Överlämning vid skolbyte

När en elev byter skola kan den skola som eleven lämnar behöva göra en överlämning av uppgifter till den nya skolan. Det gäller både vid övergångar mellan olika skolformer och vid övergångar inom samma skolform. Här kan du läsa om vad som gäller kring överlämning av uppgifter vid skolbyte.

När behövs en överlämning av uppgifter?

När ska skolor göra en överlämning av uppgifter?

När en elev byter skola är den skola som eleven lämnar skyldig att lämna över uppgifter om eleven till den nya skolan. Det gäller både när en elev byter skolenhet inom samma skolform och när en elev byter till en skolenhet inom en annan skolform. De uppgifter som ska överlämnas är sådana uppgifter som behövs för att underlätta övergången för eleven.

När en elev byter skolform från grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om mottagandet, om det inte är obehövligt.

Det är elevens behov som ska styra om skolan ska göra en överlämning av uppgifter om eleven. Elevens behov ska också styra vilka uppgifter som överlämnas till den nya skolenheten. Enligt förarbetena innebär det att det till exempel inte behövs någon särskild överlämning för många elever som övergår från grundskolan till gymnasieskolans nationella program.

I skollagen finns också bestämmelser om överlämning av resultatet av den uppföljning av stöd som ska göras i slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Det är den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs som ska få ta del av resultatet av uppföljningen. Detta gäller även om eleven inte har bytt skola.

Källor: 3 kapitlet 4 b och 12 j §§ skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 58–63.

Vid vilka övergångar gäller skyldigheten att lämna över uppgifter?

Reglerna gäller när en elev övergår från en skolform till en annan av skolformerna nedan. De gäller också när en elev byter skolenhet inom någon av dessa skolformer.

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • anpassade grundskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • anpassade gymnasieskolan.

Källa: 3 kapitlet 12 j § skollagen.

Hur kan huvudmän arbeta organiserat och systematiskt med överlämning vid övergångar?

Den mottagande skolan behöver ha rutiner för att ta emot informationen och förbereda mottagandet av eleven och de eventuella insatser som behövs. Hos den avlämnande skolan bör det finnas rutiner för hur samtliga elevers behov av överlämning kan beaktas, även om det för de flesta elever innebär en notering om att ingen särskild överlämning behövs.

Skolan behöver också ha rutiner för hur eleven och elevens vårdnadshavare görs delaktiga i processen och informeras om överlämningen. Rutiner och former för överlämning bör tas fram lokalt eller regionalt. I fråga om övergång från grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasial utbildning kan rutinerna för informationsöverföring mellan skolor exempelvis kopplas till de system som används vid antagning av elever.

Källa: proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 68-70.

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Vilka uppgifter ska lämnas över?

Vilka uppgifter kan skolan behöva lämna över?

Den skola som eleven lämnar är skyldig att lämna över uppgifter som är relevanta för att underlätta för elevens fortsatta skolgång. Vilka uppgifter som är relevanta att lämna över beror på elevens studiesituation och när under skoltiden övergången sker. Det är viktigt att skolan som eleven slutar vid gör en noggrann bedömning av vilka uppgifter som är lämpliga att lämna över till den nya skolan. I förarbetena finns det exempel på uppgifter som kan behöva överlämnas.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Det är ofta viktigt att skolan lämnar över uppgifter om vilka stödinsatser eleven haft. Då blir det lättare för den nya skolan att sätta in stödåtgärder redan i början av elevens fortsatta utbildning. Det är viktigt att överlämningen utgår från elevens behov och vad som är bäst för eleven. Om det finns ett åtgärdsprogram bör skolan lämna över det. Ibland kan det vara relevant att lämna över den utredning som ligger till grund för åtgärdsprogrammet. I vissa fall kan skolan behöva komplettera uppgifterna om stödinsatser som en elev har fått med uppgifter om elevens kunskapsutveckling, studieresultat eller studiesituation i övrigt.

Kunskapsutveckling och studieresultat

Uppgifter om en elevs kunskapsutveckling och studieresultat kan vara relevanta att lämna över även om eleven inte har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, till exempel när en elev byter skola under pågående läsår och inte har hunnit få betyg. I en sådan situation kan skolan även behöva lämna över information om tidigare undervisningsinnehåll.

Elever som behöver särskilda utmaningar och stimulans

Elever som behöver särskilda utmaningar och stimulans i undervisningen behöver också ofta en överlämning. Det kan till exempel handla om särskilt begåvade elever. Överlämningen kan handla om hur deras kunskaper har utvecklats och hur huvudmannen har arbetat med olika insatser för att så långt som möjligt stärka dem i deras utveckling.

Nyanlända elever

För nyanlända elever kan det vara relevant att lämna över resultatet av kartläggningen av den nyanlända elevens kunskaper.

Andra uppgifter som rör elevens studiesituation

Det kan även finnas andra uppgifter som har att göra med elevens studiesituation och som är relevanta att lämna över. Det kan till exempel handla om åtgärder för att motverka frånvaro för en elev med problematisk frånvaro.

Uppgifter som inte behöver lämnas över

I förarbetena finns också exempel på uppgifter om en elev som inte behöver lämnas över. Ett exempel är uppgifter om extra anpassningar som en elev haft tidigare men inte längre behöver. Ett annat exempel är uppgifter av personlig karaktär som på något sätt kan vara negativa för eleven. De uppgifter som lämnas över ska ta sin utgångspunkt i målen för utbildningen men inte beskriva elevens egenskaper.

Sekretess och tystnadsplikt

När en skola lämnar över information om en elev till en annan skola behöver skolan som lämnar över uppgifter bedöma om de omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. Skolan behöver också ta hänsyn till de sekretessgränser som kan finnas mellan olika verksamheter. Det kan till exempel handla om skolor i olika kommuner eller skolor som är inordnade under olika nämnder.

Skolor som har en offentlig huvudman omfattas av offentlighetsprincipen och bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen. För fristående skolor finns bestämmelser om tystnadsplikt i skollagen. Frågor om sekretess kan prövas av en domstol eller tillsynsmyndighet, till exempel Justitieombudsmannen.

Källor: 3 kapitlet 12 j § och 29 kapitlet 14 § skollagen, offentlighets- och sekretesslagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla.

Dialog med elev och vårdnadshavare

Vad är viktigt i dialogen med elev och vårdnadshavare vid överlämningar?

Enligt förarbetena måste skolan som eleven lämnar, innan den gör en överlämning, göra en bedömning av om överlämningen verkligen behövs. Om skolan bedömer att en överlämning behövs måste den också bedöma vilka uppgifter som är relevanta att lämna över till den nya skolan. Bedömningen ska utgå från vad eleven behöver för sin fortsatta skolgång. Detta behöver enligt förarbetena oftast göras i samråd med eleven och när det behövs även med elevens vårdnadshavare.

Enligt skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkt i all verksamhet när det gäller barn under 18 år. Skolan ska så långt det är möjligt ta reda på vilken inställning barnet har. Elever och vårdnadshavare har rätt till insyn och information. Enligt förarbetena är det viktigt att skolan tar hänsyn till det och kommunicerar med eleven och ibland även vårdnadshavaren om vilka uppgifter som lämnas över till den nya skolan och varför.

Enligt förarbetena är det också viktigt att överlämningsarbetet görs på ett systematiskt sätt så att det finns rutiner, professionell dokumentation och kommunikation med elever och vårdnadshavare inför övergångar. Då blir det lättare att undvika situationer där man är oense om vad en eventuell överlämning behöver omfatta. Om skolan och eleven eller vårdnadshavaren ändå inte är överens om vad som ska lämnas över kan det finnas skäl för skolan att göra ännu en bedömning. Den behöver utgå från vad som är bäst för barnet och från om överlämningen av uppgifter verkligen behövs för att underlätta övergången. En sådan bedömning måste göras utifrån barnets ålder.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 3 kapitlet 12 j § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla sidan 67.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 27 december 2023

Innehåll på denna sida