Betygssättning i ämnen (Gy25)
I ämnesbetygssystemet (Gy25) får elever betyg efter varje avslutad nivå inom ett ämne. Varje godkänt betyg på en högre nivå ersätter tidigare betyg.
Elever som påbörjar sin utbildning efter den 30 juni 2025 får ämnesbetyg (Gy25). Det innebär att de får betyg efter varje avslutad nivå inom ett ämne. Betygssättningen baseras på vad eleven kan vid slutet av undervisningen i den aktuella nivån.
Ämnesbetyget ska avspegla elevens kunskaper i ämnet
Ämnena på den gymnasiala nivån består av en eller flera nivåer och läraren sätter betyg efter varje avslutad nivå. Betyg sätts med utgångspunkt i vad eleven kan vid betygssättningstillfället på den aktuella nivån. Nivåerna bygger på varandra och varje betyg ska återspegla elevens samlade kunskaper i ämnet upp till och med den aktuella nivån.
Ett godkänt betyg på en högre nivå ersätter det tidigare betyget
Varje nivå bygger på den tidigare, vilket betyder att varje godkänt betyg på en högre nivå (E, D, C, B eller A) ersätter de tidigare betygen. Eleven förväntas ha kunskaper från de lägre nivåerna i ämnet eftersom innehållet i de högre nivåerna bygger vidare från dessa. Om eleven får F eller streck (–) på en högre nivå påverkar detta bara den nivån, medan godkända betyg från lägre nivåer fortfarande gäller.
Det centrala innehållet utvecklas över nivåerna
Ämnets syfte och betygskriterierna är desamma för hela ämnet, medan det centrala innehållet anger skillnaderna mellan nivåerna. Det centrala innehållet styr alltså progressionen i ämnet. Därför är det viktigt att läraren har god kännedom om det centrala innehållet på samtliga nivåer.
När läraren sätter betyg är det centrala innehållet för den aktuella nivån i fokus vid tolkningen av betygskriterierna. Vid varje betygssättning ska läraren tolka kriterierna utifrån det centrala innehållet, ämnets syfte och undervisningen på den aktuella nivån.
Exempel
I ämnet engelska i gymnasieskolan behandlas till exempel "aktuella och bekanta ämnesområden" på nivå 1 under rubriken Kommunikationens innehåll. Det stegras sedan till "konkreta och abstrakta ämnesområden" på nivå 2.
Betygskriteriernas formuleringar om elevens språkliga säkerhet gäller olika slags sammanhang eftersom undervisningsinnehållet ökar i svårighetsgrad på den högre nivån. Beroende på vilken nivå det handlar om behöver alltså tolkningen av betygskriterierna skilja sig åt.
Relevanta underlag är en förutsättning för rättvisande betyg
För att sätta så rättvisande betyg som möjligt behöver läraren använda underlag som är relevanta i jämförelse med betygskriterierna för att sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper efter en avslutad nivå i ett ämne. Det kan vara både formella dokumenterade och informella icke-dokumenterade bedömningar. Däremot ingår inte sent inkomna underlag, som lärare inte haft tid att värdera på ett tillförlitligt sätt, eller äldre underlag som inte ger en tillförlitlig bild av elevens kunskaper vid slutet av nivån.
I läroplanen framgår det att läraren beaktar även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen. Det under förutsättning att det är relevant i relation till betygskriterierna och det centrala innehållet i den aktuella nivån i ämnet.
Relaterat
Frågor och svar
Vid varje betygssättningstillfälle i ett ämne tolkas betygskriterierna i relation till ämnets syfte, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits på den aktuella nivån. Läraren får dock beakta underlag från lägre nivåer i ett ämne om de bedöms som relevanta i relation till betygssättningen på den aktuella nivån. Det är läraren som gör bedömningen om ett underlag är relevant eller inte för att ge en rättvisande bild av elevens kunskapsnivå vid betygssättningstillfället. Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper vid betygssättningstillfället.
Läraren förväntas inte göra överlämningar av betygsunderlag mellan nivåer, men om samma lärare har undervisat flera nivåer i ett och samma ämne kan underlag från en lägre nivå bedömas vara relevanta vid betygssättningen på en högre nivå.
Nej, lärare förväntas inte överlämna betygsunderlag till en annan lärare som ska undervisa på en högre nivå i ett ämne.
Vid lärarbyte under en nivå, det vill säga om en lärare övertar undervisningen i en pågående nivå, behöver läraren som övertar undervisningen få dokumentation som så långt som möjligt kan förstås av den lärare som tar över undervisningen och ska sätta betyg.
En elev som har ett F eller streck på en lägre nivå i ett ämne och sedan får ett godkänt betyg på en högre nivå får det godkända betyget även på den lägre nivån. Detta är en konsekvens av att ämnena är konstruerade med tänkt progression så att betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och därmed ersätta betyg som har satts på lägre nivåer.
Det kan dock vara svårt för en elev att följa undervisningen på en högre nivå i ett ämne om eleven saknar de kunskaper som den lägre nivån syftade till att ge. En elev som inte har fått ett godkänt betyg på en nivå i ett ämne har rätt att gå om den aktuella nivån en gång. En elev har även rätt att genomgå prövning för betyg på en nivå i ett ämne om den ingår i elevens studieplan och eleven inte tidigare har ett godkänt betyg på nivån.
Nivåerna bygger vidare på varandra vilket innebär att undervisningen ska fördjupa – men också bredda elevernas kunskaper.
Progressionen framträder i det centrala innehållet på flera olika sätt. Det finns fyra huvudsakliga principer för progression i ämnena:
- fördjupning genom ökad komplexitet
- breddning genom att nya innehållsliga områden läggs till
- påbyggnad med innehåll som förutsätter att eleven förstått ett innehåll på en lägre nivå
- upprepning, men med en ökande svårighetsgrad eftersom innehållet relaterar till övrigt centralt innehåll på den aktuella nivån.
I vissa fall är det uppenbart när ett visst innehåll på en högre nivå bygger vidare från ett liknande innehåll på en lägre nivå. Det kan också handla om att begrepp eller perspektiv tillkommer på en högre nivå för ett innehåll som introducerades på en lägre nivå. Andra indikationer på progression i det centrala innehållet kan vara begrepp, teorier, metoder och exempel som pekar mot mer ett mer avancerat kunskapsinnehåll.
Läraren behöver använda sin erfarenhet och ämneskunskap för att tolka var varje nivå är inplacerad utifrån ämnesplanen i sin helhet. Undervisningen behöver planeras så att den fördjupar och breddar elevernas ämneskunskaper i takt med varje nivå i ämnet. Det är därför viktigt att läraren ser till ämnet som helhet vid planering av undervisningen för att få en bild av hur progressionen ser ut mellan ämnets olika nivåer.
Senast uppdaterad 12 november 2025.