Ingen förbättring av likvärdigheten i grundskolan

Rapporten "Likvärdigheten i slutet av grundskolan" analyserar resultaten i årskurs 9 i förhållande till elevernas familjebakgrund och hur detta har förändrats under perioden 1998–2024. Det är nu fjärde gången som Skolverket publicerar en omfattande genomgång av hur likvärdigheten förändrats sett till resultaten i slutet av grundskolan.

Perioden 1998–2024 präglas av flera förändringar – inte minst under det senaste dryga decenniet med ett historiskt stort antal asylsökande som kulminerade 2015 och covidpandemin under åren 2020 till 2022.

Försämrade betygsresultat för elever med svensk bakgrund

För elever födda i Sverige med svensk bakgrund var det över 12 procent som inte fick godkänt betyg i matematik, svenska och engelska år 2024. Mellan år 2000 och 2021 låg andelen på 8–9 procent.

– För första gången har betygsresultaten och behörigheten till gymnasieskolan tydligt sjunkit för elever med svensk bakgrund, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.

Skolresultaten för utlandsfödda elever har däremot förbättrats de senaste åren. Det har ett samband med att utlandsfödda elever idag i genomsnitt är yngre när de kommer till Sverige. De har därmed hunnit vara längre i svensk skola och uppnår därför bättre resultat.

Familjebakgrunden slår igenom mest i matematikresultaten

Familjebakgrunden har fått ökad betydelse för resultaten i enskilda ämnen. Matematik har blivit det ämne där föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster har störst betydelse för vilket betyg en elev får.

– Vi ser att familjebakgrunden har fått en ökande betydelse i matematik, betygen har sjunkit och andelen som inte når godkända betyg har ökat, trots de satsningar som gjorts för att stödja elever med sämre förutsättningar, säger Jonas Sandqvist.

Den 17 september presenterar Skolverket en fördjupad analys om vilka ytterligare faktorer som påverkar matematikbetygen.

Skolsegregationen har ökat men inte på senare år

Skolsegregationen, det vill säga hur den socioekonomiska elevsammansättningen skiljer sig åt mellan olika skolor, fördubblades mellan åren 1998 och 2015. Därefter har skolsegregationen inte fortsatt öka.

– När vi analyserar orsakerna bakom den ökade skolsegregationen under åren 1998 till 2024 så ser vi att ungefär 75 procent av den ökningen av skolsegregationen beror på ökad boendesegregation och ungefär 25 procent beror på skolvalet, säger Jonas Sandqvist.

Åtgärder för en mer likvärdig skola

Rapporten visar att familjebakgrundens betydelse för skolresultaten är stor och inte har förbättrats över tid. Den visar också på ett trendbrott med försämrade skolresultat sedan covidpandemin och att det är främst elever med redan låga resultat som tappat allt mer.

– Vi kan konstatera att skolans kompensatoriska förmåga inte har förbättrats. Det finns vissa tecken på en försämring, trots många stödinsatser från stat och huvudmän. Ska vi vända utvecklingen mot en mer likvärdig skola behövs ökade insatser för att ge mer lika förutsättningar för fortsatta studier eller livsval, säger Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket.

Ta del av rapporten

Likvärdigheten i slutet av grundskolan – en kvantitativ studie av utvecklingen över tid