Nya regler om kartläggning och validering inom komvux

Från 1 januari 2023 gäller nya regler för inledande kartläggning och validering inom komvux. Syftet är att validering i högre grad ska tillgodose behoven på arbetsmarknaden och hos individer. Här redogör vi i korthet för ändringarna.

Inledande kartläggning

Vad innebär den nya bestämmelsen om inledande kartläggning?

Hemkommunen ska se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning.

Den nya bestämmelsen innebär ett förtydligande av det ansvar som hemkommunen har redan idag när det gäller att tillhandahålla vägledning för individer inför deras val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet, se till att den som avser att börja på komvux på grundläggande nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå eller sfi erbjuds studie- och yrkesvägledning samt upprätta en individuell studieplan för varje elev.

Källor: 2 kapitlet 29 §, 20 kapitlet 7 a, 8, 10 a och 30 §§ skollagen, 2 kapitlet 15 a § förordningen om vuxenutbildning och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 40.

Vad menas med kunnande?

Begreppet kunnande beskrivs i propositionen som resultatet av lärande i form av kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet.

Resultat av lärande kan i sin tur sägas vara det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Det innebär att det är det faktiska lärandet som räknas, oavsett var, hur eller hur lång tid det har tagit att uppnå det.

Källa: proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 40-42.

Vad är syftet med den inledande kartläggningen?

Den inledande kartläggningen kan göra det möjligt för individen att överblicka sitt kunnande inför vägvalet att börja studera eller att genomgå prövning eller validering.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev inom komvux ska vara elevens behov och förutsättningar. Enligt propositionen kan en inledande kartläggning bidra till en mer realistisk studieplanering som utgår från individens mål för utbildningen. Kartläggningen kan också användas för att ge individen vägledning, vilket kan bidra till att felaktiga val kan undvikas. Att en elev kan få rätt utbildning på rätt nivå från början kan också göra det möjligt för kommunerna att organisera sin verksamhet mer effektivt.

Enligt propositionen kan den inledande kartläggningen också underlätta för kommunen att avgöra om en sökande är behörig att delta i en sökt utbildning. En vuxen som är bosatt i landet är exempelvis bara behörig att delta i komvux på gymnasial nivå om hen saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 2 och 20 §§ skollagen samt proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 13, 15 och 40.

Vem ska erbjudas en inledande kartläggning?

Hemkommunen är skyldig att erbjuda en inledande kartläggning till alla personer som överväger att ta del av utbildning eller göra en prövning inom komvux, oavsett om man sökt en utbildning eller inte. Det krävs alltså inte att en person formellt sökt till en utbildning inom komvux eller uttryckligen sagt att hen vill göra en prövning. Det räcker att personen uttryckt önskemål om en inledande kartläggning för att hen ska ha rätt till en sådan.

Även den som vill få sitt kunnande kartlagt inför en validering har rätt till en inledande kartläggning, eftersom validering kan genomföras inom ramen för en utbildning.

Källor: 20 kapitlet 7 § skollagen, 2 kapitlet 15 a § förordning om vuxenutbildning och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 15 och 40.

Vem ansvarar för den inledande kartläggningen?

Ansvaret för den inledande kartläggningen ligger hos hemkommunen. I propositionen framhåller regeringen vikten av regionalt samarbete mellan kommunerna för en väl fungerande vuxenutbildning. För att kartläggningen ska bli så effektiv som möjligt är det också viktigt att kommunerna samverkar även med andra viktiga aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen.

Källor: 20 kapitlet 7 a § skollagen, 2 kapitlet 15 a § förordning om vuxenutbildning och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 17.

Vad ska den inledande kartläggningen innehålla?

I den nya bestämmelsen preciseras inte vad den inledande kartläggningen ska innehålla. Men enligt propositionen bör den inledande kartläggningen vara översiktlig och inte gälla ett på förhand avgränsat område. Den bör ge en övergripande bild av elevens kunnande. Kartläggningen bör också bidra till att identifiera områden där individen kan behöva validering eller andra utbildningsinsatser samt bidra till att realistiska alternativ kan presenteras.

Källor: 20 kapitlet 7 a § skollagen, 2 kapitlet 15 a § förordning om vuxenutbildning och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 16.

Vem ska genomföra den inledande kartläggningen?

Det är inte reglerat vem som ska genomföra den inledande kartläggningen. Men enligt propositionen blir kartläggningen en utgångspunkt för att göra en realistisk studieplanering, och den kan också vara en utgångspunkt för att ge individen vägledning så att felaktiga val kan undvikas. Det kan därför vara lämpligt att kartläggningen genomförs av studie- och yrkesvägledare.

Källa: proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 15.

Kommer en inledande kartläggning vara ett krav för att få läsa på komvux eller göra prövning?

Nej. Att få sitt kunnande kartlagt kan vara värdefullt för den som överväger att börja läsa på komvux eller göra en prövning, och hemkommunen är skyldig att erbjuda en inledande kartläggning till den som önskar en sådan. En inledande kartläggning är dock inte ett krav för att tas emot till utbildning eller för att få göra en prövning. Enligt propositionen kan den inledande kartläggningen däremot underlätta för kommunen att avgöra om en sökande är behörig att delta i en sökt utbildning.

Källor: 20 kapitlet 7 a § skollagen, 2 kapitlet 15 a § förordningen om vuxenutbildning och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 15 och 40.

Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå Länk till annan webbplats.

Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Rätt, behörighet och antagning till komvux som särskild utbildning Länk till annan webbplats.

Rätt till sfi Länk till annan webbplats.

Prövning för betyg Länk till annan webbplats.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Validering

Vad innebär de ändrade bestämmelserna om validering?

Ändringarna innebär bland annat att huvudmannen får en uttrycklig skyldighet att se till att elever inom komvux erbjuds validering, om de behöver det. Skyldigheten att erbjuda validering omfattar alla de kurser som elevens hemkommun bekostar.

Beskrivningen av vad som avses med validering ändras också.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 41-42.

Definitionen av validering förtydligas

I den ändrade bestämmelsen förtydligas att validering avser en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande, oberoende av hur det förvärvats. Kunnande kan ha förvärvats såväl genom formell utbildning som genom informellt och icke-formellt lärande.

Det anges inte längre uttryckligen att det ska vara fråga om kunnande som en person "besitter". Det innebär dock inte någon ändring i sak.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 41-42.

Kan en person få göra en validering även om hen inte är elev?

Nej, för att erbjudas validering behöver man vara elev inom komvux.

Källa: 20 kapitlet 42 § skollagen.

Har alla elever inom komvux rätt till validering?

Nej. De ändrade bestämmelserna innebär att huvudmannen blir skyldig att se till att en elev erbjuds validering om eleven behöver det. Det kommer inte finnas någon rätt för varje elev inom komvux att när som helst få genomgå validering.

Enligt propositionen bör huvudmannen göra en bedömning av om valideringen kan förväntas vara en effektiv åtgärd för eleven. Även om en validering bedöms resultera i att endast en mindre del av individens kunnande erkänns bör det vara tillräckligt för att eleven ska anses ha ett behov av validering. Om valideringen inte kan leda till att elevens utbildning blir mer effektiv kan eleven inte sägas behöva valideringen, enligt propositionen.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 20 och 41.

I vilka kurser blir huvudmannen skyldig att erbjuda validering?

Huvudmannens skyldighet att erbjuda validering omfattar alla de kurser som elevens hemkommun bekostar. Enligt propositionen innebär det att skyldigheten omfattar samtliga kurser som ingår i hemkommunens aktuella utbud, oavsett om hemkommunen själv anordnar kurserna, upphandlar dem av andra utbildningsanordnare, erbjuder dem i samverkan med andra huvudmän eller i annat fall ska eller har åtagit sig att svara för kostnaderna för dem.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 41.

Vem ansvarar för valideringen?

Huvudmannen ansvarar för att en elev erbjuds validering, om eleven behöver det och valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser som bekostas av elevens hemkommun.

Sedan tidigare gäller att rektorn ska verka för att valideringen görs i enlighet med lag och andra författningar.

Källa: 20 kapitlet 42 § skollagen.

Vilka moment ska den strukturerade valideringsprocessen innehålla?

Den strukturerade valideringsprocessen innehåller två steg. Den fördjupade kartläggningen är det första steget i processen. Det andra steget är den formella bedömningen av elevens kunnande.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 41.

Vad menas med fördjupad kartläggning?

Den fördjupade kartläggningen ska enligt propositionen vara mer utforskande än den inledande kartläggningen.

Enligt propositionen innebär den fördjupade kartläggningen att elevens tidigare lärande utforskas och dokumenteras för att synliggöra elevens kunnande inom ett visst område på ett sådant sätt att det går att bedöma det i valideringsprocessens nästa steg, bedömningen.

Det kan i den fördjupade kartläggningen till exempel handla om att gå igenom olika dokument som arbetsintyg, betyg och intyg från utbildningar samt genomföra en intervju eller ett samtal med eleven. Den fördjupade kartläggningen behöver dock inte innehålla båda dessa steg. Ibland kan det vara tillräckligt att gå igenom skriftliga underlag och betyg. Enligt propositionen är det avgörande att det finns ett tillräckligt underlag för att kunna gå vidare till bedömningen.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 28-29 och 41.

Vad innebär en bedömning av en persons kunnande?

Bedömningen inom ramen för valideringsprocessen är enligt propositionen en formell bedömning av en persons kunnande. Bedömningen görs som steg två i valideringsprocessen, efter den fördjupade kartläggningen. I detta moment kontrolleras och bedöms om kunnandet motsvarar de kompetenskrav som valideringen avser.

Vem som ska göra bedömningen och hur den ska gå till är inte specifikt reglerat. Men enligt propositionen bör bedömningen göras av en person med ämnes- eller yrkeskompetens inom området. Metoderna för bedömningen ska vara relevanta och tillförlitliga i förhållande till den kompetens som ska bedömas. Individens kunnande kan behöva prövas både teoretiskt och praktiskt.

Bedömningen ska syfta till ett erkännande av personens kunnande oberoende av hur det förvärvats.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 29.

Hur ska valideringen dokumenteras?

Det förtydligas nu att de enda typerna av dokumentation som kan utfärdas efter en validering inom komvux är betyg eller intyg.

Den som har genomgått en validering ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg, om hen vill det. Betyg efter en validering sätts genom prövning.

Den som vill få resultatet av valideringen dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Intyget utfärdas av rektorn.

Källor: 20 kapitlet 43-45 §§ skollagen, 4 kapitlet 24-25 §§ förordningen om vuxenutbildning samt proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 30-32 och 42-43.

Prövning för betyg

Sätts betyg automatiskt efter en validering?

Nej, valideringen i sig leder inte till betyg. Det förtydligas nu att den som har genomgått validering ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg, om personen vill det. Betyg sätts i så fall genom prövning.

Den som har genomgått validering och vill få resultatet dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.

Källor: 20 kapitlet 43-44 §§ skollagen och 4 kapitlet 24-25 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Möjlighet att ta fram föreskrifter

Skolverket har fått ett bemyndigande att ta fram föreskrifter om den inledande kartläggningen och validering av en persons kunnande. Några sådana föreskrifter har inte meddelats ännu.

Källor: 2 kapitlet 15 a § och 4 kapitlet 24 § förordningen om vuxenutbildning.

Ändringarna gäller från 1 januari 2023

Ändringarna i skollagen och förordningen om vuxenutbildning träder i kraft den 1 januari 2023.

Källor: lag (2022:912) om ändring i skollagen och förordning (2022:1106) om ändring i förordningen om vuxenutbildning.

Validering utifrån nu gällande regler

Validering av kunskap och kompetens

Senast uppdaterad 14 september 2022