Tre magiska G:n

Denna bok redogör för orsaker till att vissa elever med rörelsehinder samt elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom inte når målen samt vad skolan gör för att hjälpa och stödja dessa elever.

Det visade sig att att elever med funktionshinder har betydligt svårare att nå målen än genomsnittseleven. Knappt hälften av eleverna med ADHD, DAMPoch Apergers syndrom beräknades nå målen i svenska, matematik och engelska i grundskolans år 9. I gymnasieskolan gick 40 procent av eleverna med någon av dessa diagnoser på det individuella programmet. Av de elever inom denna elevgrupp som gick på ett nationellt program beräknades endast 40 procent få grundläggande behörighet för högskolestudier. Elever med rörelsehinder klarade målen i grundskolan i nivå med riksgenomsnittet. Trots det gick nästan två tredjedelar av eleverna på individuellt program i gymnasieskolan. En av studiens slutsatser är att formerna för elevens aktiva deltagande i klassen måste utvecklas. Många elever med funktionshinder hade erfarenheter av att inte erbjudas möjligheter att vara aktivt delaktig i klassens aktiviteter och eleverna erbjöds sällan alternativa möjligheter inom klassens ram. I det här sammanhanget är läraren en nyckelperson och deras kompetens och beredskap att hantera elevers skilda förutsättningar för lärande måste stödjas och utvecklas. Boken är en fördjupad studie ur Skolverkets rapport nr 202 Utan fullständiga betyg (best.nr 01:657).