Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18)

Skolverket har fått möjlighet att yttra sig över betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18).

Sammanfattning av ställningstagande

Skolverket instämmer i utredningens bedömning att dagens problem med olikvärdiga betyg är ett systemfel. Myndigheten tillstyrker förslaget om en ny betygsskala utan godkäntgräns och en meritvärdeskalibreringsmodell för likvärdiga meritvärden.

Skolverket ställer sig i huvudsak bakom utredningens förslag och bedömningar men avstyrker vissa delar.

En synpunkt som Skolverket vill framföra är att skiftet från betygssättning med hjälp av betygskriterier med värdeord till betygssättning med hjälp av betygskriterier som är benämningar av de olika skalstegen inte har prövats ut bland lärare. Skolverket förordar därför att myndigheten genomför undersökningar med såväl elever som lärare som en del av förberedelserna inför reformen. Undersökningarna ska ge elever och lärare möjlighet att pröva och diskutera det nya betygssystemet i syfte att ge Skolverket underlag för hur en tydlig information och kommunikation om systemet kan se ut. En gedigen implementering är nödvändig för reformens framgång. Även meritvärdesmodellen innebär en stor förändring och Skolverket vill betona vikten av tydlig information till målgrupperna. Utifrån ett barnrättsperspektiv bör det ses över när och på vilket sätt elever får information om sitt meritvärde så att de kan ges adekvat stöd att tolka och förstå konsekvenserna för antagning framför allt till gymnasieskolan.

Skolverket tillstyrker förslaget om att huvudmän ska vara skyldiga att lämna in uppgifter om betyg till myndigheten, men vill förtydliga att ett lagstöd troligen kommer att krävas för all den inrapportering av betyg som kommer att behövas i grundskolan, specialskolan och på gymnasial nivå. De betygsuppgifter som i dag samlas in inom ramen för statistikverksamheten omfattas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets-och sekretesslagen och kan därför inte användas för att kalibrera meritvärden. Skolverket bedömer att det är motiverat med ett särskilt författningsstöd framför allt för hanteringen av känsliga personuppgifter.

Skolverket tillstyrker i huvudsak förslaget om att rektor kan besluta att nationella slutprov genomförs i slutet av det första eller andra året på gymnasieprogrammet, men anser att Skolverket bör ges i uppdrag att analysera och föreslå reglering av när det är lämpligt att nationella slutprov förläggs i relation till olika programs och inriktningars förutsättningar samt elevers ålder. För att tillgodose olika skolors eventuella profiler eller studietakter bör regleringen utformas så att det finns möjlighet till viss flexibilitet.

Skolverket avstyrker utredningens förslag om att meritvärden för elever i komvux på gymnasial nivå enbart ska beräknas utifrån resultatet på de nationella slutproven. Myndigheten bedömer att förslaget inte kommer att bidra till mer likvärdiga betyg inom skolformsdelen. Skolverket instämmer i utredningens bedömning att en modell för meritvärdeskalibrering inte går att genomföra i skolformsdelen på grund av organisatoriska förutsättningar. Men myndigheten anser att det bör utredas vidare hur elevernas betyg kan spela roll för meritvärdet och förordar att ämnesvis kalibrering i kombination med individuellt slutprovsresultat utreds för komvux på gymnasial nivå. Ämnesvis kalibrering innebär lägre flexibilitet i skolformsdelen, men Skolverket vill framhålla att detta inte bör ses som ett hinder utan snarare är välkommet eftersom det kan leda till förbättrad undervisning med exempelvis mer lärarstöd.

Skolverket tillstyrker i huvudsak utredningens förslag om ändringar i det nationella provsystemet. Myndigheten vill framföra att de nationella slutproven bedöms få en större betydelse för eleverna än dagens nationella prov och att det är viktigt för provens legitimitet att de har en stark förankring i styrdokumenten. Skolverket vill särskilt betona att det är viktigt att om möjligt behålla de muntliga delproven så att muntlig förmåga inte blir nedprioriterat i undervisningen. De muntliga delproven behöver i så fall förändras så att de går att genomföra helt digitalt och rättas centralt. Vidare tillstyrker Skolverket utredningens förslag om att myndigheten ska föreskriva om vilka anpassningar som är möjliga att göra vid provgenomförandet. Samtidigt vill myndigheten understryka att sådana föreskrifter potentiellt kan missgynna vissa elevgrupper eller individer och att en konsekvens kan bli ett stort antal ansökningar om undantag av provgenomförande till Skolverket.

Skolverket avstyrker utredningens förslag till tidsplan för införande och ikraftträdande. En otillräckligt förberedd och implementerad reform kan få stora konsekvenser för enskilda elever men även för huvudmän, rektorer, lärare och skolmyndigheter. [nförandet av elen omfattande reform som föreslås förutsätter att Skolverket utökar sin organisation och inom given tidsram genomför ett flertal stora uppgifter. Här ingår framtagande av nationella slutprov inklusive nya ramverk och provplattform, framtagande av tekniska system för meritvärdesberäkningar och handläggning av bland annat undantag, rekrytering av personal med rätt kompetens samt omfattande kommunikation och implementering mot målgrupperna. Skolverket förordar därför att reformen senareläggs med ett år för de obligatoriska skolformerna och med två år för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Skolverket bedömer att det finns en osäkerhet i utredningens kostnadsberäkningar gällande utveckling av en databas för betyg och meritvärdering samt i beräkningarna av förvaltnings-och driftskostnader. Osäkerheten består i att kraven för systemen ännu inte är preciserade och att det inte är tydligt vilka säkerhetsfrågor som kommer att behöva hanteras. Gällande kostnader för kommunikation med målgrupperna bedömer Skolverket att utredningens föreslagna medel är lågt räknade. Även kostnaderna för framtagande av nationella slutprov bedömer Skolverket som alltför lågt tilltagna, medan förväntade besparingar bedöms som alltför optimistiska.

Skolverkets remissyttrande

Remissyttrande - Yttrande över betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025 18) pdf, 3 MB. (pdf, 3 MB)

Remiss som besvarats

Ett likvärdigt betygssystem, regeringens webbplats