisering i förskolan - för dig som rektor
-
Digital kompetens i musikämnet
-
Digital kompetens i skolväsendet
-
Digital kompetens och bild
-
Diskussionsunderlag för arbete med bedömningsstödet Bygga svenska
-
Dokumentation i förskolan
-
Ekosystemtjänster och hållbarhet
-
Elevens tid på apl
-
Elevers inflytande och delaktighet i undervisningen kan främja studiero
-
Elever som har det svårt hemma
-
Entreprenörskap och innovation i gymnasieutbildning
-
Entreprenörskap och vuxnas lärande
-
Ett lärande kollegium
-
Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk
-
Europeiska språkportfolion
-
Examensmålen i fokus och gymnasiearbetet som kvitto
-
Extern samverkan för att tidigt möta barns och elevers behov
-
Filmade föreläsningar om mottagandet av barn och ungdomar från Ukraina
-
Flerspråkighet i förskolan
-
Flerspråkighet som resurs för alla åldrar
-
Flerspråkighet som resurs i fritidshemmet
-
Flerspråkighet som resurs i förskoleklassen
-
Flerspråkighet som resurs i grundskolans årskurs 1–6
-
Flerspråkighet som resurs i grundskolan årskurs 7 till 9
-
Flerspråkighet som resurs i gymnasieskolans introduktionsprogram
-
Flerspråkig utveckling
-
Fokus yrkesutbildning
-
Forskning om Lärlingsutbildning
-
Framgångsfaktorer i arbetet med grundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram
-
Friluftsliv och utevistelse i idrott och hälsa
-
Främja barns och elevers hälsa
-
Främja närvaro och förebygga frånvaro
-
Främja studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering
-
Främja studiero genom samarbete mellan lärare och elevhälsan
-
Främlingsfientlighet – läget på vår skola
-
Främlingsfientlighet och rasism i vardagen
-
Främlingsfientlighet – teori och regelverk
-
Fördjupande texter centrala innehållet i teknik
-
Förebygga fusk och plagiering
-
Förebygg störande och oroliga beteenden i undervisningen
-
Föreläsningsserien Läroplanerna i fokus
-
Förhållningssätt till undervisning och kartläggning
-
Förskolans och skolans arbete mot våldsbejakande extremism
-
Gemensam europeisk referensram för språk, Gers
-
Geografiska fältstudier och GIS i undervisningen
-
Ge studiehandledning på modersmål inom komvux
-
Glasögonbågar, teknik i årskurs 4–6
-
Goda relationer mellan elever främjar trygghet och studiero
-
Grannspråk: bildteman på danska och norska
-
Grannspråk: bygg meningar på danska och norska
-
Grannspråk: danska räkneord
-
Grannspråk: David från Norge
-
Grannspråk: dikter på nynorska och danska – text och ljud
-
Grannspråk: diktkort på danska, norska och svenska
-
Grannspråk: Kirsti från Norge
-
Grannspråk: klipp ut och sätt ihop dikter
-
Grannspråk: kläder på norska och danska
-
Grannspråk: litteraturövning
-
Grannspråk: läsgrupper med roller
-
Grannspråk: Malte i Danmark
-
Grannspråk: musik på skandinaviska språk
-
Grannspråk: norska och danska folksagor
-
Grannspråk: norska på hemkunskapen – lomper
-
Grannspråk: om nordiska språk
-
Grannspråk: Sarah i Danmark
-
Grannspråk: se hur lika språken är
-
Grannspråk: skandinaviska massmedier
-
Grannspråk: skolmatsedel på skandinaviska
-
Grannspråk: spela in filmer om, eller på grannspråk
-
Grannspråk: trafikljusmetoden
-
Grannspråk: Valans spådom på nordiska språk
-
Grannspråk: vardagsdanska, ordkunskap och hörförståelse
-
Grannspråk: övningar i danska och norska
-
Guide för källkritik för lärare
-
Handleda elever i informationssökning
-
Hantera pandemins påverkan på praktisk-estetiska ämnen
-
Hantera pandemins påverkan på simundervisningen
-
Hantera rasism och intolerans i undervisningen
-
Hantera sexuella trakasserier i undervisningen
-
Hantera störande och oroliga beteenden i undervisningen
-
Hur bra är kvaliteten på er prao?
-
Hållbar utveckling på tekniskt inriktade yrkesprogram
-
Hållbar utveckling samt hälsa och rörelse i förskolan
-
Hälsofrämjande skolutveckling
-
Högläsning och samtal om text i förskolan
-
Information till vårdnadshavare om prao
-
Inkludering och erkännande av unga nyanlända genom studie- och yrkesvägledning
-
Inred ett rymdrum i förskolan
-
Inspirationsfilmer för naturvetenskap och teknik i förskolan
-
Interaktion – tala, samtala och föra dialog
-
Interaktiv läsning av olika typer av texter
-
Introduktion för förskollärare som saknar behörighet, samt barnskötare och annan personal i förskolan
-
Introduktion för obehöriga lärare i skolan
-
Introduktion till att arbeta i fritidshem
-
Involvera skolbiblioteket i värdegrundsarbetet
-
Jämställdhet i apl
-
Jämställdhet i förskolan
-
Kollegiala samtal om missade undervisningsmoment under coronapandemin
-
Kollegialt lärande för ledarskap i undervisningen
-
Koll på kompetens
-
Koll på lärares avlastningsbehov
-
Koll på pandemins påverkan
-
Koll på samverkan med hem och vårdnadshavare
-
Komma igång med Bygga svenska
-
Kompetensutveckling av lärare viktigt för studieron
-
Kompletterande stöd för kartläggning av flerspråkiga elever i förskoleklass
-
Konditionstester i idrott och hälsa
-
Kontextrika problem
-
Kontroversiella frågor
-
Kretslopp och näringskedjor
-
Kvalitet i fritidshem
-
Källkritik för elever i årskurs 7–9
-
Källkritik för yngre elever
-
Källkritik i gymnasieskolan
-
Ledarskap för digitalisering
-
Ledarskap som främjar studiero
-
Lekplatsen, teknik i årskurs 1–3
-
Lektionsmaterial för prao
-
Litteracitet för vuxna
-
Livets molekyler
-
Lokala programråd och yrkesråd- forum för samverkan
-
Lär dig mer om digital läsning
-
Läxor
-
Matematiskt tänkande i förskoleklass – att utforma undervisningen för flerspråkiga elever
-
Material för att undervisa om nationella minoriteter
-
Mat i förskolan och skolan
-
Mer rörelse i skolan
-
Motverka avhopp från skolan och organisera för kommunernas aktivitetsansvar
-
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan
-
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck inom komvux
-
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
-
Nationella centra för naturvetenskap och teknik
-
Naturens nytta och glädje
-
Nätverk för gymnasial yrkesutbildning
-
Obruten skolgång för barn och unga i samhällsvård
-
Om ekosystemtjänster – Hur går det runt?
-
Ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling
-
Ordningsregler som ett verktyg för att främja studiero
-
Organisera arbetet med de allmänna råden för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
-
Organisera arbetet med garantin för tidiga stödinsatser
-
Organisera för skolbibliotek i undervisningen
-
Organisera för studiehandledning inom komvux
-
Organisera samverkan mellan skola och kulturskola
-
Organisera studiehandledning
-
Organisera undervisningen och den fysiska lärmiljön för bättre studiero
-
Pedagogik i förskoleklass
-
Planera för individanpassning och extra anpassningar inom vuxenutbildningen
-
Planera och arbeta vidare - idrott och hälsa
-
Podcast: Så fungerar TMO, traumamedveten omsorg
-
Prao - så funkar det!
-
Programmering i teknikämnet
-
Rasism och intolerans – regelverk och teori
-
Regler och förväntningar på elever i undervisningen
-
Relationellt klassrumsledarskap
-
Religion: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
-
Resurser för undervisning i källkritik
-
Resurser för undervisning i modersmål
-
Roller och ansvar för rektor och skolchef i Specialpedagogik för lärande
-
Rörelseaktiviteter och digitala verktyg
-
Samarbeta kring studiehandledning inom komvux
-
Samarbete för framgångsrik studiehandledning
-
Samhällskunskap: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
-
Science center
-
Sexualitet, samtycke och relationer
-
Sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen
-
Sexuella trakasserier – teori och regelverk
-
Simuleringar och virtuella laborationer för naturvetenskaplig undervisning på distans
-
Skolans ansvar för barn som far illa
-
Skolans arbete med barn och elever som har skyddad identitet
-
Skolans arbete med papperslösa elever
-
Skolans arbete mot rasism och intolerans
-
Skolans arbete mot sexuella trakasserier
-
Skolbibliotekarie och lärare i samverkan
-
Skolledning och rektors arbete med ANDTS
-
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning
-
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen
-
Språkutmärkelsen CertiLingua
-
Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv
-
Strukturerad undervisning - en modell i sex steg
-
Studiehandledning på modersmålet i praktiken
-
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
-
Studie- och yrkesvägledning på distans
-
Studiero och digitala verktyg
-
Styr- och reglerteknik i årskurs 7–9
-
Stärk sfi-undervisningen efter pandemin
-
Stöd för dig som undervisar i moderna språk
-
Stöd för kartläggning och validering i vuxenutbildningen
-
Stöd för ledarskap i undervisningen
-
Stöd för undervisning om Förintelsen
-
Svenska som andraspråk - ett behovsprövat ämne
-
Så avslutar du lektionen
-
Så kan du stärka elevers läsning
-
Så kan rektor skapa optimala förutsättningar för elevernas lärande
-
Så skapar du en god lärmiljö i klassrummet
-
Så skapar du goda relationer till eleverna
-
Så startar du lektionen
-
Så väljer och värderar du digitala lärresurser
-
Säkerhet på nätet
-
Särskilt begåvade elever
-
Sätt er in i de nya allmänna råden om betyg och prövning
-
Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022
-
Ta in omvärlden i klassrummet
-
Ta loss, sätta fast, sammanfoga i förskolan
-
Teknik i grundsärskolan
-
Tidig läs- och skrivutveckling hos flerspråkiga elever
-
Tillgängligt lärande i fritidshemmet
-
Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever främjar studiero
-
Tre poddavsnitt om demokrati
-
Undersök förekomst av rasism och intolerans på skolan
-
Undersök förekomst av sexuella trakasserier på skolan
-
Undersökningar av tekniska lösningar
-
Undersökning av trafiksignalsystem
-
Undervisa i nationella minoritetsspråk
-
Undervisa nyanlända elever
-
Undervisning i förskolan
-
Undervisning i förskolan - för dig som rektor
-
Undervisning i nordiska språk
-
Undervisning med digitala verktyg
-
Universums utveckling och struktur
-
Uppföranderätten i skolan
-
Upphovsrätten för bilder i skola
-
Upphovsrätten för film, radio & tv-program i skolan
-
Upphovsrätten för musik i skolan
-
Upphovsrätten för texter i skolan
-
Utforska balans i förskolan
-
Utforska ljud i förskolan
-
Utforska lutande plan i förskolan
-
Utgå från elevers erfarenheter och förkunskaper
-
Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
-
Uttrycksformer för upptäckare - förskolan
-
Uttrycksformer för upptäckare - grundskolan
-
Uttrycksformer för upptäckare - gymnasieskolan
-
Utveckling och bedömning av språk i meningsfulla sammanhang
-
Vad är matlagning?
-
Valkompetens inför gymnasievalet
-
Väck läslusten inför läslovet
-
Vägledning av nyanlända i skolan
-
Värdegrundsarbete viktigt för studiero
-
Värdera nyheter i medieflödet
-
Åtgärder mot kränkande behandling
-
Ändrad ämnesplan i engelska
-
Ändrad ämnesplan i matematik
-
Ändrad ämnesplan i moderna språk
-
Öka studieron med tillgänglig undervisning
-
Öppna laborationer – öppna sinnen
-
Övergångar inom och mellan skolor och skolformer
-
Inspiration och reportage
-
Rekommendationer
-
Nationella skolutvecklingsprogram
-
Anordna och administrera utbildning
-
Skolenhetsregistret
-
Regler och ansvar
-
Ansvar i skolfrågor
-
Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete
-
Antagning till gymnasieskolan
-
Antagning till gymnasiesärskolan
-
Arbetsplatsförlagt lärande (apl)
-
Avgifter
-
Distansundervisning
-
Egenvård i förskola, skola och fritidshem
-
Elevhälsa
-
Entreprenad och samverkan
-
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
-
Fjärrundervisning
-
Fritidshem och öppen fritidsverksamhet
-
Frånvaro i skolan
-
GDPR, dataskyddsförordningen i förskola, skola och vuxenutbildning
-
Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar
-
Kränkande behandling, mobbning och diskriminering
-
Ledighet i skolan
-
Lovskola
-
Mentor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
-
Mottagande i grundsärskolan
-
Nyanlända barns rätt till utbildning
-
Nyanländas rätt till stöd
-
Pedagogisk omsorg
-
Politisk information i skolan
-
Prao
-
Prövning för betyg
-
Registerkontroll
-
Rektorns ansvar
-
Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå
-
Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
-
Rätt, behörighet och antagning till komvux som särskild utbildning
-
Rätten till en introduktionsperiod för lärare och förskollärare
-
Rätt till förskola
-
Rätt till modersmålsundervisning
-
Rätt till sfi
-
Simning i skolan
-
Sjukhusundervisning
-
Skolchefen
-
Skolplikt och rätt till utbildning
-
Skolskjuts och elevresor
-
Skolväsendets ansvar vid kris och höjd beredskap
-
Språkval
-
Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats
-
Tillsyn och statlig kvalitetsgranskning
-
Tillsynsansvaret
-
Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder
-
Undervisningstid, lärotider och schema
-
Utbildning för rörelsehindrade ungdomar (Rh- anpassad utbildning)
-
Utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade
-
Utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP)
-
Validering och kartläggning inom komvux
-
Välja förskoleklass och grundskola eller grundsärskola
-
Överlämning vid skolbyte
-
Skollagen och förordningar
-
Allmänna råd
-
Sök förordningar och föreskrifter (SKOLFS)
-
Aktuella regeländringar
-
Så styrs skolan
-
Lärarlegitimation och förskollärarlegitimation
Länk till annan webbplats.