Så finansieras grundskolan
Kommunerna har huvudansvaret för grundskolan och grundskolan är en av de största utgiftsposterna för kommunerna. Staten bidrar också till finansieringen i form av statsbidrag. I rapporten ”Grundskolans ekonomi – en översikt” beskriver Skolverket hur grundskolan finansieras.
Rapporten redovisar statistik över grundskolans kostnader och de riktade statsbidragen. Rapporten utgår ifrån det regelverk som gäller 2025 och använder data från 2023.
– Tillräckliga ekonomiska resurser är en förutsättning för att alla elever ska få utbildning av hög kvalitet. Samtidigt är finansieringen av skolgången komplex, eftersom den formas av beslut på flera nivåer, från riksdag och regering till kommuner, huvudmän och skolor. Syftet med denna rapport är att ge en överblick över hur finansieringssystemet hänger ihop, säger Pontus Thürk af Burén, undervisningsråd på Skolverket.
Beslut på många nivåer påverkar
Även om kommunen har det övergripande ekonomiska ansvaret för grundskolan så kan statens andel av finansieringen, genom generella och riktade statsbidrag, uppskattas till ungefär 20 procent.
De resurser som når eleverna är resultatet av beslut som fattas på flera nivåer:
- Beslut om statens budget och statsbidrag fattas av riksdagen och regeringen.
- Kommunfullmäktige i varje kommun fattar sedan beslut om hur stor del av kommunens resurser som ska gå till grundskolan.
- Varje utbildningsnämnd, eller liknande nämnd inom kommunen, bestämmer därefter hur pengarna ska fördelas mellan skolorna. I skollagen anges att kommunen ska fördela resurser till enskilda huvudmän på samma sätt som de fördelar resurser till sina egna skolor.
- Slutligen är det rektor som bestämmer hur pengarna ska fördelas inom skolan, till exempel mellan undervisning, läromedel och elevhälsa.
Enligt skollagen ska resurser anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. I praktiken varierar det stort mellan kommunerna hur detta genomförs. Skillnaderna avser både omfattningen av behovsanpassad resursfördelning och de beräkningsgrunder som ligger till grund för den. Enligt en enkätundersökning från 2024 tillämpar 7 av 10 kommuner någon form av socioekonomisk resursfördelning, 8 av 10 kommuner uppger att det är mindre än tio procent av de totala medlen som omfördelas.
– Ekonomiska beslut på olika nivåer får konsekvenser för eleverna i klassrummen. Det kan handla om svåra avvägningar och det är viktigt att det finns gedigna underlag och analyser som ligger till grund för besluten som fattas, säger Pontus Thürk af Burén.
Riktade statsbidrag har ökat men inte alla ansöker
Den totala summan av riktade statsbidrag har ökat markant under det senaste decenniet, från drygt 5 miljarder kronor år 2012 till nästan 24 miljarder år 2023. De tio största bidragen står för mer än 90 procent av den totala summan och av de tio största bidragen är det sex bidrag som kan sökas av huvudmän för grundskolor.
Statsbidraget för stärkt kunskapsutveckling är det absolut största riktade statsbidraget till grundskolan och för 2025 uppgår bidraget till drygt 8 miljarder kronor. En stor del av detta bidrag, liksom av de övriga fem stora bidragen för grundskolan, används för att finansiera personal.
Skolhuvudmännen ansöker själva om de riktade statsbidragen och det är Skolverket som administrerar bidragen och följer upp användningen. Alla skolhuvudmän ansöker dock inte, kommunala huvudmän och större huvudmän tar del av statsbidragen i större utsträckning.
Aktuella statliga utredningar
Finansieringen av grundskolan har varit föremål för förändring och kan komma att förändras ytterligare, då flera statliga utredningar har tillsatts. Exempelvis undersöker Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) en ny modell där regelverket som styr finansieringen skulle förändras. Ett delbetänkande har lämnats med bland annat förslag om att införa en vägledande norm för resursfördelning samt möjlighet till avdrag från ersättningen till enskilda huvudmän med hänvisning till kommunernas utbudsansvar. Dessutom utreder Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) regelverket för vinstutdelning för enskilda huvudmän och har lämnat ett delbetänkande med exempelvis förslag om skärpta krav på vinstutdelning för enskilda huvudmän.
Skolverket har i remissvaret på SOU 2024:50 Nätt och jämnt - Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn framhållit vikten av att antalet riktade statsbidrag bör bli färre och att det i stället införs ett sektorsbidrag för skolsektorn. (Dnr 2024:2078)
Ta del av rapporten
Grundskolans ekonomi – en översikt
Film: Hur finansieras våra grundskolor? (tid: 01:35 minuter)
Filmen ger en överblick över grundskolans ekonomi.
Om statsbidrag för skolan
Statsbidrag kan användas för att ge barn och elever bättre förutsättningar för att lära sig och nå målen. Skolverket ansvarar för att administrera statliga bidrag till skolsektorn. Läs mer hur du söker statsbidrag och få information om viktiga datum.
Mer information om kostnader för hela skolväsendet
Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2023
Publicerades den .