Var tredje elev i arbete efter nationellt program i anpassade gymnasieskolan

Ny statistik visar att daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen för ungdomar som har avslutat sina studier i anpassade gymnasieskolan. Omkring 30 procent av dem som gått ett nationellt program inom skolformen är i arbete efter avslutade studier.

Skolverket följer för fjärde gången upp ungdomars sysselsättning efter studier i anpassade gymnasieskolan. Uppföljningen undersöker sysselsättningen ett år respektive tre år efter studier bland de ungdomar som avslutade sina studier 2020 och 2022.

– Det är positivt att det nu är färre ungdomar från anpassade gymnasieskolan som saknar sysselsättning både ett år och tre år efter avslutade studier. Det är också positivt att se att andelen ungdomar som är i arbete efter avslutade studier har ökat, säger Malin Schmidt, undervisningsråd på Skolverket.

Andelen som saknade känd sysselsättning bland de ungdomar som avslutade sina studier från anpassade gymnasieskolan 2020 har under en treårsperiod minskat från 32 procent till 16 procent. Bland de ungdomar som avslutade anpassade gymnasieskolan 2022 har andelen på ett år minskat från 30 procent till 18 procent.

Daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen för ungdomar efter anpassade gymnasieskolan

Såväl ett som tre år efter studier i anpassade gymnasieskolan var daglig verksamhet den vanligaste sysselsättningen. En betydligt högre andel av de ungdomar som har läst individuellt program i anpassade gymnasieskolan deltog i daglig verksamhet, än de som har läst ett nationellt program på anpassade gymnasieskolan. Såväl ett som tre år efter studier på individuellt program var andelen i daglig verksamhet över 80 procent.

Ungefär var tionde elev studerade vidare både ett och tre år efter anpassade gymnasieskolan bland avgångna 2020 och 2022. Komvux som anpassad utbildning var den vanligaste typen av studier följt av studier på folkhögskola.

Andelen ungdomar i arbete är högre bland dem som gått ett nationellt program

Andelen ungdomar som är i arbete har ökat från 10 till 21 procent under perioden 2020 till 2023 bland dem som gick ut anpassade gymnasieskolan 2020. Andelen ungdomar i arbete efter anpassade gymnasieskolan var betydlig högre bland dem som läst ett nationellt program. Det var också vanligare med arbete bland män än bland kvinnor.

Både ett och tre år efter avslutade studier i anpassade gymnasieskolan, var det omkring 30 procent av dem som hade gått ett nationellt program som hade ett arbete. Andelen som var i arbete ett år efter studier på individuellt program var 6 procent och efter tre år var andelen 9 procent.

Den vanligaste branschen för ungdomar som arbetade tre år efter studier i anpassade gymnasieskolan var företag med uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster.

Sysselsättning efter komvux som anpassad utbildning

Skolverket följer även upp sysselsättning för personer som har avslutat sina studier på komvux som anpassad utbildning. Detta är fjärde gången elevernas sysselsättning efter avslutade studier i komvux som anpassad utbildning följs upp.

– Vi kan se att även för de som går komvux som anpassad utbildning så är den vanligaste sysselsättningen daglig verksamhet efter avslutade studier. Av de personer som avslutade sina studier hösten 2021 hade 7 procent ett arbete samma höst, 22 procent hade ett arbete ett år efter och 32 procent hade ett arbete två år efter studierna, säger Mikail Sertcanli Branting, undervisningsråd på Skolverket.

Andelen individer som varken arbetade, studerade eller deltog i daglig verksamhet var 15 procent ett år efter avslutade studier i anpassad utbildning hösten 2021. Motsvarande andel för dem som avslutade sina studier hösten 2022 var 18 procent.

Hög tröskel in till arbetsmarknaden för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Trots att andelen ungdomar som har ett arbete tre år efter anpassade gymnasieskolan har ökat så visar statistiken att det fortfarande finns en hög tröskel in till arbetsmarknaden för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Det är många faktorer som påverkar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan handla om arbetsmarknadens krav på medarbetares kunskap och kompetens men också om vilket stöd som finns för individen och hur detta stöd samordnas. Studier, bland annat från Högskolan i Halmstad, visar att en framgångsfaktor är att eleverna får tidig och kontinuerlig kontakt med arbetslivet under skoltiden. Prao, arbetsplatsförlagt lärande (apl) och praktik är viktiga delar av utbildningen i de anpassade skolformerna.

– Det också viktigt att personerna får fortsatt stöd efter avslutade studier. Även arbetsgivare kan behöva stöd i sitt möte med elevgruppen. Här har vi en uppgift att tillsammans med andra myndigheter och samhällsaktörer hjälpa till att utveckla stöd och sprida kunskap om elevgruppen och om skolformerna, säger Klara Borg, undervisningsråd på Skolverket.

Ta del av statistiken

Sysselsättning efter avslutad anpassad gymnasieskola – sysselsättning hösten 2023

Sysselsättning efter komvux som anpassad utbildning – sysselsättning hösten 2021, 2022 och 2023

Kontaktuppgifter

För frågor eller önskemål om intervju, kontakta Skolverkets presstjänst via e-post presstjanst@skolverket.se eller telefon 08-527 333 00.