Skolans ansvar för barn som far illa

Förskolan och skolan är viktig för barn i utsatta situationer. Ofta behöver flera aktörer samverka för att stötta barn som far illa eller riskerar att göra det. Ibland behövs en anmälan till socialtjänsten.

En lila jacka i skolans hall

Skolan är en viktig skyddsfaktor

För barn som far illa kan skolan göra stor skillnad. Skolrelaterade problem och social utsatthet hänger ofta samman och kan förstärka varandra. Forskning visar att skolframgång är den starkast skyddande faktorn för alla barn och därför är det extra viktigt att de här barnen får en chans att lyckas i skolan och att skolan är en trygg plats för dem.

Konkreta tips

Varningssignaler

Goda lärmiljöer och kamratrelationer är bra för alla elever, men särskilt viktigt för barn och unga i utsatta livssituationer. En skola som stödjer elevens utveckling mot målen skyddar mot så kallade ”skolmisslyckanden” där orsakerna kan vara olika men det tar sig uttryck genom till exempel utagerande beteende, nedstämdhet och skolfrånvaro. Skolan bör vara särskilt observant på anpassningar och särskilt stöd som inte fungerar, konflikter mellan lärare och elev samt låga förväntningar i elevens omgivning och hos eleven själv.

Barn är individer och kan må dåligt av olika anledningar, ibland tillfälligt och ibland mer ihållande. Hos en del barn syns det tydligt att de inte mår bra, för andra barn är det svårare att upptäcka eftersom det inte syns utåt. En del barn är ledsna, oroliga, arga, ångestladdade eller nervösa. Andra får fysiska besvär som ont i magen, ont i huvudet eller sömnsvårigheter. En del barn är borta mycket från skolan, skadar sig själva, begår brott eller använder droger.

En del barn kan uppfatta att de visar att de mår dåligt men att ingen ser. För en vuxen i skolan kan det vara svårt att upptäcka att ett barn far illa. En del barn tystnar och drar sig undan, berättar inte och de kan ha en välfungerande skolsituation sett utifrån. Barn som utsätts för hot eller våld kan ha skador, blåmärken och svullnader som vuxna kan vara uppmärksamma på.

När barn inte mår bra i skolan, 1177 Vårdguidens webbplats Länk till annan webbplats.

Barn som växer upp med otrygghet i hemmet

En del barn växer upp i familjesituationer där det finns extra utmaningar. Det kan vara vårdnadshavare som brister i sin förmåga att ge tillräcklig trygghet och omvårdnad. Det kan handla om missbruks- eller beroendeproblematik, psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller svårigheter när en förälder oväntat eller hastigt avlider. Dessa barn bär mycket på sina axlar och kan ha svårt att komma till sin rätt i skolan. För en del kan det visa sig genom att de har svårt med kamratrelationer eller med att koncentrera sig på skolarbetet. För andra barn är det mindre synligt och svårare att upptäcka. De här barnen behöver stöd för att kunna lyckas och må bättre i skolan och en förutsättning är att förskolan eller skolans personal ser att stöd behövs.

Skolans stöd kan handla om att

  • skolpersonal får handledning i att ha ett nära samarbete med barnet och föräldrarna
  • elevhälsan involveras
  • struktur skapas för eleven under vistelsen på skolan eller förskolan

När ett barn far illa, 1177 Vårdguidens webbplats Länk till annan webbplats.

Fallbeskrivningar med diskussionsfrågor

Pelle hamnar i bråk

Pelle går i årskurs 3 och på en rast hamnar han i bråk med en annan elev. Pelles lärare pratar med honom om händelsen och berättar att skolan kommer att ringa till hans föräldrar och informera om vad som har hänt. Pelle blir orolig och säger att han inte vill att de kontaktar föräldrarna. I samtalet framkommer det efter en stund att han är orolig för att föräldrarna ska bli arga. ”Ring inte – då kommer min pappa bli arg och slå mig…”. Pelles lärare vill att han ska berätta mer, men Pelle börjar gråta och säger att de absolut inte får ringa hem.

Om ni vore Pelles lärare hur skulle ni agera?

Angelica är ofta trött och hungrig

Angelica går i årskurs 4. Hon bor med sin mamma och en yngre bror som går i förskoleklass. Angelica har ingen kontakt med sin pappa. Hon brukar ofta lämna sitt syskon på förskoleklassen på morgonen. Angelica och hennes bror vistas långa dagar på fritids, och är ofta kvar bland de sista. Det har även hänt vid flera tillfällen att syskonen är frånvarande från skolan utan att de är sjukanmälda eller lediga. Mamman har alltid förklaringar efteråt varför barnen inte varit i skolan. Personalen på skolan börjar uppmärksamma att Angelica ofta har samma kläder och att kläderna är trasiga och smutsiga. De observerar även att hon ofta är trött och väldigt hungrig vid lunchen. Angelicas klasslärare pratar ofta med henne och frågar hur det är. Hon brukar svara att det är bra, men en dag då Angelica ska berätta för klassläraren vad de gjorde i helgen berättar hon att hennes mamma ofta bara sover hela dagarna och att de inte finns så mycket mat hemma. Då klassläraren träffat Angelicas mamma har hon tyckt att det varit svårt att få kontakt med mamman och att hon varit reserverad, men eftersom hon precis tagit över klassen och bara träffat Angelicas mamma en gång har hon tänkt att det kanske blir bättre med tiden.

Hur skulle ni agera om ni vore Angelicas lärare?

Jenny är ledsen för att föräldrarna dricker

Jenny går i årskurs 8. Föräldrarna är skilda, och hon bor växelvis hos föräldrarna. Jenny har druckit alkohol tillsammans med jämnåriga kamrater vid flera tillfällen, vilket föräldrarna har fått information om. Det går ganska bra för Jenny i skolan och hon har kamrater. Hennes lärare upplever att hon trivs i skolan och är motiverad. En måndagsmorgon kommer Jenny tillsammans med en kamrat till en av lärarna på skolan som Jenny har stort förtroende för. Hon är ledsen och nedstämd. Tillsammans med kamraten beskriver Jenny att en av föräldrarna dricker alkohol dagligen och har gjort det från och till i flera år. Föräldern har varit full i helgen och att det har funnits andra vuxna som har deltagit i festandet. Det har varit bråk hemma. Jenny berättar att den andra föräldern känner till drickandet, men att hon inte berättat för den andra föräldern om helgen. Jenny vill inte att läraren berättar för någon om situationen.

Om du vore den lärare som har Jennys förtroende - hur skulle du agera?

Barn placerade i familjehem, jourhem eller HVB

Barn som växer upp i samhällsvård löper större risk för fysisk och psykisk ohälsa än genomsnittet. När en elev byter skola eller skolform riskerar viktig information att gå förlorad. I synnerhet barn i behov av extra anpassningar och särskilt stöd riskerar att påverkas negativt av övergångar. Ansvariga aktörer – som socialtjänst, skola och hemmet barnet placerats i – behöver här samverka med varandra för att skapa fungerande övergångar för eleven i form av en kontinuerlig, obruten skolgång.

Samverkan för att stötta barn som far illa

För att kunna ge det bästa stödet till barn i utsatthet behöver skolor ofta samverka med de aktörer som är viktiga ur barnets perspektiv, till exempel socialtjänsten, polisen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och/eller barn- och ungdomshabiliteringen. Det är barnets behov som styr hur stödet utformas och skolan har alltid ett fortsatt ansvar oavsett andra aktörers stödinsatser. Rektor ansvarar för att i tid identifiera och utreda vad en elev behöver för stöd. Det är viktigt med en nära samverkan med vårdnadshavarna och att barnet eller den unge ges förutsättningar att vara delaktig i de åtgärder som planeras.

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Om extra anpassningar och särskilt stöd för alla barn

En långsiktig samverkan kräver att kommunens politiker är överens om vad som ska prioriteras och ger resurser för det. Huvudmän behöver ge tydliga uppdrag som utgår från barnets behov och göra en ansvarsfördelning till verksamheterna. Det är viktigt att det finns rutiner för samverkan och tillgång till arenor för tvärprofessionell samverkan för att skapa helhetssyn och ett gemensamt mål. Samverkansuppdraget bör vara knutet till en funktion snarare än person och det ska finnas rutiner för tidig upptäckt och en samordningsfunktion som för barnets talan.

Kommuner med erfarenhet av god samverkan lyfter fram följande framgångsfaktorer:

  • Multikompetent team: olika yrkesgrupper, till exempel speciallärare, fritidspedagoger och familjebehandlare som arbetar mot gemensamma mål utifrån barnets bästa.
  • Samordnare för samhällsinsatser: en person som är ”vägen in” när barnet behöver stöd från flera olika myndigheter.
  • Individuellt stöd: en ”coach” som stöttar och stämmer av med eleven under skoldagen, hjälper med struktur och läxor och finns tillgänglig om något akut inträffar.
Ansvar

Stöd i att följa anmälningsplikten

Alla som arbetar inom skola, polis, hälso- och sjukvård är skyldiga enligt lag att anmäla om det finns misstanke om att ett barn upp till 18 år far illa eller riskerar att fara illa. För barnet som drabbas kan det vara livsavgörande att dessa personer tar sin anmälningsplikt på största allvar och fullföljer den. Anmälningsplikten kan väcka många frågor och känslor. Skolpersonalen vet många gånger när en anmälan behöver göras, men det kan finnas en rädsla för att svika ett förtroende eller en oro för vad en anmälan leder till.

Att tänka på före och efter en orosanmälan

Du bör ha som utgångspunkt att samverka med vårdnadshavare och så långt det är möjligt informera familjen om att en orosanmälan skrivs och varför. För att få en helhetsbild av elevens situation kan samrådan ske med skolledning och elevhälsoteamet på skolan innan en anmälan görs.
I vissa situationer, till exempel vid oro för att en elev är utsatt för hot, våld, övergrepp eller vid misstanke om en hedersrelaterad kontext bör du konsultera socialtjänsten innan du kontaktar vårdnadshavarna. Om socialnämnden tar beslut att socialtjänsten ska utreda familjen underlättas det arbetet om familjen redan informerats om att de kan bli kontaktade. I slutet av din anmälan bör du skriva att du vill bli kontaktad för att få bekräftat att din anmälan gått fram. Det är också viktigt att dokumentera att en orosanmälan är skriven och skickad. Länk till att göra anmälan vid oro för att ett barn far illa:

Anmälan när ett barn far illa, Socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 17 oktober 2023