PRESSMEDDELANDE 2014-09-30

Högre betyg men fler är obehöriga till gymnasiet

För eleverna som gick ut grundskolan i våras ökade det genomsnittliga meritvärdet med 1,7 poäng till 214,8. Samtidigt ökade andelen elever som inte är behöriga till gymnasieskolan från 12,4 procent förra året till 13,1 procent i år. Det visar Skolverkets slutgiltiga betygsstatistik som också finns nedbruten lokalt.

- De elever som det går bra för får allt högre betyg. Samtidigt är det 12700 elever som inte lyckas bli behöriga till gymnasieskolan. Grundskolan måste bli bättre på att sätta in stöd tidigt för elever som riskerar att halka efter, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Eleverna söker till gymnasieskolan med det meritvärde som räknas fram utifrån slutbetyget i årskurs 9. Betyg A i ett ämne ger 20 poäng, B ger 17,5 poäng, C ger 15 poäng, D ger 12,5 poäng och E ger 10 poäng. Meritvärdet tas fram genom att räkna samman elevens 16 bästa ämnesbetyg. Våren 2014 var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 och året innan 213,1. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat succesivt sedan slutet av 1990-talet.

Språk ger högre meritvärde

Nytt för i år är att en elev som får godkänt betyg i ett modernt språk som lästs inom ramen för språkvalet får beräkna sitt meritvärde på 17 ämnen istället för 16 ämnen. Det innebär att det maximala meritvärde en elev kan få idag är 340 poäng istället för 320 poäng. Beräknat på 17 ämnen blev det genomsnittliga meritvärdet 222,1 våren 2014.

Störst positiv effekt för de med redan höga betyg

Sex av tio elever i grundskolan fick godkänt betyg i ett modernt språk och kunde därmed beräkna sitt meritvärde på 17 ämnen istället för 16. Även utan att räkna med 17 ämnen hade den elevgruppen betydligt högre genomsnittligt meritvärde, 245,8. Med det sjuttonde ämnet ökade deras genomsnittliga meritvärde till 257,7 poäng. Det är avsevärt högre än för elevgruppen som enbart kunde tillgodoräkna sig 16 ämnen. Den elevgruppen hade ett genomsnittligt meritvärde på 163,5.

Elevernas familjebakgrund har betydelse

En jämförelse mellan de elever som kan och inte kan tillgodoräkna sig ett sjuttonde ämne visar på stora skillnader vad gäller familjebakgrund. I gruppen som kan beräkna sitt meritvärde på 17 ämnen har sex av tio elever högutbildade föräldrar. I gruppen som enbart kan beräkna meritvärdet utifrån 16 ämnen har tre av tio elever högutbildade föräldrar. Det är också betydligt vanligare i den gruppen med elever som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart.

Högre betyg i fristående skolor

En jämförelse mellan kommunala och fristående skolor visar att elever i fristående skolor har betydligt högre genomsnittligt meritvärde. Beräknat på 16 ämnen har fristående skolor ett genomsnittligt meritvärde på 233,1 poäng och kommunala skolor 211. 70 procent av eleverna i fristående skolor kan också beräkna sitt meritvärde på 17 ämnen jämfört med 60 procent av eleverna i kommunala skolor. I fristående skolor har 64 procent av eleverna högutbildade föräldrar jämfört med 49 procent i kommunala skolor. 

Mer om behörighet till gymnasieskolan

För att bli behörig till gymnasieskolan krävs godkända betyg i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk. Därutöver behöver man ha godkända betyg i fler ämnen. För att bli behörig till yrkesprogram krävs godkända betyg i ytterligare fem ämnen. För att bli behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen.

Mer om språkvalet

I grundskolan kan elever välja att läsa ett modernt språk inom ramen för språkvalet. De vanligaste språken är spanska, tyska och franska. Elever kan också läsa ett modernt språk inom ramen för elevens val men det är endast ett godkänt betyg i ett modernt språk som läst inom ramen för språkvalet som ger extra meritpoäng.

Kontaktuppgifter

För frågor till Skolverkets generaldirektör Anna Ekström kontakta Skolverkets presstjänst på 08-527 333 00.

För frågor om statistiken kontakta Helena Svensson, undervisningsråd, 08-527 333 12 eller undervisningsråd Hedvig Modin 08-527 334 23.