Nationella provets betydelse för betyget

När lärare sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Det betyder att provresultatet har en särskild betydelse vid betygssättningen, men det är inte det enda underlaget.

Nationella prov har större betydelse än andra enskilda underlag, men får inte ensamt avgöra betyget. Du som lärare ska värdera provresultatet tillsammans med andra underlag, i relation till betygskriterierna. Betyget ska spegla elevens kunskaper vid betygssättningen.

Nationella prov är väl utformade och noggrant testade för att vara ett stöd i betygssättningen. Du får endast bortse från resultatet om det finns särskilda skäl.

Provbetyg är inte samma sak som betyg

Provbetyget visar hur eleven har klarat det som provet prövar. Det omfattar inte hela ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll eller alla betygskriterier. Det slutliga betyget kan därför skilja sig från provbetyget, både uppåt och nedåt.

Skolan behöver dock vara uppmärksam på systematiska skillnader på gruppnivå eftersom det kan tyda på att provresultatet inte har beaktats tillräckligt.

När provresultatet skiljer sig från andra underlag

Ibland stämmer provresultatet inte överens med andra bedömningsunderlag för en enskild elev. Vid osäkerhet om hur resultatet ska påverka betyget bör du samråda med kollegor. Tillsammans kan ni

• diskutera om det finns särskilda skäl att ifrågasätta provresultatet
• analysera lärarens övriga bedömningsunderlag
• gå igenom hur eleven presterat på olika delar av provet.

Du behöver också vara uppmärksam på skillnader mellan provbetyg och betyg, särskilt om det finns systematiska skillnader på gruppnivå. Sådana skillnader kan tyda på att du inte har särskilt beaktat resultaten från de nationella proven, eller att dina krav för olika betyg är högre eller lägre än de krav som gäller för de nationella proven. Därför är det bra om du och dina kollegor träffas inför betygssättningen för att kalibrera era betygskrav utifrån provbetygen.

När du ifrågasätter provresultatets tillförlitlighet

Om det finns särskilda skäl att starkt ifrågasätta ett provresultat, ska du inte särskilt beakta det vid betygssättningen. Det kan till exempel handla om

• tekniska problem eller hjälpmedel som inte fungerat
• att eleven har fuskat
• att eleven varit med om en allvarlig händelse.

Modellen för provbetyg

Sedan höstterminen 2023 används en modell för provbetyg i nationella prov och betygsstödjande bedömningsstöd som innebär att

• varje uppgift ger ett visst antal poäng
• elevens poäng i hela provet räknas ihop
• provbetyget baseras på totalpoängen
• betygsbeteckningar på enskilda uppgifter tas bort.

Syftet är att öka giltigheten och tillförlitligheten i bedömningen.

Proven innehåller fortfarande uppgifter med olika svårighetsgrad. Provbetygen motsvarar nivåerna i kurs- och ämnesplanerna.

Tidigare behövde elever nå en viss nivå på vissa uppgifter eller delprov för att få ett visst provbetyg. Det kunde innebära att ett prov i praktiken blev flera små prov, där eleven hade få chanser att visa sin kunskap. Den modell som används i proven nu, med totalpoäng, gör att hela provets bredd tas tillvara i bedömningen.

Därför används delprovspoäng i vissa ämnen

I ämnen som svenska, svenska som andraspråk och engelska mäter delproven olika typer av kunskap som inte alltid hänger ihop. Därför omvandlas delproven till delprovspoäng, som sedan räknas ihop. Det finns inga krav på att nå ett visst resultat på varje enskilt delprov.