Nästa gymnasiekull får ämnesbetyg i stället för kursbetyg

Snart avslutas omvalsperioden för gymnasieskolan. De elever som börjar i gymnasiet i höst är de första som får ämnesbetyg enligt ämnesbetygsreformen. Det är en stor förändring som varit efterfrågad länge.

Elever får idag ett betyg efter varje kurs som alla sedan räknas med i det slutliga betyget oavsett när under gymnasieutbildningen som betygen sattes. De elever som börjar gymnasieskolan till hösten 2025 kommer nu att få ämnesbetyg i stället.

Det är en stor förändring som går under namnet Gy25 och som innebär att alla ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för kurser. På så sätt får eleverna fler chanser att visa vad de kan och har lärt sig i ämnet innan det slutliga betyget sätts, vilket kan bidra till att öka motivationen att slutföra sina studier.

– Övergången till Gy25 gör att eleverna får mer tid att fördjupa sina kunskaper i ett ämne. Det ger en möjlighet till ett mer långsiktigt lärande och mer rättvisande betyg utifrån vad eleven faktisk kan i slutet av sina studier i ett ämne, säger Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket och en av uppdragsledarna.

Så fungerar Gy25

Ett ämne kan ha en eller flera nivåer. Eleverna får betyg efter varje nivå i ett ämne, men så länge eleven får ett godkänt betyg, det vill säga minst betyget E, på en högre nivå så omfattar och ersätter det elevens betyg på de lägre nivåerna i ämnet.

Det innebär också att nivåerna i ett ämne behöver ha en progression, det vill säga vidareutveckling och fördjupning.

– Grundtanken är att innehållet och kunskaperna från en lägre nivå är en förutsättning för att på bästa sätt tillgodogöra sig innehållet i en högre nivå. Varje ny nivå i ämnet bygger alltså vidare på en tidigare nivå, säger Anna Jägberg.

Moderniserat innehåll och nya ämnen

Det är nästan 15 år sedan ämnesplaner, examensmål, programmål och programstrukturer på gymnasial nivå genomgick en större förändring. Ämnenas innehåll har även uppdaterats och moderniserats i Gy25 för att vara relevanta för sin samtid, till exempel utifrån samhällsutveckling, teknikutveckling, hållbar utveckling och jämställdhet. Förändringarna påverkar också sammanhållna yrkesutbildningar (yrkespaket) inom komvux som uppdateras med nya ämnen och inom den anpassade gymnasieskolan har programmen en förstärkt koppling till ett framtida arbetsliv.

Flera av ämnena delas eller byter namn och det tillkommer även helt nya ämnen så som exempelvis artificiell intelligens, retorik på engelska, tillämpad psykologi, solcellsmontering, siminstruktör, samt hälsa och välbefinnande.

Fakta om ämnesbetyg

Flera skolformer berörs av förändringen: gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
Över 700 ämnesplaner, examensmål, programmål och programstrukturer som ingår i Gy25 är beslutade och finns tillgängliga på Skolverkets webbplats. Över 300 experter från skolor, lärosäten och branschorganisationer har varit delaktiga i arbetet och 500 remissinstanser och över 1300 remissvar har bidragit med synpunkter i de olika remissomgångarna.
Anpassade gymnasieskolans individuella program omfattas inte av Gy25.

Därför införs Gy25 – ämnesbetyg

Det har funnits kritik mot det nuvarande systemet med kursbetyg som gällt sedan 1994. Kritiken har framför allt handlat om att kursbetygen bidrar till fragmentisering av kunskapsinnehållet och därmed av gymnasieelevernas lärande.

Kritiken har även handlat om att

elever idag får flera kursbetyg i ett och samma ämne som alla sedan räknas med i det slutliga betyget oavsett när under utbildningen som betygen sätts
tidiga misslyckanden kan följa elever och att betygen inte alltid ger en rättvisande bild av elevens kunskaper och förmågor i slutet av studierna
systemet med kursbetyg ofta inneburit fokus på täta bedömningstillfällen och stress för både lärare och elever.

Bygger på utredning om betyg

Gy25 utgår från förslag från utredningen Bygga, bedöma och betygssätta – betyg som bättre speglar elevernas kunskaper (SOU 2020:43). Den ledde till en proposition om ändringar i skollagen som riksdagen sedan har fattat beslut om. Ett annat beslut i samma proposition var att införa sammantagen bedömning och att ersätta kunskapskrav med betygskriterier.

Bygga bedöma och betygssätta – betyg som bättre speglar elevernas kunskaper (SOU 2020:43)

Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elever kunskaper (Prop. 2021/22:36.)