Till innehållet
Till startsidan för skolverket.se
searchSök

Vad leder gymnasieprogrammen till?

Ungdomar som gått fordons- och transport eller VVS- och fastighetprogrammet har i hög grad en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieexamen. Naturvetenskapsprogrammet är det program som oftast leder till studier på högskola tre år efter examen. Det visar ny statistik från Skolverket.

Statistiken visar vad ungdomarna som slutförde sina studier läsåret 2019/2020 gjorde tre år efter sin gymnasieexamen. Statistiken redovisar även hur det har gått för ungdomar ett och fem år efter gymnasieexamen.

– Tre år efter gymnasieexamen var 78 procent av ungdomarna antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade på högskola, säger Isac Jonsson, undervisningsråd på Skolverket.

Yrkesprogrammen som ligger i topp

Fordons- och transportprogrammet hade högst andel ungdomar med etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter yrkesexamen, 79 procent. Därefter följer VVS- och fastighetsprogrammet med 77 procent och bygg- och anläggningsprogrammet, där 75 procent av ungdomarna hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden efter tre år.

Efter examen från fordons- och transportprogrammet hade 81 procent av männen och 70 procent av kvinnorna en etablerad ställning. Motsvarande för VVS- och fastighetsprogrammet var 77 procent för män och 73 procent för kvinnor och efter bygg- och anläggningsprogrammet hade 76 procent av männen och 63 procent av kvinnorna en etablerad ställning.

Efter dessa tre program var högskolestudier ovanligt både för män och kvinnor.

Yrkesprogram där flest läser vidare på högskola

Det yrkesprogram som hade högst andel högskolestuderande var vård- och omsorgsprogrammet. Tre år efter examen från detta program var det 24 procent av ungdomarna som studerade på högskola.

Näst högst andel var bland ungdomar med examen från barn- och fritidsprogrammet där 19 procent var högskolestuderande tre år efter examen.

Flest från naturvetenskapsprogrammet läser vidare

För ungdomar som tog examen från högskoleförberedande program var det vanligast att studera på högskola efter naturvetenskapsprogrammet. 78 procent av ungdomarna från det gymnasieprogrammet studerade på högskolan tre år efter examen.

Högskolestudier var näst vanligast och tredje vanligast efter examen från humanistiska programmet och teknikprogrammet, 69 procent respektive 60 procent.

Samhällsvetenskaps- och ekonomiprogrammet – drygt hälften fortsätter studera

De högskoleförberedande program där högst andel ungdomar hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter examen var ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet.

Tre år efter examen hade 30 procent av ekonomiprogramstudenterna respektive 27 procent av ungdomarna som gått samhällsvetenskapsprogrammet en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Drygt hälften av dem, 53 procent, studerade på högskola eller universitet tre år efter examen.

Fakta: Gymnasieprogrammens vägar till jobb och studier

Examen från något av de nationella högskoleförberedande gymnasieprogrammen leder till grundläggande behörighet för att läsa vidare på högskola eller universitet.

Ett yrkesprogram på gymnasiet leder fram till en yrkesexamen som ger goda möjligheter att få jobb direkt efter studenten.

Ett yrkesprogram kan också ge grundläggande behörighet för att läsa vidare på högskola eller universitet. För att få grundläggande behörighet till högskolan behöver man utöver yrkesexamen även ha godkänt betyg i ämnet svenska, nivå 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk, nivå 2 och 3 och i engelska, nivå 2.

Ta del av statistiken i sin helhet

Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan

Kontaktuppgifter

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se.

För frågor om statistiken mejla till utbildningsstatistik@skolverket.se.

Publicerades den .