Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad

Flera positiva trender

Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet visar att det finns mycket i skolan som fungerar bra. Svenska elevers kunskaper ligger på eller över OECD-genomsnittet i internationella kunskapsmätningar och tycks ha stärkts efter covid-19-pandemin. Det är också fler elever som lämnar gymnasieskolan med en gymnasieexamen. Lärarbehörigheten har ökat i nästan alla skolformer och fler lärare trivs med sitt yrke och upplever att läraryrket har hög status. Även rektorer har en positiv syn på sitt yrke och upplever större möjligheter att utöva ett pedagogiskt ledarskap.

– Det finns väldigt mycket som är bra med svensk skola och det är glädjande att vi ser en positiv utveckling inom flera viktiga områden, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.

Skillnaderna mellan elever ökar

Samtidigt visar lägesbedömningen att resultatskillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökar och att socioekonomiska faktorer har fortsatt stor betydelse för resultaten. Matematik är det obligatoriska ämne i grundskolan som flest elever får underkända betyg i och som leder till att de inte blir behöriga till gymnasieskolan. Matematik är också det ämne där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten.

– De flesta elever presterar på en god nivå men det är också allt fler som halkar efter. Det är tydligt att alla elever behöver ges likvärdiga möjligheter att lyckas i skolan, säger Anna Castberg.

Förutsättningarna för lärande skiljer sig mellan olika klassrum

Elevers tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort mellan olika huvudmän, skolformer och skolor. Det finns ofta färre behöriga och erfarna lärare på skolor där många elever har mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Det finns även stora skillnader mellan skolor när det gäller elevers upplevelse av studiero och tillgången till läromedel. Många lärare och rektorer uppger att de saknar rätt förutsättningar för att ge alla elever det stöd de behöver, och det tycks särskilt gälla elever i yngre åldrar och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Lägesbedömningen visar också att psykisk ohälsa ökar bland i synnerhet unga flickor och att elevhälsan inte ges likvärdiga förutsättningar att möta detta.

– Det är oroande att det finns så stora skillnader mellan skolor och att vi inte ser att de minskar. Så ska det inte vara. Skolan är grundläggande för både framtida yrkesliv och ett aktivt samhällsdeltagande och det behöver finnas goda förutsättningar för lärande i alla klassrum, säger Anna Castberg.

Skolväsendet står inför stora reformer

Flera reformförslag har nyligen lagts på riksdagens bord, bland annat förslagen om nya läroplaner och ett nytt betygssystem, som föreslås genomföras under de närmsta åren. Skolverket ser att reformerna kommer att möta flera av de utmaningar som lyfts i lägesbedömningen. Här har Skolverket en viktig roll att stödja huvudmän, rektorer och lärare i implementeringen av reformerna.

Men Skolverket ser också att det fortsatt finns strukturella utmaningar som försvårar genomslaget av reformerna och innebär en risk för fortsatta problem med likvärdigheten. Skolsystemet är idag i många avseenden splittrat. Det finns nästan 3 000 huvudmän i skolväsendet, varav 1 900 inom förskolan, som skiljer sig åt när det gäller storlek, geografi, ekonomi, driftsform och socioekonomiska förutsättningar. Skolverket ser därför fortsatt att det behövs ett ökat statligt ansvarstagande för skolan, till exempel när det gäller skolans finansiering.

– Lägesbedömningen ger en samlad bild av utvecklingen i skolväsendet och jag hoppas att den kan bidra till en nyanserad och faktabaserad diskussion om svensk skola och hur den bör utvecklas framåt, säger Joakim Malmström, generaldirektör för Skolverket.

Ta del av rapporten

Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026