Uppdrag om utvärdering av statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer - lågstadiesatsningen

Utvärdering av statsbidrag för de lägre kurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan utbildning enligt förordningen (2015:215). 2 bilagor

Skolverket redovisar här uppdraget att utvärdera den så kallade lågstadiesatsningen. Sedan läsåret 2015/2016 har huvudmän möjlighet att söka statsbidrag för att öka personaltätheten i förskoleklassen, årskurserna 1-3 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (årskurserna F-3). Sedan våren 2016 ingår dessutom fritidshemmet i satsningen genom att den så kallade fritidshemssatsningen infördes. Den senare ingår inte i utvärderingen.

Skolverket har anlitat Sweco Society AB för att utvärdera statsbidraget. Dessutom har Skolverket genomfört en egen studie av statsbidragets tre första omgångar. Studierna ger kompletterande bilder av hur statsbidraget tagits emot.

De huvudmän och rektorer som intervjuats i Swecos studie anger bland annat att huvudmännen ser statsbidraget som ett tillskott för att finansiera personalförstärkning och att det har möjliggjort att lärare har fått mer tid för undervisning. Samtidigt anges att brist på behörig personal och svårigheter att prognostisera elevantalet försvårat för huvudmännen att uppfylla villkoren för statsbidraget. I studien lyfts också att statsbidraget brister i långsiktighet, dels för att det belopp som är reserverat för en huvudman kan variera från en omgång till en annan, dels att det ges för ett läsår i taget och dels för att det är ett ekonomiskt risktagande med nyrekryteringar.

Skolverkets studie, en totalundersökning av samtliga huvudmän som kunnat söka bidraget, visar att förutsättningarna för huvudmännen att ta del av statsbidraget inte har varit optimala. Statsbidraget var inledningsvis försenat. Även de förändringar som gjordes i förordningen inför det andra bidragsåret beslutades sent. Detta påverkade statsbidragshanteringen och tiden för beslut. Statsbidraget utgår från en beräknad ram, kronor per elev. I studien framkommer att huvudmännens elevantal varierar mycket mellan omgångarna. Det är inte bara antalet elever som avgör ramens storlek. Andra faktorer som har haft inverkan är dels den kompensatoriska ramen som infördes i omgång 2, dels att rankingen utifrån Skolverkets statistiska modell ändrades inför omgång 3. Sammantaget innebär detta att bidragets storlek har varierat mellan omgångarna vilket påverkar möjligheterna att planera långsiktigt.