Så används och fördelas kunskapsbidraget
En ny rapport från Skolverket visar att kunskapsbidraget används till satsningar för att öka likvärdigheten. Samtidigt är huvudmännens fördelning till skolenheter mindre behovsanpassad än statens.
Rapporten visar hur bidraget planeras att användas och vilka skolenheter huvudmännen planerar att prioritera under 2025. Kunskapsbidraget har följts upp tidigare, men för första gången används AI-analys, vilket har gjort det möjligt att analysera användningen mer detaljerat.
- Kunskapsbidraget har blivit en allt viktigare del av skolans finansiering. Det är därför viktigt att följa upp hur bidraget används. Det vi ser i vår uppföljning är att huvudmännens beskrivning av kunskapsbidragets användning ligger i linje med bidragets syfte att stärka utbildningens kvalitet, säger Arvid Hedlund, enhetschef på Skolverket.
Kunskapsbidraget används för att öka likvärdigheten i skolan
Rapporten visar att drygt en fjärdedel av bidraget planeras att användas till satsningar för att öka likvärdigheten, bland annat genom kompensatoriska och riktade stödinsatser. En stor del går också till personalförstärkningar, både för att öka likvärdigheten och stärka undervisningen generellt. Andra viktiga områden är elevhälsa, specialpedagogiskt stöd och fortbildning.
Staten fördelar bidraget per elev utifrån ett socioekonomiskt index, där huvudmän med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar får mer. Rapporten visar att huvudmännen i sin tur prioriterar skolenheter med elever som har sämre socioekonomiska förutsättningar. Analysen visar också att huvudmän prioriterar satsningar i de lägre årskurserna.
Huvudmännens fördelning till skolenheter är mindre behovsanpassad än statens
Fördelningen blir dock mindre behovsanpassad när huvudmännen fördelar vidare till sina skolenheter än när staten fördelar till huvudmännen. Det innebär att om staten hade fördelat bidraget direkt till skolenheter utifrån deras socioekonomiska index, skulle skolenheter med sämre socioekonomiska förutsättningar i genomsnitt ha fått mer än med den nuvarande fördelningen.
- Vår analys bekräftar, i linje med tidigare rapporter, att huvudmän fördelar kunskapsbidraget efter behov. Men det är tydligt att graden av behovsanpassning är lägre än när staten fördelar till huvudmännen, säger Arvid Hedlund.
Det finns inga krav på huvudmännen att fördela kunskapsbidraget på ett särskilt sätt, och de kan också fördela andra resurser utanför kunskapsbidraget olika. En huvudman kan till exempel välja att inte prioritera en viss typ av skolenhet inom kunskapsbidraget, men i stället kompensera med att ge ett högre grundbelopp.
Ökad insyn hur kunskapsbidraget används
Kunskapsbidraget har följts upp tidigare, men för att få en bättre bild av hur bidraget används har Skolverket denna gång gjort en AI-analys av huvudmännens beskrivning av insatser. I analysen identifierades 175 olika användningsområden. Genom att dela upp bidraget i mindre delar går det att mer specifikt följa hur det planeras att användas. Alla identifierade användningsområden redovisas i rapporten.
- Genom AI-analys har vi kunnat få en mer detaljerad bild av hur kunskapsbidraget används, i den här genomgången har vi till exempel kunnat titta systematiskt på 4 567 planerade insatser i motsats till tidigare då vi behövt titta på ett mindre urval, säger Arvid Hedlund.
Ta del av rapporten
Ladda ner rapporten Statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling
Så här använde vi AI-analys i rapporten
I rapporten används ämnesmodellering för att kategorisera fritextsvar från huvudmän om hur de planerar att använda statsbidraget. Beskrivningar med liknande innehåll placeras automatiskt i samma kategori, vilket innebär att kategorierna inte är förutbestämda utan skapas direkt utifrån fritextsvaren.
Om Kunskapsbidraget och Skolverkets hantering av statsbidraget
Kunskapsbidraget är skolans största riktade statsbidrag. Statsbidraget ska gå till att utöka huvudmannens resurser för att stärka kunskapsutvecklingen för eleverna i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet.
Huvudmännen tar vid ansökan av statsbidraget fram en plan för hur de planerar att använda bidraget och intygar att de ska följa regelverket. Skolverket granskar inte alla insatser innan beslut utan ett urval av planerna bedöms. Skolverket kan efter tips eller på eget initiativ genomföra fördjupade kontroller för att säkerställa att pengarna använts på rätt sätt. Om så inte skett kan Skolverket kräva tillbaka statsbidraget.
Så här finansieras grundskolan
Film
Hur finansieras våra grundskolor?
Filmen ger en överblick över grundskolans ekonomi.
01:35
Om filmen inte fungerar, testa att ladda om sidan
Kontaktuppgifter
För frågor eller önskemål om intervju, kontakta Skolverkets presstjänst via e-post presstjanst@skolverket.se eller telefon 08-527 333 00.
Publicerades den .