Skolverket stärker arbetet med vetenskaplig grund
Skolverket genomför just nu ett omfattande förändringsarbete för att stärka myndighetens arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En central del är inrättandet av en funktion för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt utvecklingen av nya arbetssätt för myndigheten att beställa och ta fram kunskapsunderlag. Skolverkets vetenskapliga råd har också en viktig roll i det arbetet.
Generaldirektör Joakim Malmström och överdirektör Christina Månberg.
Den 13 april fattade generaldirektören beslut om nya vägledande principer för hur Skolverket beställer, tar fram och använder kunskapsunderlag.
– Vi behöver utveckla en tydlig systematik, metodik och transparens så att arbetet med vetenskaplig grund blir likvärdigt i hela myndigheten och tydligt utåt. Samtidigt ser vi att vi som kunskapsmyndighet behöver stärka vår förmåga att möta de förväntningar som finns på oss, både i ämnesdjup och i hur vi systematiskt sammanställer kunskap. De förändringar vi nu genomför är ett viktigt steg i vårt fortsatta arbete – och vi är på rätt väg, säger generaldirektör Joakim Malmström.
Nya arbetssätt för kunskapsunderlag
Ett viktigt steg i förändringsarbetet är att tydligare skilja mellan målgruppsanpassade produkter, som stödmaterial, och de kunskapsunderlag som ligger till grund för dem.
– När myndigheten anlitar ett lärosäte för att ta fram en målgruppsanpassad produkt kan det idag variera hur tydligt det vetenskapliga underlaget är. Vi ser stora vinster med att lärosätena levererar ett särskilt kunskapsunderlag, där det framgår vilka forskningsresultat som använts och hur de tagits fram, säger Anders Sand projektledare för den nya funktionen för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Syftet med kunskapsunderlagen är att systematiskt sammanställa och värdera relevant forskning och annan kunskap, samt att transparent beskriva kunskapsläget – inklusive osäkerheter. De ska därmed ge ett stabilt underlag för myndighetens framtagande av normering, vägledning och stödmaterial.
De nya principerna för framtagande av kunskapsunderlag innebär bland annat att
- vetenskaplig kunskap ska sammanställas genom systematiska sökningar när det är möjligt
- forskningsresultat ska värderas utifrån trovärdighet
- kunskap från olika vetenskapliga traditioner och metoder ska tas tillvara.
– Det kan vara svårt både för myndigheten och för forskare att på förhand ha en heltäckande bild av vilka vetenskapliga studier som är relevanta för att besvara en viss frågeställning. En viktig del i att säkerställa att vi inte felaktigt utgår från en enskild vetenskaplig inriktning är att kunskapsunderlagen ska tas fram utifrån systematiska sökningar av vetenskapliga studier, säger Anders Sand.
Principerna lyfter också behovet av att utveckla arbetssätt för att samla in och använda beprövad erfarenhet från skolans professioner.
Vetenskapliga rådet bidrar med vägledning och riktning
Det vetenskapliga rådet är en viktig del i förändringsarbetet. Rådet samlar forskare med olika perspektiv och kompetenser, vilket bidrar till en bred och robust kunskapsbas. Rådet har också spelat en viktig roll i arbetet med de principer som nu ska vägleda framtagandet av kunskapsunderlag. Senast sammanträdde rådet den 13 april.
– I det vetenskapliga rådet får Skolverket stöd i en bred sammansättning av forskningsperspektiv och metoder. Det är också viktigt att den forskning som Skolverkets rekommendationer vilar på håller en hög internationell kvalitet men också är av relevans för svensk skola, oavsett om det handlar om systematiska sammanställningar eller enskilda studier, säger Pernilla Nilsson, professor vi Högskolan i Halmstad, vice ordförande och ledamot i rådet.
Även Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet, som också är ledamot i rådet, lyfter vikten av ett mer systematiskt arbetssätt:
– När Skolverket ger rekommendationer måste de vara väl underbyggda och bygga på ett omfattande, rigoröst samlat och syntetiserat empiriskt underlag. Det är avgörande för att bidra till bättre kunskapsutveckling i skolväsendet.
Samtidigt betonar hon att förändringen innebär ett nytt sätt att arbeta:
– Man ska inte lita på enskilda vetenskapliga studier, utan på forskningsläget som helhet – det gemensamma, stegvisa kunskapsbyggandet.
Ett förändringsarbete som tar form
Sedan det vetenskapliga rådet inrättades har utvecklingen tagit tydliga steg framåt. Rådet bidrar både till övergripande resonemang och till konkreta vägval.
– Rådet är en viktig pusselbit. Vi får både spännande vetenskapliga diskussioner och värdefulla medskick som stärker vårt arbete. Det här är tredje gången vi träffas, och deras bidrag till det nya arbetssättet för kunskapsunderlag ger oss viktiga externa perspektiv att ta med i vårt fortsätta utvecklingsarbete, säger Joakim Malmström.
Hittills har vetenskapliga rådets letts av Joakim Malmström och när han snart lämnar Skolverket leds nu rådet vidare av överdirektör Christina Månberg, som betonar vikten av det fortsatta arbetet:
– Vi kommer att hålla i alla delar av det utvecklingsarbete som Joakim har satt i gång – genom Skolverkets vetenskapliga råd, det pågående arbetet med att inrätta funktionen för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på myndigheten samt rekrytering av ny kompetens.
Hon lyfter också vikten av samverkan och tydlig riktning framåt:
– Nästa steg i arbetet handlar om att omsätta principerna till konkreta arbetssätt. Här blir fortsatt dialog med det vetenskapliga rådet, övriga forskarsamhället och andra myndigheter centralt. Skolverket kommer även fortsättningsvis att anlita forskare vid lärosäten för att ta fram kunskapsunderlag, därför behöver vi ta fram de nya arbetssätten i samverkan. Arbetet är omfattande och inte gjort över en natt, men målbilden är tydlig: att bidra till ett mer kunskapsbaserat skolväsen.
Relaterat
Skolverkets generaldirektör välkomnar Riksrevisionens granskning
Publicerades den .