Skolverket föreslår stegvist införande av digitala nationella slutprov

Skolverket redovisar i dag en genomförandeplan för digitaliserade och centralt rättade nationella slutprov inom ramen för det nya betygssystemet. Under arbetets gång har vi haft dialog med huvudmannaorganisationer, fackliga representanter och andra berörda myndigheter. Syftet med genomförandeplanen är att införandet av slutprov ska vara robust och ordnat, med fokus på rättssäkerhet för eleverna och att införandet ska vara praktiskt genomförbart för skolorna.

Betygen är avgörande för elevernas möjligheter att komma in på gymnasieskolan och högre studier. I dag varierar betygsättningen mellan skolor och olika delar av landet. Detta är inte ett resultat av lärarnas arbete utan ett systemproblem. Regeringen föreslår därför att införa ett nytt betygssystem från och med hösten 2028, i syfte att meritvärdena som används vid ansökan till gymnasieskolan och högre studier ska bli mer likvärdiga.

Det nya betygsystemet ska öka likvärdigheten

Det nya betygssystemet innebär att dagens nationella prov tas bort och ersätts av nationella slutprov, som både till utformning och antal ämnen skiljer sig från dagens nationella prov. Slutproven får även en annan roll än de nationella proven. I dag fungerar de nationella proven som stöd för lärarens betygssättning. I det nya systemet är syftet med slutproven att ge en oberoende information om elevers kunskapsnivå. Meritvärdet ska bestå dels av elevens betygsvärde, dels av elevens resultat på de nationella slutproven. Betygsvärdet består av elevens betyg som justerats utifrån skolans genomsnittliga resultat på de nationella slutproven. Detta för att ta hänsyn till om betygssättningen på skolan har varit för sträng eller generös. Med centralt rättade slutprov skapas bättre förutsättningar för likvärdiga och jämförbara meritvärden.

– De nationella slutproven får en ny och central funktion i det kommande betygssystemet. Målet är att meritvärdena ska bli mer likvärdiga över landet och det ska bidra till ett mer rättvist urval till gymnasieskolan och till högre utbildning. Digitala, centralt rättade slutprov är ett viktigt verktyg för att nå dit. Samtidigt ställer det högre krav på att systemet fungerar fullt ut – tekniskt, organisatoriskt och att det är rättssäkert, säger Maria Weståker, avdelningschef på Avdelningen för läroplaner.

I förslaget på nytt betygssystem från regeringen ska de första nationella slutproven genomföras i gymnasieskolan från och med våren 2029, och följande år utökas till fler skolformer.

Dialog och lärdomar formar genomförandet

I arbetet med genomförandeplanen har Skolverket haft dialog med huvudmannaorganisationer, fackliga representanter och andra berörda myndigheter flera myndigheter och branschorganisationer.

Genomförandeplanen har baserats på de lärdomar som dragits från arbetet med digitala nationella prov. Det handlar bland annat om behovet av förbättrad styrning av arbetet, tydlig kommunikation och stärkt samverkan med externa aktörer. I det kommande utvecklingsarbetet kommer mer testning av systemen i verkliga förhållanden att göras. Skolor behöver också ges bättre möjligheter att förbereda sig och öva på genomförandet. På så sätt säkerställer vi att provgenomförandet kommer att fungera för alla.

– Vi kommer behöva hjälpas åt för att det nya betygssystemet och de digitala slutproven ska fungera i praktiken. Genomförandet kräver samverkan mellan staten, skolhuvudmännen och professionen, säger Anders Håkansson, enhetschef.

Skolverkets förslag: Stegvist införande i tre etapper

Enligt förslaget planeras de första slutproven att genomföras i gymnasieskolan 2029. Skolverket har utrett olika alternativ för hur de nationella slutproven ska genomföras och rättas, både digitalt – i en särskild provplattform eller i skolornas egna system – och på papper, med antingen central eller lokal rättning.

För att säkerställa ett säkert och fungerande provgenomförande föreslår Skolverket ett stegvis införande. I genomförandeplanen bedömer myndigheten att ett storskaligt digitalt genomförande av slutproven inte är möjligt till 2029. Det stegvisa införandet möjliggör ett ordnat och planeringsbart införande av det nya betygssystemet med digitala och centralt rättade nationella slutprov. Det innebär att slutproven inledningsvis kommer att genomföras huvudsakligen på papper, på samma sätt som de nationella proven genomförs i dag. Successivt kommer proven att övergå till digitalt genomförande och central rättning, när det är säkerställt att teknik och arbetssätt fungerar.

Ett stegvis införande är också ett tydligt önskemål som har framkommit i Skolverkets dialoger med centrala aktörer inom skolväsendet.

– Genom att bygga ut systemet etappvis kan vi pröva, justera och skala upp på ett kontrollerat sätt. Det minskar riskerna och stärker rättssäkerheten för eleverna, säger Anders Håkansson.

Även central rättning föreslås införas stegvis

I det nya betygssystemet blir central rättning en viktig del för att stärka likvärdigheten i bedömningen av slutproven. Men även central rättning tar tid att införa på ett säkert sätt i stor skala. Att slutproven inte kommer att vara digitala från början gör det mer utmanande. Därför föreslår Skolverket att vissa av slutproven ska rättas lokalt på skolorna under en övergångsperiod.

– Vi är medvetna om att det får konsekvenser om central rättning inte införs fullt ut från start. Det hade varit önskvärt med central rättning från start. Men det är en avvägning vi gör för att få ett stabilt och kvalitetssäkrat införande över tid, säger Anders Håkansson.

Den långsiktiga målbilden är digitala slutprov med central rättning, men vägen dit behöver ske gradvis för att säkerställa kvalitet och stabilitet.

Fortsatt arbete i samverkan med skolväsendet

Skolverket inväntar nu regeringens uppdrag om digitaliserade slutprov och central rättning. När uppdraget är beslutat går arbetet vidare med att utveckla och genomföra slutproven i enlighet med uppdraget. Samtidigt betonar myndigheten att planen är just en utgångspunkt – löpande utvärderingar krävs för att avgöra hur förutsättningarna ser ut för att ta nästa steg.

En avgörande del blir att utvecklingen sker tillsammans med dem som arbetar i och nära skolan. Lärare, rektorer och huvudmän sitter på erfarenheter som är nödvändiga för att få ett system som fungerar. Skolverket ser därför ett fortsatt och förstärkt samarbete med skolväsendet som en förutsättning för att lyckas.

– För att digitala nationella slutprov ska bli bra behöver vi bygga det tillsammans med professionen. Samtidigt kommer det vara en period av invänjning av någonting nytt. Det är i klassrummen som det nya systemet ska fungera. Vi ser fram emot att göra det här tillsammans med skolväsendet, säger Anders Håkansson.

Ta del av redovisningen

Redovisning av ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven

Relaterat

Förberedelser för införande av nytt betygssystem