Ny kartläggning av kriminalitet i förskolans och skolans närområde

Skolverket har på uppdrag av regeringen låtit göra en kartläggning av hur och i vilken omfattning förskolor och skolor påverkas av kriminalitet i närområdet. Kartläggningen visar att kriminalitet i anslutning till verksamheterna är ett problem för många huvudmän men att långt ifrån alla skolor berörs. För de elever och skolpersonal som utsätts för brottslighet kan konsekvenserna vara allvarliga.

– Den här kartläggningen visar att de flesta elever känner sig trygga och trivs i skolan. Den visar också att långt ifrån alla förskolor och skolor påverkas av brottslighet. Cirka tre av tio huvudmän som deltagit i undersökningen anger att kriminalitet i närområdet av deras förskolor och skolor påverkar barn och elever, säger Agnes Petersson, undervisningsråd på Skolverket.

Skadegörelse är den vanligaste brottstypen

I kartläggningen används en bred definition av brottslighet och de olika typerna av brott varierar i allvarlighetsgrad. Skadegörelse och klotter är den vanligaste brottstypen både inom skolan och i skolans närområde. Inom skolan är kränkningar och mobbning den näst vanligaste brottstypen, följt av våld riktat mot elever. I skolans närområde är i stället bruk av narkotika näst vanligast, följt av langning av narkotika och stöldbrott.

Andra brottstyper förekommer också i anslutning till verksamheterna men anges av betydligt färre huvudmän som ett återkommande problem. Några enstaka procent av huvudmännen anger till exempel att de har återkommande problem med innehav av skjutvapen, rån och sexualbrott.

För de skolor som har problem med brottslighet är konsekvenserna allvarliga

Samtidigt visar kartläggningen att det finns skolor och förskolor där kriminalitet har en betydande påverkan. Våldsbrott, hot och kränkningar skapar oro och otrygghet bland elever och personal, påverkar studieresultaten negativt och försämrar arbetsmiljön. Kriminalitet i och runt skolan kan medföra att resurser behöver omfördelas från kärnuppdraget till att hantera brotten och för att vidta säkerhetsåtgärder för att skydda elever och vuxna i skolan.

– Vi ser allvarligt på att elever och skolpersonal påverkas av den här typen av kriminalitet i sin skolvardag och att vissa skolor är särskilt drabbade. För att ge alla elever likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas är det därför av stor vikt att stärka säkerheten och tryggheten på de skolor som påverkas av kriminalitet, säger Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket.

Under de senaste åren har det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella gängmiljöer ökat, och Skolverket ser allvarligt på att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. I kartläggningen uppger var tjugonde huvudman att de har återkommande problem med rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk i skolan och var tionde svarar att de har motsvarande problem i skolans närområde. Vissa elever kan vara särskilt sårbara för rekrytering, till exempel elever inom anpassad gymnasieskola.

Det krävs gemensamma insatser från flera aktörer

Förskolans och skolans möjligheter att påverka vad som sker utanför verksamheten är begränsad. Det krävs därför gemensamma insatser från flera aktörer i samhället. På lokal nivå ser Skolverket att det är viktigt att huvudmannen samverkar med till exempel fastighetsägare, socialtjänst och polis för att skapa en gemensam lägesbild och för att kunna koordinera insatser. Det är även viktigt med insatser och samverkan på nationell nivå, till exempel för att motverka rekrytering till kriminella nätverk.

-Vi ser med stor oro på att kriminalitet riskerar att påverka förskolans och skolans möjlighet att genomföra sitt uppdrag och ser också att det krävs gemensamma insatser för att motverka kriminalitet i anslutning till förskolor och skolor, säger Lars Thornberg.

Nya bestämmelser träder i kraft den 1 juli 2025

Riksdagen har beslutat att bestämmelser om brottsförebyggande säkerhetsarbete ska föras in som ett nytt kapitel i skollagen. Det nya regelverket syftar till att barn, elever och personal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö.

Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2025 och innebär bland annat att varje förskola och skola ska ha en beredskapsplan för att hantera allvarliga våldssituationer och hot om sådana situationer. Åtgärder ska även vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskolans eller skolans område under den tiden verksamheten pågår. Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av en elev som rektorn ansvarar för ska rektorn göra en polisanmälan, om inte övervägande skäl talar emot det. Bestämmelserna innebär även att rektorn får besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan får undersökas om det är befogat för att minska risken för till exempel ordningsstörningar.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram stödmaterial för att underlätta huvudmännens tillämpning av de nya bestämmelserna. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.

Regeringen avser även att inrätta ett nytt statsbidrag som syftar till att underlätta för huvudmän och skolor att använda sig av tekniska lösningar för att öka säkerheten.

Ta del av rapporten

Kriminalitet i förskolans och skolans närområde

Så här kan skolor arbeta brottsförebyggande

Brottsförebyggande arbete

Kontaktuppgifter

För frågor eller önskemål om intervju, kontakta Skolverkets presstjänst via e-post presstjanst@skolverket.se eller telefon 08-527 333 00.