Slöjdprocessen - om arbetsformer och kunskap

I denna fördjupande och jämförande analys av den Nationella Utvärderingen i slöjd belyses olika arbetsformer och kunskapsuppfattningar.

Den Nationella Utvärderingen i slöjd genomfördes i grundskolans årskurs 9 under våren 1992. Denna rapport är en fördjupad och jämförande analys av Elevenkät 2 utifrån de resultat som framkommit i Elevenkät 1 och Lärarenkäten och av en vidare analys av elever och lärares Dagboksanteckningar i slöjd. Här belyses olika arbetsformer och kunskapsuppfattningar kring ämnet slöjd. Analysen har visat att det för så väl arbetsprocessens förlopp som för resultatet av skolarbetet är viktigt att eleven har ett reellt inflytande över hela processen från idé och planering till värdering. Lärarna anser att elevernas önskemål och utvärderingar är utgångspunkten i planeringen, men analysen visar att de själva till största delen står för denna. Slöjdprocessen har ett eget värde för att den är verklig. Den pågående processens resultat av den är påtagligt synliga för eleven. När problem dyker upp får eleven använda sin totala tanke och handlingsberedskap med sinnesupplevelser men också de totala kunskaper eleven har utvecklat inom sig. Eleven bereds i slöjdarbetet möjlighet att använda införlivade kunskaper som baskunskaper i matematik, svenska och andra ämnen i verkliga situationer. I utvärderingen framkommer att skillnader i arbetsformerna påverkar processen och att de också ger skillnader i resultatet, det vill säga kunskaper. Att bli medveten om processen, vad man gjort, lärt sig och upplevt, kan kanske bättre förstås av eleverna om de bereds möjlighet att utvärdera slöjdundervisning i grundskolan. Sökord; slöjd