Ny studie undersöker utvecklingen av komvux läroplaner

Vilka möjligheter och utmaningar innebär flytten av kunskapsinnehåll från ett läroplanssammanhang till ett annat? Den frågan ställer docent Mattias Nylund i en ny studie med anledning av Skolverkets arbete med att utforma förslag till yrkeskurser på grundläggande nivå inom komvux.

Varje epok har sin uppsättning dominerande värderingar och ideologier. Det gäller inte minst utbildningsväsendet, vilket blir extra tydligt när vi jämför hur läroplaner och andra styrdokument förändras över tid.

Det konstaterar Mattias Nylund, docent vid Göteborgs universitet och författare till studien Yrkeskurser inom komvux på grundläggande nivå, som är tänkt som ett kunskapsunderlag för alla som är intresserade av att få en fördjupad förståelse för komvux och dess läroplansuppdrag.

Läroplansarbete bygger på ett urval

– Eftersom en läroplan inte kan behandla allt bygger läroplansarbete oundvikligen på ett urval, där vissa innehåll, undervisningsmetoder och syften med utbildningen blir centrala medan andra blir mindre centrala, säger han.

Hur detta urval går till beror bland annat på vilka mer eller mindre uttalade värderingar och föreställningar som gäller vid tiden för läroplansarbetet. Det gäller både värderingarna av vilket innehåll som ska väljas och föreställningen om vem eller vilka som ska lära sig stoffet i läroplanen.

I ett läroplansteoretiskt sammanhang omfattar begreppet läroplan inte bara själva läroplansdokumentet utan även övriga styrdokument som till exempel betygskriterier samt kurs- och ämnesplaner. Där ingår också de mer övergripande föreställningarna om individ, samhälle och utbildningens roll i samhället som genomsyrar en utbildningsform.

– Mitt mål med studien har varit att synliggöra hur olika sätt att organisera yrkeskurser på grundläggande nivå bygger på olika värden och föreställningar, med olika kopplingar till komvux läroplan, säger Mattias Nylund.

Från medborgarfostran till anställningsbarhet

En av de tydligaste förändringarna i den generella läroplansutvecklingen för yrkesorienterad utbildning är förskjutningen från ett relativt starkt medborgarfostrande ideal till den uttalade ambitionen att lösa arbetsmarknadspolitiska problem, konstaterar Mattias Nylund.

Under 1970- och 80-talen var jämställdhet och likvärdighet framträdande i mycket läroplansarbete. På 1990-talet fick flexibilitet och valfrihet en ökad betydelse. Därefter har fokus i allt högre grad kommit att ligga på idéer om arbetsmarknad, sysselsättning och anställningsbarhet.

– Före 1970-talet och den integrerade gymnasieskolan var yrkesutbildningarna inte särskilt reglerade. Under 1990-talet utökades utbildningarna med ämnen som gav högskolebehörighet. Syftet var bland annat att möta en föränderlig arbetsmarknad, men också att öka den sociala rörligheten, säger han.

Snabbspår in i arbetslivet

På senare år har utvecklingen snarare gått åt ett motsatt håll, konstaterar Mattias Nylund. Han nämner som exempel det ökande utbudet av yrkesutbildningar som syftar till att erbjuda eleven ett snabbspår in i arbetslivet.

– Vi behöver synliggöra och bli medvetna om vilka värden och principer som ligger bakom olika sätt att organisera utbildning, både för att kunna förstå var vi befinner oss idag och vart vi är på väg, säger han.

Förståelsen för vilka bakomliggande värderingar som styr läroplansarbetet är inte bara en fråga för utbildningsväsendet. Vilken betydelse tillmäts till exempel kunskaper som ger eleven förutsättningar att utöva inflytande på sin arbetsplats eller vara en kritiskt tänkande medborgare i en demokrati?

Vad är viktig kunskap?

– Sådana frågor riskerar att försvinna om vi inte diskuterar relationen mellan utbildning och demokrati. Vad är viktig kunskap, för vem och i vilket syfte? Hur vi väljer att organisera våra utbildningar speglar hur vi vill organisera vårt samhälle.

Är syftet framför allt att eleven ska anpassa sig till hur samhället ser ut idag? Eller vill vi hellre att eleven ska ha förmågan att också föreställa sig ett annat samhälle?

– Bägge aspekterna behövs givetvis, men vi behöver åtminstone diskutera var tonvikten ska ligga.

Ta del av studien

Yrkeskurser inom komvux på grundläggande nivå – spänningar, utmaningar och möjligheter