Så värderas olika gymnasieutbildningar på arbetsmarknaden
Sveriges kompetensförsörjning har de senaste åren varit ett återkommande tema i samhällsdebatten. Skolverket har i en ny rapport analyserat hur utbildning på gymnasial nivå från gymnasieskolan värderas på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det finns tecken på att arbetsmarknaden värderar generell utbildning på gymnasial nivå högre än specifik yrkesutbildning.
– Vi ser i vår analys att personer som gick ett högskoleförberedande program under 90-talet och 00-talet generellt fick en något högre lönepremie än de som gått yrkesprogram. Detta gäller för personer som endast har en gymnasial utbildning och inte har studerat vidare på exempelvis högskola. Det är en indikation på att arbetsmarknaden har värderat generell utbildning på gymnasial nivå lika högt eller högre än specifik yrkesutbildning, säger Anders Håkansson som är enhetschef på Skolverket.
Rapporten visar att den utbildning i gymnasieskolan som har haft den mest fördelaktiga lönepremien, det vill säga det minsta lönegapet jämfört med eftergymnasial utbildning, är utbildning inom ekonomi. De yrkesutbildningar som har den mest fördelaktiga lönepremien är utbildningar inom el och energi och VVS och de är i tät följd av utbildning inom ekonomi.
Studien ger kunskap om skillnaden i lönepremie mellan olika gymnasiala utbildningar
För att kunna se hur löneutfallet ser ut för olika gymnasiala utbildningar har Skolverket i sin rapport analyserat lönepremien på gymnasial utbildning i Sverige.
– Även om det tidigare har genomförts studier där lönepremien mellan gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning jämförs så såg vi att det inte fanns lika mycket kunskap om skillnad i lönepremie mellan olika gymnasiala utbildningar. Vi hoppas att vår rapport kan bidra med kunskap om hur olika gymnasiala utbildningar värderas på arbetsmarknaden, säger Anders Håkansson.
I studien inkluderas alla personer födda 1975–1990 som var folkbokförda i Sverige den 31 december 2022. Det innebär att vissa av individerna i den här studien slutförde sin utbildning för cirka 30 år sedan. Då både gymnasieskolan och arbetsmarknaden har genomgått förändringar under dessa år i så behöver resultatet tolkas med försiktighet.
Dagens gymnasieskola skiljer sig från tidigare utbildningar
Gymnasieskolan har förändrats och dagens unga går i en skola som i vissa avseenden skiljer sig från tidigare utbildning.
– Även om resultatet i den här rapporten visar på att det finns tecken på att arbetsmarknaden värderar generell utbildning lika högt eller högre än yrkesutbildning så är det inte säkert att en utbildning från ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan är lika gångbar på dagens arbetsmarknad som den var för 30 år sedan, säger Anders Håkansson.
Även arbetsmarknaden är i ständig förändring och efterfrågan på kvalifikationer och kompetens är inte den samma nu som för 30 år sedan.
Elever behöver kunskap om vad olika gymnasieutbildningar kan leda till på en framtida arbetsmarknad
Rapporten visar på att lönepremien är en indikation på hur olika utbildningar värderas på arbetsmarknaden. En annan aspekt som spelar in när en elev väljer sin gymnasieutbildning är uppfattningen om en framtida inkomst efter ett specifikt program. Även om det finns bristyrken på arbetsmarknaden idag med vad som upplevs som höga löner, kan den gymnasieutbildning som möjliggör dessa yrken ändå ha en låg andel förstahandssökande.
Elever behöver mer kunskap om gymnasiala utbildningar och vad de kan leda till på en framtida arbetsmarknad för att kunna göra ett välinformerat utbildningsval. Kunskap är nyckeln.
Ta del av hela rapporten:
Publicerades den .