Ungas möjlighet till jobb efter gymnasieexamen påverkas av lågkonjunktur och en svagare arbetsmarknad
Andelen ungdomar som var etablerade på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieexamen minskade mellan 2023 och 2024. Det visar Skolverkets nya statistik om etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier efter gymnasieskolan. En trolig orsak till minskningen är lågkonjunktur och en svagare arbetsmarknad under 2024.
– Vi ser att andelen ungdomar som hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieexamen minskade mellan 2023 och 2024. Vi ser även att minskningen skedde för samtliga gymnasieprogram. Det går i linje med SCB:s konjunkturklocka som visar att svensk ekonomi befann sig i tydlig lågkonjunktur under mitten av 2024. SCB:s arbetskraftsundersökningar visar även att andelen unga arbetslösa ökade mellan 2023 och 2024, säger Isac Jonsson, undervisningsråd på Skolverket.
Fordons- och transportprogrammet har högst andel ungdomar i arbete tre år efter examen
Fordons- och transportprogrammet har fortsatt högst andel ungdomar med etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter yrkesexamen, 79 procent. Därefter följer VVS- och fastighetsprogrammet med 74 procent och bygg- och anläggningsprogrammet samt industritekniska programmet där 69 procent av ungdomarna hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden efter tre år.
Efter examen från fordons- och transportprogrammet var 80 procent av männen och 73 procent av kvinnorna etablerade på arbetsmarknaden. Motsvarande andelar för bygg- och anläggningsprogrammet hade var 70 procent av för männen och 57 procent av för kvinnorna en etablerad ställning. Efter bygg- och anläggningsprogrammet var 14 procent av kvinnorna och 6 procent av männen i övriga studier där bland annat studier på yrkeshögskola och komvux ingår.
Efter fordons- och transportprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt bygg- och anläggningsprogrammet var högskolestudier ovanligt både för män och kvinnor. Efter industritekniska programmet var det däremot 25 procent av kvinnorna och 5 procent av männen som studerade på högskola eller universitet.
Ekonomiprogrammet är det högskoleförberedande program där flest arbetar tre år efter examen
De högskoleförberedande program där högst andel ungdomar hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden efter sina studier är ekonomiprogrammet tätt följt av samhällsvetenskapsprogrammet. 28 procent av de som tog examen från ekonomiprogrammet var etablerade på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieexamen respektive 26 procent från samhällsvetensakpsprogrammet.
Drygt hälften av dem, 54 procent, studerade på högskola tre år efter examen.
Vanligast att studera på högskola efter examen från naturvetenskapsprogrammet
För ungdomar som tog examen från högskoleförberedande program var det vanligast att studera på högskola efter naturvetenskapsprogrammet. 79 procent av ungdomarna från det gymnasieprogrammet studerade på högskolan tre år efter examen.
Högskolestudier var näst vanligast och tredje vanligast efter examen från humanistiska programmet och teknikprogrammet, 70 procent respektive 62 procent.
Vård- och omsorgsprogrammet är det yrkesprogram där flest läser vidare på högskola
Det yrkesprogram som hade högst andel högskolestuderande var vård- och omsorgsprogrammet. Tre år efter examen från detta program var det 24 procent av ungdomarna som studerade på högskola.
Näst högst andel var bland ungdomar med examen från barn- och fritidsprogrammet där 17 procent var högskolestuderande tre år efter examen.
Ta del av statistiken
PM – Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2024 efter gymnasieskola
Kontaktuppgifter
Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se.
För frågor om statistiken mejla till utbildningsstatistik@skolverket.se.
Värnplikt i statistiken
I det centrala måttet, etableringsstatus, som används i statistiken ingår endast årsinkomst i form av förvärvsinkomst. I tidigare statistikpubliceringar har detta inneburit att individer som har genomfört värnpliktsutbildning och fått värnpliktsersättning under referensåret till stor del hamnat i kategorin svag ställning.
Från och med årets publicering (år 2026, referensår 2024) har måttet justerats för att ta hänsyn till den ökade andelen ungdomar som genomför värnplikt. Det innebär att förekomst av värnpliktsersättning resulterar i en kategorisering i övriga studier, så länge individen inte har en etablerad ställning eller är i högskolestudier.
Under 2024 var det 6 procent av ungdomarna som slutförde gymnasieskolan med examen läsåret 2022/23 som fick ersättning för värnplikt.
Etablering på arbetsmarknaden
För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden under 2024 krävdes en förvärvsinkomst på minst 243 400 kronor samt avsaknad av arbetslöshet på hel- eller deltid under året.
Gymnasieprogrammens vägar till jobb och studier
Examen från något av de nationella högskoleförberedande gymnasieprogrammen leder till grundläggande behörighet för att läsa vidare på högskola eller universitet.
Ett yrkesprogram på gymnasiet leder fram till en yrkesexamen som ger goda möjligheter att få jobb direkt efter studenten.
Ett yrkesprogram kan också ge grundläggande behörighet för att läsa vidare på högskola eller universitet. För att få grundläggande behörighet till högskolan behöver man utöver yrkesexamen även ha godkänt betyg i ämnet svenska, nivå 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk, nivå 2 och 3 och i engelska, nivå 2.
Publicerades den .