Nya regler om hur skolan kan bjuda in politiska partier

Från och med den 1 januari 2018 gäller en ny bestämmelse i skollagen som tydliggör vad som gäller när en skola ska bjuda in politiska partier. Bestämmelsen anger att en skola får begränsa antalet partier som bjuds in. Förutsättningen är att skolan gör ett objektivt urval.

Den nya bestämmelsen utgår från objektivitetsprincipen

Den nya bestämmelsen tydliggör att en skola som vill bjuda in politiska partier får begränsa antalet partier som bjuds in. Förutsättningen är att skolan gör ett objektivt urval. Bestämmelsen utgår från objektivitetsprincipen i 1 kapitlet 9 § regeringsformen, som skolan måste följa. En skola som bjuder in politiska partier måste göra det på ett sakligt och opartiskt sätt.

Hur kan skolan begränsa antalet politiska partier som bjuds in?

Skolan kan begränsa sin inbjudan till alla partier som är representerade antingen i riksdagen, kommunfullmäktige (inklusive landstings- eller regionfullmäktige) eller i Europaparlamentet. Skolan får också bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval, om det är objektivt. Det är viktigt att komma ihåg att skolan inte får göra urvalet av politiska partier för att utesluta ett visst parti på grund av partiets åsikter. Att göra det strider mot objektivitetsprincipen.

Måste även andra politiska partier än de som har bjudits in ges möjlighet att lämna information till eleverna?

Nej, om rektorn har gjort ett objektivt urval av partier så behöver inte andra partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges den möjligheten.

Måste skolan bjuda in politiska partier?

Nej, skolan måste inte bjuda in politiska partier. Det är rektorn som beslutar om skolan ska bjuda in politiska partier. Skolan är inte en allmän plats och politiska partier har inte någon rätt att komma till skolor och sprida sitt budskap. Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag, men kan fullgöra sitt uppdrag på olika sätt. Att bjuda in politiska partier till skolan är ett av flera sätt att arbeta med det demokratiska uppdraget. Rektorn måste bedöma om det är lämpligt och i enlighet med elevernas bästa att skolan bjuder in politiska partier. Det är viktigt att ordningen och arbetsmiljön för både elever och personal blir god när skolan bjuder in politiska partier.

Vad gäller för fristående skolor?

Även fristående skolor måste följa objektivitetsprincipen och den nya bestämmelsen i skollagen när de bjuder in politiska partier.

Är det någon skillnad mellan om det är skolan som bjuder in politiska partier eller om det är partierna själva som tar initiativ till ett besök?

Nej, objektivitetsprincipen gäller oavsett om det är skolan som bjuder in politiska partier eller om det är partierna själva som tar initiativ till ett besök. Det innebär att skolan kan välja mellan bjuda in alla partier, göra ett objektivt urval eller inte bjuda in några partier.

Kan en skola bjuda in politiska partier från flera kommuner?

Ja, vissa frågor kan röra flera kommuner. Exempel på det är frågor om infrastruktur, grönområden eller kommunsammanslagningar. Rektorn kan då bedöma att det är bra för utbildningen att bjuda in partier från flera kommuner. Rektorn ska då göra ett objektivt urval i förhållande till de aktuella kommunerna. Det kan innebära att rektorn bjuder in alla partier från de aktuella kommunfullmäktige.

Vem beslutar om politiska partier ska bjudas in till skolan?

Det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in till skolan.

Kan huvudmannen för en skola, exempelvis en kommun, bestämma vilka partier som ska bjudas in till de skolan?

Nej, det är rektorn som beslutar vilka politiska partier som ska bjudas in till skolan.

Kan rektorn delegera rätten att bestämma om politiska partier ska bjudas in till skolan?

Ja, rektorn kan delegera rätten att bestämma om politiska partier ska bjudas in till skolan, exempelvis till lärare.

Vad kan ett annat objektivt urval vara?

Ett annat objektivt urval kan till exempel vara partier som har rätt till statligt eller kommunalt partistöd. Ett annat objektivt urval kan vara partier som har rätt till valsedlar på statens bekostnad. Ett objektivt urval kan också någon gång styras av ämnet. Exempelvis kan det handla om en lokalt eller regionalt avgränsad politisk fråga där de partier som är verksamma lokalt har tagit ställning. Det kan vara ett motiv för skolan att utvidga inbjudan. Men det är viktigt att skolan inte väljer urvalskriterier för att undvika ett visst politiskt parti. Att göra så strider mot objektivitetsprincipen.

Kan skolan ta bort öppet våldsbejakande partier från inbjudan?

Nej, en skola kan inte avgränsa en inbjudan till politiska partier på grund av partiernas åsikter. Det gäller även om det handlar om öppet våldsbejakande partier. Skolan får bara begränsa antalet inbjudna partier om urvalet är objektivt. Om avgränsningen innebär att ett öppet våldsbejakande parti ska omfattas av inbjudan har skolan två alternativ. Det ena är att bjuda in partiet. Det andra är att avstå från arrangemanget.

Kan skolan ta bort partier från inbjudan om det handlar om partier som har åsikter som strider mot skolans värdegrund?

Nej, en skola kan inte avgränsa en inbjudan till politiska partier på grund av partiernas åsikter. Det gäller även om det handlar om partier som har åsikter som strider mot skolans värdegrund. Skolan får bara begränsa antalet inbjudna partier om urvalet är objektivt. Om avgränsningen innebär att ett parti som har åsikter som strider mot skolans värdegrund ska omfattas av inbjudan har skolan två alternativ. Det ena är att bjuda in partiet. Det andra är att avstå från arrangemanget.

Kan skolan ta bort ett parti från inbjudan för att partiets deltagande kan leda till protester och bråk?

Nej, en skola kan inte avgränsa en inbjudan till politiska partier på grund av ett partis deltagande kan leda till protester och bråk. Skolan får bara begränsa antalet inbjudna partier om urvalet är objektivt. Om avgränsningen innebär att till exempel ett parti vars deltagande kan leda till protester och bråk ska omfattas av inbjudan har skolan två alternativ. Det ena är att bjuda in partiet. Det andra är att avstå från arrangemanget.

Kan elevkårer bjuda in politiska partier och bestämma urvalet i skolans lokaler under skoltid och gäller i så fall objektivitetsprincipen?

Skolledningen kan inte gå runt objektivitetsprincipen genom att låta eleverna bestämma urvalet och bjuda in politiska partier i skolans lokaler under skoltid. Skolledningen har alltid ansvaret för vad som händer i skolans lokaler under skoltid. En elevkår kan därför inte bjuda in politiska partier till skolan under skoltid utan att rektorn har bestämt det.

Måste rektorn besluta vilka politiska partier som ska bjudas in om en extern organisation har bokat skolans lokaler för ett arrangemang utanför skoltid?

Nej, om det handlar om en extern bokning av skolans lokaler utanför skoltid ansvarar rektorn inte för arrangemanget. Rektorn beslutar därför inte heller vem som ska bjudas in.

När får läraren avbryta en inbjuden politiker?

I vissa situationer har läraren både en rätt och en skyldighet att avbryta en inbjuden politiker. Det är om politikern säger saker som innebär så kallat yttrandefrihetsbrott. Exempel på yttrandefrihetsbrott är förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp.

När får läraren inte avbryta en inbjuden politiker?

Läraren får inte avbryta en inbjuden politiker, om det inte handlar om yttrandefrihetsbrott. Det innebär exempelvis att läraren inte får avbryta en politiker som säger något som är trakasserande eller kränkande, om det inte är yttrandefrihetsbrott. Läraren får inte heller avbryta en inbjuden politiker som säger något som strider mot skolans värdegrund.

Vad ska läraren göra om en inbjuden politiker säger något som trakasserar eller kränker en elev men som inte är yttrandefrihetsbrott? Eller om en inbjuden politiker säger något som strider mot skolans värdegrund?

Läraren ska agera om en inbjuden politiker trakasserar eller kränker en elev. Det är viktigt att lärarens agerande inte strider mot yttrandefriheten. Agerandet får inte uppfattas som en repressalie mot den som har gjort uttalandet. Agerandet ska ha ett sakligt förhållningssätt. Exempelvis kan läraren bjuda in en annan deltagare att bemöta och uttrycka sin uppfattning i en viss fråga i en replik. Ytterst kan läraren avbryta debatten när alla deltagare har fått sin tid för inlägg eller repliker. Skolan kan också ha ordningsregler som att inte tala i munnen på andra utan i stället vänta på att ordet fördelas från en moderator. Diskussionen som följer efter är en lika viktig del. Under en debatt eller liknande arrangemang kan det ha sagts saker som strider mot skolans värdegrund. Läraren måste då bemöta och diskutera det som sagts med eleverna efteråt. Läraren ska alltså behandla och problematisera sådana uttalanden och tydliggöra skolans värdegrund. Att läraren ska förhålla sig objektivt till partierna tar inte ifrån läraren hens uppgift att förmedla skolans värdegrund. Läraren har ett ansvar för att föra fram de värderingar som skolan står för. Läraren kan därför behöva belysa skillnader i åsikter när det handlar om exempelvis synen på mänskliga rättigheter eller det demokratiska styret.

Gäller skollagens skrivning om främjande av mänskliga rättigheter även för inbjudna politiker?

Enligt skollagen ska alla som verkar inom utbildningen främja mänskliga rättigheter och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Det gäller inte för inbjudna politiker. De behöver alltså inte främja mänskliga rättigheter och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Vad betyder på ”lämpligt sätt” i den nya bestämmelsen?

I den nya bestämmelsen sägs att om ett antal politiska partier har bjudits in till en skola genom ett objektivt urval så behöver inte andra politiska partier ges en sådan möjlighet. Men enligt bestämmelsen får rektorn bestämma att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att ta del av information också från dessa andra politiska partier på ”lämpligt sätt”.

Att informationen bör lämnas på ”lämpligt sätt” betyder att skolan ska hitta en bra metod för att visa olika partiers åsikter för eleverna. Detta sätt ska vara sakligt. Begreppet ”lämpligt sätt” innebär inte att politiker har en rätt att närvara fysiskt i skolan. Men om rektorn bedömer att det är lämpligt kan politiker från andra politiska partier få närvara, till exempel vid ett bokbord. Ett annat lämpligt sätt kan vara att ge de andra politiska partierna möjlighet att skicka in skriftig information. Oavsett vilken form som rektorn väljer måste hen agera objektivt och sakligt.

Vem beslutar om elever ska ges möjlighet att ta del av information från andra politiska partier än de inbjudna?

Det är rektorn som beslutar om elever ska ges möjlighet att ta del av information från andra politiska partier än de inbjudna.

Vem beslutar när informationen från andra politiska partier senast ska ha kommit in till skolan?

Det är rektorn som beslutar när informationen från andra politiska partier senast ska ha kommit in till skolan.

Om andra partier bjuds in att lämna skriftlig information vem bestämmer hur informationen ska presenteras?

Det är läraren som bedömer vad som är ett lämpligt sätt att presentera ett partis uppfattning. Det innebär att informationen inte behöver lämnas till eleverna exakt som partierna framställer den. Det kan exempelvis handla om att läraren bygger in partiernas uppfattningar i en viss fråga i undervisningen genom att använda sig av det material som partierna har skickat in. Läraren ska då behandla de politiska partierna på ett objektivt sätt. Men det innebär inte att läraren måste redovisa alla uppfattningar från alla politiska partier. Läraren kan utifrån planeringen för undervisningen exempelvis välja att lyfta fram alla partiers åsikter i bara en viss fråga.

Gäller den nya bestämmelsen när en politiker bjuds in i en annan egenskap än partiföreträdare?

Nej, den nya bestämmelsen gäller inte när en politiker bjuds in i en annan egenskap än partiföreträdare. Exempelvis kan en kommunfullmäktiges ordförande bjudas in för att berätta om det allmänna arbetet i kommunfullmäktige. Det är en situation där den nya bestämmelsen inte gäller.

Behöver ett beslut om att bjuda in politiska partier vara skriftligt?

Nej, ett beslut om att bjuda in politiska partier behöver inte vara skriftligt. Men det kan vara bra om beslutet är skriftligt, eftersom det skapar tydlighet i förhållande till politiska partier, skolans personal och eleverna. Ett skriftligt beslut underlättar även en tillsyn av verksamheten, till exempel om en inbjudan har avgränsats genom ett objektivt urval.

Får rektorns beslut om politiska partiers medverkan överklagas?

Nej, rektorns beslut om politiska partiers medverkan får inte överklagas.

Var kan den som är missnöjd med en skolas hantering av politiska partiers medverkan vända sig?

Den som är missnöjd med en skolas hantering av politiska partiers medverkan kan vända sig till en eller flera av tillsynsmyndigheterna på området. Dessa är Skolinspektionen, Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.

Har partier rätt att komma oinbjudna till en skola?

Nej, skolan är inte en allmän plats. Rätten till yttrandefrihet innefattar inte en rätt att komma till en skola och sprida sitt budskap. Det är skolan som väljer om den vill bjuda in politiska partier eller inte.

Var kan jag läsa mer om den nya bestämmelsen?

Du kan läsa mer om den nya bestämmelsen i regeringens proposition 2017/18:17, Politisk information i skolan.
Ny bestämmelse i skollagen, länk till proposition 2017/18:17, Politisk information i skolan

Aktuella bestämmelser

Inbjudan av politiska partier: 1 kap. 5 a § skollagen
Rektors möjlighet att delegera: 2 kap. 10 § skollagen
Objektivitetsprincipen: 1 kap. 9 § regeringsformen  

Skollagen Regeringsformen

Senast granskad: 2018-04-18
Innehållsansvar: Avdelningen för kommunikation