Skolverkets generaldirektör välkomnar Riksrevisionens granskning

I en ny rapport riktar Riksrevisionen kritik mot att Skolverket har för låga krav på systematik, transparens och dokumentation när myndigheten tar fram stöd. Generaldirektör Joakim Malmström välkomnar granskningen och säger att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete på området.

Riksrevisionen har granskat hur Skolverket och andra skolmyndigheter tar fram kunskapsunderlag och stöd till lärare och övriga målgrupper i skolan. Bakgrunden är att utbildningen i Sverige enligt skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– Vetenskaplig grund är ett högt prioriterat utvecklingsområde för oss, och det här är frågor som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Riksrevisionens rapport blir ännu en viktig pusselbit i det pågående arbetet.

Stöden bygger inte alltid på systematisk forskning

Granskningen visar bland annat att skolmyndigheternas stöd till skolväsendet inte är tillräckligt samordnat och att underlagen inte alltid bygger på systematiska forskningssammanställningar, vilket kan leda till stöd som baseras på ofullständiga kunskapsunderlag eller subjektiva bedömningar.

Riksrevisionen pekar också på att Skolverkets samarbeten med lärosäten ofta genomförs under snäva tidsramar, vilket riskerar att forskarna inte får tillräckliga förutsättningar för att göra ett bra arbete.

I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen att Skolverket ställer högre krav på systematik och dokumentation i sina samarbeten med lärosäten och stärker den interna kompetensen när det gäller att sammanställa kunskapsunderlag.

Skolverket bedriver ett omfattande utvecklingsarbete

Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström slår fast att slutsatserna i hög grad överensstämmer med myndighetens egen utvärdering från i våras.

– Vi kan inte nog understryka hur viktig den här frågan är för oss och att vi ser samma behov som Riksrevisionen. Jag kan med glädje konstatera att Skolverkets vetenskapliga råd nu är på plats och att vi inlett ett arbete med att stärka systematiken.

Skolverket genomför just nu ett omfattande utvecklingsarbete för att höja kvaliteten på sina stöd, genom att systematisera arbetet med att ta fram kunskapsunderlag som vilar på en bred vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– Vi kan konstatera att Skolverket inte har hängt med i vad som förväntas av oss som kunskapsmyndighet. Vi behöver stärka kompetensen i organisationen, både vad gäller ämnesdjup och systematik för att sammanställa kunskap. Nu får vi rekommendationer, vilket är ett värdefullt bidrag som vi kommer att dra nytta av i vårt pågående arbete.

Joakim Malmström understryker att Skolverket även tidigare har haft värdefulla samarbeten med etablerade forskare och tagit vara på kunskaper från professionen i utvecklingen av stöd till skolväsendet. Dock menar han att arbetet behöver bli mer systematiserat och kvalitetssäkrat, så att vägvalen är transparenta och tydliga för omvärlden.

– Det vi ska göra nu är att bli betydligt bättre på att förklara vad vi gör och varför, hur vi väljer och väljer bort och på vilka grunder det görs, säger Joakim Malmström.

Pågående och planerade åtgärder på Skolverket

En översyn av processen för att ta fram stöd till skolväsendet pågår och är i slutfasen. Syftet är att effektivisera arbetet och säkerställa ett systematiskt arbetssätt för vetenskapliga underlag.

Skolverket har inrättat ett vetenskapligt råd. Rådet ska bidra till att Skolverkets arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, ge vägledning i regeringsuppdrag och projekt samt stödja utvecklingen av arbetssätt och metoder.

En ny projektorganisation arbetar med att etablera en funktion för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Funktionen ska stärka och samordna arbetet med vetenskaplig förankring på myndigheten samt ta fram riktlinjer och arbetssätt.