Bob gör skillnad för barn och unga som riskerar att dras in i grov brottslighet
Rekryteringen av barn och unga till kriminella miljöer fortsätter och allt fler yngre utnyttjas för att begå våldsbrott. Nu samverkar fler aktörer i samhället för snabbare insatser mot unga i riskzon.
Under de senaste två åren har myndigheter och andra aktörer utvecklat samarbetet genom Bob, en samverkansstruktur där bland annat skola, socialtjänst, polis, kriminalvård och länsstyrelsen ingår. Tillsammans arbetar de för att tidigt upptäcka och stötta barn och unga som antingen redan är etablerade i eller riskerar att dras in i organiserad brottslighet. Samverkansstrukturen finns nu i stora delar av landet och har stärkts på lokal nivå. Det gör att fler aktörer kan agera tidigare, mer samordnat och med barnets bästa i fokus.
– Skolan möter barnen varje dag och det är en styrka vi måste använda. I Bob har vi tagit steget från att var och en gör sitt till att vi faktiskt agerar tillsammans, i tid. Det är så vi gör skolan till en viktig del av lösningen, säger Anders Duvkär, enhetschef på Skolverket.
Agerar tidigt och snabbt utifrån barns och ungas behov
Många barn och unga som riskerar att rekryteras lever i utsatta situationer, präglat av otrygga uppväxtförhållanden, psykisk ohälsa eller kriminalitet i familjen. Därför behöver skola, socialtjänst, polis och andra aktörer samarbeta för att se hela barnets situation och ge rätt stöd i tid. Genom att skapa gemensamma lägesbilder och dela mer information med varandra kan olika aktörer arbeta mer samordnat och effektivt runt enskilda barn och unga.
Fortsatt utveckling för arbetet inom Bob-uppdraget
Nu har regeringen förlängt uppdraget till december 2026. Det innebär att arbetet med Bob fortsätter att utvecklas och kan nå fler kommuner i landet.
Utvecklingen handlar bland annat om att säkerställa en ändamålsenlig samverkan mellan berörda aktörer, stärka kartläggningen av målgruppen barn och unga med riskfaktorer och att integrera den i gemensamma lägesbilder. Ny lagstiftning ger skola, socialtjänst och polis bättre möjligheter att dela information för att förebygga kriminalitet. Den informationen behöver användas i större utsträckning i det förebyggande arbetet.
– Vi har lagt en grund – samverkansstrukturen finns, kontaktvägarna är kortare, många skolor är bättre rustade. Men vi är inte i mål. Barn rekryteras fortfarande, och det ställer krav på att vi fortsätter utveckla det här arbetet tillsammans, säger Christina Månberg, vikarierande generaldirektör på Skolverket.
Det är samtidigt viktigt att involvera fler aktörer, som hälso- och sjukvård, kriminalvård, civilsamhälle och näringsliv, och att fortsätta utveckla insatser mot rekryteringen i sociala medier.
Exempel på samverkan
Bob i Halmstad: gemensamt mindset och snabba insatser
Bob-samverkan i Halmstad gör det möjligt att snabbt fånga upp barn och unga i riskzon genom ett nära samarbete mellan polis, skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvården. Insatser kan snabbt sättas in eftersom alla har fått bättre förståelse för varandras uppdrag och delar lägesbilder.
Ett exempel där samverkan gjort skillnad är i skolan. Från att ha haft utmaningar med kriminalitet som kom ända in i klassrummen, kunde lugn och trygghet återställas genom olika insatser som till exempel ett nytt trygghetsteam.
Det som ger framgång är att bygga goda relationer, skapa snabba kontaktvägar och våga testa nya arbetssätt, säger Stina Ljungdahl, som är kommunpolis i Halmstad.
– Vi jobbar som ett Bob-lag med målet att skydda barnen mot organiserad brottslighet. Vårt gemensamma mindset är ”inte sedan, inte någon annan, utan nu och vi tillsammans”. Det ger effekt och ökar tilliten till att samhället agerar snabbt när det behövs, säger hon.
Läs mer om Bob-samverkan i Halmstad:
Bob-samverkan i Halmstad ger snabba insatser för barn och unga, Polismyndigheten
Bob i Karlstad: nära samverkan med korta kontaktvägar
I Karlstads Bob-råd samlas chefer från skola och socialtjänst, samt brottsförebyggande samordnare och andra nyckelfunktioner från lokalpolisområdets fem kommuner. Även Länsstyrelsen, barn- och ungdomspsykiatrin, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten deltar i arbetet. En framgångsfaktor som varit avgörande är att få ökad kunskap om de här olika aktörerna, och att skapa korta kontaktvägar, menar Ida Hasselroth, som arbetar som kommunpolis i Karlstad.
Ett särskilt telefonnummer används till exempel när en aktör i kommunen snabbt behöver råd och stöd i frågor som rör barn och unga. En viktig styrka i arbetet är också att samla flera kommuner i ett gemensamt forum. Där delar deltagarna lägesbilder och utbyter erfarenheter, såväl goda exempel som utmaningar, för att tillsammans hitta lösningar.
– Vår nära samverkan och korta kontaktvägar bidrog bland annat till att förhindra en planerad skolskjutning och att vi kunde hantera ett ärende där en ungdom gömde ett vapen hemma, säger Ida Hasselroth.
- Polismyndigheten leder den lokala samordningen och bidrar med metoder för att identifiera unga i riskzon.
- Åklagarmyndigheten bidrar med expertis kring rättsprocessen och aktuell lagstiftning.
- Skolverket bidrar med kunskap och stöd om skolans roll som skyddsfaktor i det brottsförebyggande arbetet, bland annat hur skolan kan stärka elevers trygghet, närvaro och möjlighet att fullfölja sin utbildning.
- Socialstyrelsen stöttar socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela det brottsförebyggande arbetet med barn och unga, med kunskapsbaserade arbetssätt och insatser med stöd i forskning.
- Statens institutionsstyrelse (SiS) fokuserar på att skapa trygga övergångar och hållbar utslussning för de unga som är placerade.
- Kriminalvården kan möjliggöra för insatser från andra aktörer då ett barn är häktat samt samplanera insatser och åtgärder för barn som dömts till ett straff.
- Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram och utvecklar kunskap om brott och brottsförebyggande arbete samt ger stöd till aktörer inom Bob-samverkan.
- Länsstyrelserna leder det regionala arbetet och fungerar som länken mellan nationella strategier och lokala behov.
Publicerades den .