PRESSMEDDELANDE 2014-10-02

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg med behörighet till högskolan var antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade vidare på högskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Bland de ungdomar som hoppat av innan årskurs 3 var motsvarande andel 28 procent. Det visar en ny rapport från Skolverket om vad ungdomar gör efter gymnasieskolan.

– Vår rapport visar tydligt hur viktigt det är att ungdomar lyckas i gymnasieskolan för att få jobb eller kunna studera vidare. Skolan kan göra mycket för att motivera elever att fullfölja sina studier. Det handlar om bättre stöd till elever som riskerar att hoppa av och bättre studie- och yrkesvägledning, säger Skolverkets överdirektör Helén Ängmo.

Svår situation för avhoppare

Bland de ungdomar som hoppat av gymnasieskolan i årskurs 1 eller 2 är det över en fjärdedel som varken arbetar eller studerar fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Ytterligare 32 procent av ungdomarna har en svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden. Tre procent studerar vidare på högskola och 15 procent finns i andra studier som kommunal vuxenutbildning och folkhögskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.

Starkast etablering efter fordonsprogrammet

De tre program där störst andel ungdomar är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan är fordonsprogrammet (53 procent), byggprogrammet (52 procent) och energiprogrammet (49 procent). Dessa program har en stor majoritet män. Bland de kvinnor som gått dessa utbildningar är det en betydligt mindre andel, omkring en tredjedel, som är etablerade på arbetsmarknaden. Den kvinnodominerade yrkesutbildning som har störst andel etablerade på arbetsmarknaden ett år efter de lämnat gymnasieskolan är omvårdnadsprogrammet, 34 procent. Bland ungdomarna som läst omvårdnadsprogrammet var det också en stor andel, 22 procent, som gick vidare till högskolestudier.

Vanligast att fortsätta till högskola efter naturvetenskapligt program

Bland ungdomarna som gått ett studieförberedande program är det 14 procent som har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan. Desto fler studerade. 63 procent av ungdomarna som fått grundläggande högskolebehörighet från naturvetenskapligt program studerade på högskola ett år efter gymnasieskolan. Även många ungdomar som läst teknikprogrammet studerar vidare på högskolan, 50 procent.

Ny statistik på lokal nivå

För varje enskild gymnasieskola, kommun och län kan man nu se vad ungdomar gör ett, tre eller fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Statistiken finns för årskullarna som gick ut läsåren 2006/07, 2008/09 och 2010/11. Statistiken finns i Skolverkets databas SIRIS under ingången ”Efter gymnasieskolan”. Till skillnad från i rapporten ”Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan” finns endast uppgifter om ungdomar som fått slutbetyg som gav grundläggande behörighet till högskolestudier med i SIRIS. Uppgifter om de ungdomar som hoppat av eller vars slutbetyg inte gav grundläggande behörighet finns inte med i SIRIS.

Ungdomarna i studien gick i den gamla gymnasieskolan

Rapporten ”Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan” undersöker vad ungdomar gör ett, tre och fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Det innebär att alla ungdomar som ingår i studien gått i den gamla gymnasieskolan innan den reformerades 2011. De program som undersöks i rapporten har förändrats i varierande grad genom det nya regelverket. I den gamla gymnasieskolan ledde slutförda studier på alla nationella program till grundläggande behörighet till högskolan. I rapporten redovisas uppgifter per program enbart för dem som fått slutbetyg med grundläggande behörighet. 

Vad betyder ”etablerad på arbetsmarknaden”?

Att ha en etablerad ställning på arbetsmarknaden definieras som att man har en arbetsinkomst över 174 200 kronor per år (2012) och att man inte är inskriven som arbetslös, har fått arbetslöshetsersättning eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning under året. Man är nödvändigtvis inte arbetslös bara för att man har en inkomst som understiger 174 200 men då betraktas det som att man har en osäker ställning på arbetsmarknaden. Om man tjänar upp till 147 400 och dessutom har varit heltidsarbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder betraktas det som att man har en svag ställning på arbetsmarknaden. 

För frågor kontakta

För frågor till överdirektör Helén Ängmo kontakta Skolverkets presstjänst på 08-527 333 00

För frågor om statistiken och rapporten kontakta

Karin Hedin, undervisningsråd 08-527 333 71

Sven Sundin, undervisningsråd 08-527 333 57

Christina Sandström, chef utbildningsstatistikenheten 08-527 333 38