Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81)
Skolverket har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81).
- Diarienummer:
- 2024:3860
- Beslutsdatum:
- 2025-03-12
- Mottagare:
- Utbildningsdepartementet
Sammanfattning av ställningstagande
Skolverket är sammantaget positivt till utredningens förslag om en reformerad lärarutbildning. Myndigheten anser att förslagen är relevanta, väl avvägda samt kan bidra till att lärarutbildningen stärks och att lärarförsörjningen främjas.
Skolverket välkomnar förslagen till skärpta krav på kunskaper i svenska men saknar en mer ingående diskussion om vilka konsekvenser detta kan få för utbildningssystemet som helhet. Enligt myndigheten är det viktigt att ett helhetsgrepp tas kring frågan om betyg och behörighet. Skärpta krav på behörighet i svenska bör inte införas förrän betygsutredningen och läroplansutredningen är behandlade och beslutade.
Enligt Skolverket kan skärpta krav på svenska komma att medföra en påtagligt ökad lärarbrist i vissa skolformer under kommande år. Därför behöver detta enligt myndigheten närmare analyseras och beaktas.
Skolverket ser gärna att även grundlärare med inriktning mot fritidshem omfattas av de skärpta kraven på kunskaper i svenska.
Vad gäller förslaget om aktiva informationsinsatser för att öka intresset för lärarutbildning och läraryrket, vill Skolverket framhålla vikten av att denna typ av informationsarbete är långsiktigt, tydligt och systematiskt. I detta sammanhang vill myndigheten lyfta fram det nationella professionsprogrammet som syftar till att öka attraktiviteten för yrket.
Skolverket instämmer i utredningens bedömning att alternativa vägar till lärarexamen är viktiga och på sikt bör permanentas. När det gäller försöksverksamheten med den kortare varianten av KPU på 60 hp anser Skolverket emellertid att det är angeläget att försöksverksamheten utvärderas grundligt innan den eventuellt permanentas.
Gällande förslaget om ökad samverkan mellan lärarutbildningarna konstaterar Skolverket att det redan finns många olika samverkansytor som både behöver beaktas och samordnas.
Beträffande utredningens förslag om att öka ämnesstudier och ämnesdidaktik inom lärarutbildningen vill Skolverket påpeka att alla lärare behöver ha kunskap om och förmåga att använda språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i syfte att förbättra elevers läs- och skrivförmåga.
Trots att Skolverket tillstyrker förslaget om att minska UVK från 60 till 45 högskolepoäng samt förslaget om att UVK ska inriktas mot den kommande yrkesutövningen, vill myndigheten framhålla att förslagen innebär att områden, som enligt Skolverket utgör kärnkompetenser för förskollärare och lärare, kommer att minska. Även vad gäller förslaget om ny utformning av KPU 90, får det enligt Skolverket konsekvenser när UVK minskas.
Skolverket välkomnar förslaget om att studenterna ska visa förmåga att strukturerat utvärdera, bedöma och utveckla barns olika dimensioner och nivåer av fonologisk medvetenhet. Myndigheten vill dock understryka att träningsprogram, tester och screening av varje barns kunskapsutveckling kopplat till läsinlärning för att nå upp till vissa mål, inte ligger i linje med förskolans nuvarande läroplan och arbetssätt.
Skolverket ställer sig positivt till att olika metoder för läs- och skrivinlärning med fördjupad kunskap om strukturerad ljudningsmetod samt att barns kommunikation och språkutveckling föreslås ingå i utbildningen. Angående den del av förslaget som handlar om genomförande av systematiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter, vill Skolverket påpeka att garantin för tidiga stödinsatser i skollagen utöver de grundläggande förmågorna läsa och skriva, även omfattar förmågan räkna. Myndigheten föreslår därför att även matematiksvårigheter ska ingå i examensmålet.
När det gäller förslaget om att grundlärare med inriktning mot grundskolans årskurs 4–6 ska kunna visa fördjupad kunskap om läs- och skrivutveckling, ser Skolverket positivt på detta. Myndigheten anser emellertid att aspekter av undervisning som kan stödja elever mot att utveckla en alltmer avancerad läsförmåga inte är tillräckligt belysta i utredningen.
Skolverkets remissyttrande
Publicerades den .