Skolplikt och rätt till utbildning

Från och med höstterminen 2018 blir förskoleklassen obligatorisk. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige får skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig.

Nästan alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Skolplikten innebär att eleven ska delta i den verksamhet som anordnas i skolan om hen inte har något giltigt skäl för att inte göra det.

Skolplikten fullgörs i de obligatoriska skolformerna

  • förskoleklass (från och med höstterminen 2018)
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan (årskurs 1-6).

Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola. Det finns ingen skolplikt i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Det är frivilliga skolformer.

Då börjar skolplikten

Skolplikten börjar höstterminen det år då barnet fyller sex år. Skolplikten kan skjutas upp ett år om barnets vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. För ett barn som har fått skolplikten uppskjuten börjar skolplikten istället höstterminen det år då barnet fyller sju år. Det är barnets hemkommun som beslutar om skolplikten ska skjutas upp för ett barn. Om skolplikten skjuts upp ska kommunen erbjuda att barnet får gå i förskola i stället.  

Ett barn kan få börja i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då hen fyller fem år, men det är ingen rättighet. En femåring som går i förskoleklass har inte skolplikt, men är ändå skyldig att närvara i skolan och att delta i skolans verksamhet.

Då upphör skolplikten

För elever som går i grundskolan eller grundsärskolan upphör skolplikten normalt vid vårterminens slut det tionde året efter det att de har börjat i skolan. För elever i specialskolan upphör skolplikten istället vid utgången av det elfte året. Om en elev vid den tidpunkten inte har gått ut årskurs 10 (11 i specialskolan) upphör skolplikten istället t ett år senare. Men som allra senast upphör skolplikten när eleven fyller 18 år. Det är elevens hemkommun som prövar om skolplikten ska förlängas. Specialpedagogiska skolmyndigheten prövar om skolplikten ska förlängas för elever i specialskolan.

Skolplikten upphör om en elev har nått de kunskapskrav som elever minst ska uppnå före vårterminens slut det tionde året (elfte året i specialskolan). Det är elevens hemkommun som prövar om skolplikten kan upphöra tidigare. Specialpedagogiska skolmyndigheten prövar om skolplikten kan upphöra tidigare för elever i specialskolan. Beslutet kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Rätt att gå klart utbildningen även om skolplikten upphört

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har alltid rätt att gå klart den högsta årskursen även om skolplikten har upphört innan dess.

Elever som har uppnått de lägsta kunskapskraven i förtid och elever som inte har gått ut den högsta årskursen när skolplikten upphör

En elev har alltid rätt att gå ut årskurs tio (elva i specialskolan) även om hen har nått de lägsta kunskapskraven innan dess. Även elever som inte har gått ut den högsta årskursen när skolplikten upphör har rätt att gå ut årskurs tio (elva i specialskolan). Elever har rätt att gå klart den högsta årskursen oavsett hur många läsår de har kvar.

Elever som inte har nått de lägsta kunskapskraven

En elev som inte har nått de lägsta kunskapskraven när skolplikten upphör har rätt att gå klart sin utbildning under ytterligare två år. Men det innebär inte att skolplikten förlängs. Eleven kan också välja att börja i gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är eleven som väljer om hen ska gå kvar i grundskolan eller börja på en introduktionsutbildning i gymnasieskolan.

Vem har ansvar för att en elev fullgör sin skolplikt?

Ansvaret för att en elev fullgör sin skolplikt vilar på flera parter.

  • Den som har vårdnaden om ett barn med skolplikt har ansvar för att barnet fullgör skolplikten.
  • Hemkommunen har ansvar för att barnen i kommunen fullgör sin skolplikt i förskoleklass, grundskola och grundsärskola eller att de får sin utbildning på något annat sätt.
  • Den som är huvudman för en kommunal eller fristående förskoleklass, grundskola eller grundsärskola är ansvarig för att eleverna fullgör sin skolgång.
  • Huvudmannen för specialskolan och sameskolan är ansvarig för att eleverna där fullgör sin skolgång.
  • Huvudmän för fristående skolor ska meddela hemkommunen när skolpliktiga elever börjar och slutar vid deras skola. De ska också meddela hemkommunen om en elev eller har ogiltig frånvaro i betydande utsträckning. Om en elev som har skolplikt inte fullgör sin skolgång och det beror på att vårdnadshavaren inte har gjort vad hen är skyldig att göra får hemkommunen förelägga vårdnadshavaren att se till att eleven fullgör sin skolplikt. När det gäller elever i specialskolan och sameskolan är det i stället huvudmannen som får förelägga elevens vårdnadshavare att se till att eleven fullgör sin skolplikt. Ibland kan det innebära att en vårdnadshavare får betala böter.

Skolplikt och rätt till utbildning före 2018

Från och med den 1 januari 2018 är förskoleklassen obligatorisk, men den första årskullen det gäller för är de som börjar skolan höstterminen 2018. Före 2018 var förskoleklassen inte obligatorisk. Här kan du läsa mer om vad som gäller för elever som har börjat i skolan före höstterminen 2018.

Skolplikt och rätt till utbildning (90 kB)

Senast granskad: 2018-02-16