Kvalitetsdialoger bidrar till skolutveckling där behoven är som störst

Sedan hösten 2022 erbjuder Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten frivilliga och återkommande kvalitetsdialoger för alla skolhuvudmän i Sverige. Statskontorets utvärdering av dialogerna visar att insatserna fungerar väl men att det är främst små och medelstora huvudmän som uppger att de har stor nytta av dialogerna i sitt kvalitetsarbete.

Syftet med kvalitetsdialogerna är att underlätta, stärka och stödja skolhuvudmännens systematiska kvalitetsarbete med utgångspunkt i det nationella kvalitetssystemet. De är en del av skolmyndigheternas insatser för att höja kvaliteten och öka likvärdigheten i skolväsendet.

–Kvalitetsdialogen har bidragit till att vi har tagit en del nya grepp om vår egen styrkedja och hur vi organiserar för likvärdig förskola på organisationsnivå, säger Linda Amaro Corpas som är huvudman för fem fristående förskolor i Uppsala och deltog nu i början av 2026 i en kvalitetsdialog med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Statskontoret har nu utvärderat skolmyndigheternas arbete med kvalitetsdialogerna. Statskontorets utvärdering och Skolverkets uppföljning av dialogerna visar båda på att insatserna på det stora hela fungerar väl, men att de behöver anpassas mer utifrån huvudmännens behov och förutsättningar.

Små huvudmän upplever störst effekt av kvalitetsdialogerna

Utvärderingen visar att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har med små resurser nått många skolhuvudmän med sina kvalitetsdialoger och att intresset att delta har varit stort. De huvudmän som har deltagit i dialogerna är också över lag positiva till att staten vill föra dialog om hur de kan förbättra sitt kvalitetsarbete. Det är främst små och mellanstora huvudmän som upplever att dialogerna har fungerat ett stöd i deras kvalitetsarbete.

–Många mindre huvudmän uppger att kvalitetsdialogerna har bidragit stort i deras kvalitetsarbete och att de har fått många viktiga insikter. Många av de mindre huvudmännen upplever att de inte har kommit så långt i sitt eget systematiska kvalitetsarbete och får då stöd i arbetet genom dialogerna, säger Anna Österlund, enhetschef på Skolverket.

Kvalitetsdialogerna har också gett värdefulla insikter i hur små enskilda huvudmän, särskilt inom förskolan, ofta har begränsad kapacitet för att genomföra sitt uppdrag. Flera små huvudmän har i kvalitetsdialogerna uttryckt behov av mer konkret stöd och möjligheter till erfarenhetsutbyte. Insikterna har bland annat resulterat i att Skolverket har publicerat mer utförlig information om hur man kan jobba med systematiskt kvalitetsarbete på skolverket.se. Myndigheten arbetar just nu också med att ta fram fördjupande stödmaterial till förskolan.

Kvalitetsdialogerna behöver utvecklas för att möta stora huvudmäns behov

Kvalitetsdialogerna har fördjupat bilden av att huvudmännen skiljer sig åt i fråga om förutsättningar som bland annat berör organisatorisk komplexitet, tillgång till uppföljningsresultat eller utveckling av sitt systematiska kvalitetsarbete.

Statskontorets utvärdering visar att stora huvudmän har upplevt mindre nytta av dialogen än mindre och medelstora huvudmän och anser i lägre grad att dialogerna motsvarat deras förväntningar. Även Skolverkets uppföljning lyfter att om dialogerna ska ge en verklig effekt även för större huvudmän med ett väl utvecklat kvalitetsarbete så behöver insatserna bli mer riktade.

Svårt att analysera dialogernas effekter på barn och elevers utveckling och lärande

Utvärderingen visar också att det inte har varit möjligt att analysera om dessa insatser har gett effekt på kvaliteten och likvärdigheten i förskolan och skolan. Det är svårt att mäta om kvalitetsdialogerna har haft effekt på barn och elevers utveckling och lärande då det gått för kort tid sedan dialogerna genomfördes för att de ska ha haft stor påverkan på verksamheten närmast barn och elever. Statskontoret lyfter också att det även är svårt att särskilja eventuella effekter av insatserna från andra faktorer som påverkar kvaliteten och likvärdigheten i förskolan och skolan.

Statskontorets bedömer dock att för att kvalitetsdialogerna ska bidra till kvalitet och likvärdighet i skolväsendet som helhet så behöver de vara utformade så att insatserna har effekt på arbetet hos fler stora huvudmän med många barn och elever. Kvalitetsdialogerna behöver därför utvecklas så att de möter de behov som stora huvudmän har.

–Ett utvecklingsarbete inför kommande kvalitetsdialoger pågår. Inom det ingår bland annat att ta ställning till hur dialogerna kan bli mer riktade för att stödja de större huvudmännen på ett bättre sätt och hur de kan utvecklas så att de kan bidra till kvalitet och likvärdighet för alla barn och elever, säger Anna Österlund.