Nationellt prov i historia i årskurs 9
Det är obligatoriskt att genomföra nationella prov i ett SO-ämne i årskurs 9. Varje skola tilldelas det ämne som de ska genomföra provet i. Skolan kan inte beställa eller genomföra prov i ytterligare SO-ämnen. Provet består av två delprov.
Syfte
Syftet med nationella prov är att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning. De nationella proven kan också bidra till att stärka skolornas kvalitetsarbete genom analyser av provresultaten i relation till betygs- och bedömningskriterier på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå.
Sekretess på prov
De nationella proven omfattas av sekretess och ska hanteras säkert före, under och efter provtillfället. Sekretessen gäller även efter att provet genomförts eftersom vi återanvänder provinnehåll och uppgifter i andra prov.
Om provet
Det nationella provet i historia består av två delprov. Delprov A består av 18 uppgifter och delprov B består av 17 uppgifter.
Provet konstrueras utifrån grundskolans läroplan med utgångspunkt i ämnets syfte, centrala innehåll och betygskriterier. Det förekommer två uppgiftstyper i provet; uppgifter med slutna format och uppgifter med öppna format. Slutna uppgifter besvarar eleven genom att välja bland en uppsättning fasta svarsalternativ. Öppna uppgifter besvarar eleven med egen text i kortare eller längre och mer resonerande svar. En variation av uppgiftstyper ger eleven möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.
Material som skickas ut
Lärarmaterialet omfattar följande:
- Häftet Bedömningsanvisningar.
Elevmaterialet omfattar följande:
- Elevhäftet Delprov A.
- Elevhäftet Delprov B.
- En usb-enhet med inläsningar av provet för elever med läs- och skrivsvårigheter (om skolan har beställt detta).
Provmaterialet skickas ut till skolorna vid två tillfällen. Provmaterialet skickas ut till skolorna vecka 18.
Bedömningsanvisningarna skickas ut till skolorna dagen efter det att provet har genomförts.
Översikt
Delprov | Datum och tid | Innehåll | Tidsåtgång |
|---|---|---|---|
A | Tis 5 maj 2026 | Eleven besvarar uppgifter enskilt | Instruktioner 10 min |
B | Tors 7 maj 2026 | Eleven besvarar uppgifter enskilt | Instruktioner 10 min |
Tillåtna resurser
Det är tillåtet att använda digitala provverktyg där eleverna skriver sina svar.
Digitala verktyg
Det är inte tillåtet för eleverna att använda mobiltelefoner vid provtillfället. Om eleverna använder digitala verktyg vid provtillfället ska skolan se till att
- dessa inte kan kommunicera med internet eller med någon annan teknisk utrustning
- inga uppgifter från provet överförs till digital form.
Digitala elevlösningar ska avidentifieras före bedömningen.
Det är tillåtet att spara digitala elevprestationer i digitalt format.
Anpassningar
För en elev med funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter kan vissa anpassningar behöva göras inför provgenomförandet. Det är rektorn som beslutar om anpassningar. Anpassningarna behöver förberedas i god tid före provgenomförandet.
Utgångspunkterna för att göra anpassningar är följande:
- Anpassningen bör föregås av en omsorgsfull analys med hänsyn tagen till vad provet prövar och elevens förutsättningar.
- Det är viktigt att skolan genomför anpassningen så att provet fortfarande prövar de kunskaper och de förmågor som respektive delprov avser att pröva.
- Det finns inte något som reglerar att en elev måste ha en formell diagnos för att man ska kunna anpassa genomförandet av ett nationellt prov.
- Inför ett beslut om anpassning är det viktigt att du som lärare informerar eleven och eventuellt elevens vårdnadshavare om vad som prövas i provet, vad anpassningen innebär och hur resultatet ska beaktas.
- De nationella proven är obligatoriska, men om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev undantas från att genomföra ett delprov eller ett prov. Observera att alla delprov måste genomföras för att eleven ska få ett provbetyg.
Det är endast genomförandet som kan anpassas, inte bedömningen. Provet ska bedömas enligt bedömningsanvisningarna.
Exempel på anpassningar
Det finns anpassningar som är möjliga att göra i samband med det nationella provet i historia utifrån en analys av den enskilda elevens förutsättningar och vad provet avser att pröva.
Eleven kan få
- förlängd provtid
- instruktioner och uppgifter upplästa av lärare
- förstorad text eller text uppkopierad på färgat papper
- besvara uppgifterna muntligt medan läraren noterar svaren i provet
- genomföra provet i avskildhet eller i mindre grupp under uppsikt
- använda egna tillåtna digitala verktyg.
Instruktioner inför genomförandet
Informera eleverna om att
- provet består av två delprov och att tidsåtgången för respektive delprov är 120 minuter utan rast
- provuppgifterna ska besvaras individuellt
- det inte är tillåtet att söka efter information på internet när de genomför provet
- provet är under sekretess och att provmaterialet inte får fotograferas eller spridas.
Kopieringsunderlag
Kopiera, dela ut till eleverna och gå igenom innehållet i ”Information till dig som ska göra provet”, några dagar före provgenomförandet. Eleverna ska ha med sig informationen vid provtillfället.
Information till dig som ska göra provet pdf, 127 kB.
Instruktioner vid provtillfället
Innan provtiden startar bör du
- dela ut och kontrollera att eleverna får rätt häfte; Delprov A respektive Delprov B
- uppmana eleverna att skriva sitt namn på förstasidan
- påminna eleverna om att provtiden är 120 minuter utan rast
- påminna om informationen i kopieringsunderlaget ”Information till dig som ska göra provet”
- uppmana eleverna att läsa instruktionerna noga
- ge eleverna tillfälle att ställa frågor om provets genomförande
- informera om att det finns kladdpapper att skriva på om eleven behöver det.
Under provtiden kan du förklara en uppgifts instruktion så att en elev kommer vidare med den men du får inte förklara ämnesrelaterade begrepp som ingår i uppgiften. Det är viktigt att du förklarar på ett sätt så att svaret inte avslöjas.
Bedömning
I häftet Bedömningsanvisningar finns anvisningar för hur de enskilda uppgifterna i respektive delprov ska bedömas. Till stöd för bedömningen finns
- korrekta svar, det vill säga facit för slutna uppgifter
- bedömningsfrågor som utgångspunkt för att poängsätta elevens svar i öppna uppgifter
- exempel på vad svar kan innehålla som ger poäng i öppna uppgifter
- bedömningskommentarer som förtydligar och motiverar olika aspekter av bedömningen
- exempel på svarsinnehåll som inte ger poäng i öppna uppgifter.
Resultat och provbetyg
För varje uppgift i de olika delproven finns ett givet antal poäng som är möjliga att uppnå. Utifrån kravgränser omvandlas totalpoängen från samtliga delprov till ett provbetyg. Eleven behöver genomföra alla delprov för att få ett provbetyg.
Provbetyget baseras på provresultatet som helhet utan specifika krav på att eleven ska uppnå ett visst antal poäng på varje delprov. Sammanvägningen till ett provbetyg följer andra principer än de som gäller när läraren sätter betyg. Läraren ska särskilt beakta resultatet på ett nationellt prov vid betygssättningen.
Nationella provets betydelse för betyget
Rapportera in provresultat
Provresultaten samlas in av Statistikmyndigheten SCB. Provinstitutionen vid Malmö universitet gör även en insamling av ett urval av elevprestationer.
Mer information om insamlingarna finns i bedömningsanvisningarna och på sidan Rapportera in provresultat.
Lärarenkät
Du som har genomfört provet med elever får lämna synpunkter på provet och gör detta genom att fylla i en digital lärarenkät. Enkäten är öppen till och med den 18 juni. Instruktioner för hur du når enkäten finns i häftet Bedömningsanvisningar.
Provets konstruktion
Det nationella provet i historia konstrueras vid Malmö universitet på uppdrag av Skolverket. Detta arbete sker i nära samarbete med verksamma lärare, lärarutbildare och forskare.
Provets innehåll prövas ut i flera omgångar av lärare och elever spridda på olika typer av skolor runtom i landet. Även externa granskare som till exempel ämnesexperter och specialpedagoger deltar i olika typer av granskningar för att tillgodose validitet, reliabilitet och god tillgänglighet.
Det är inte möjligt att pröva alla delar i en kursplan i ett nationellt prov. Då skulle provet bli alltför omfattande. De nationella proven prövar därför utvalda delar av det som eleverna enligt kursplanerna ska få möta i undervisningen.
På provinstitutionens webbplats kan du läsa mer om konstruktionen och utprövningarna av provet i historia i årskurs 9.
Nationellt prov i historia åk 9 på uppdrag av Skolverket, Malmö universitets webbplats
Senast uppdaterad 10 april 2026.