Rektorns ansvar

Det är rektorn som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskolan eller skolan. Här hittar du svar på frågor om rektorns ledningsansvar och beslutanderätt.

Rektorns ledningsansvar och beslutanderätt

Vad innebär rektorns ledningsansvar?

Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet leds och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. En rektor kan leda flera förskole- eller skolenheter, men en förskole- eller skolenhet kan bara ha en rektor.

Rektorn ska benämnas rektor och andra benämningar får inte användas. Ledningsansvaret får inte heller delas mellan flera personer. Om man lokalt inrättar andra ledningsfunktioner får dessa funktioner inte ha en titel som kan leda till oklarheter kring vem som är rektor.

Källa: 2 kapitlet 9 § skollagen.

Vad är förskoleenheter och skolenheter?

Vilka beslut ska fattas av rektorn?

Rektorn beslutar hur förskolan eller skolan ska organiseras och fördelar resurser efter barnens eller elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorsbeslut om förskolans eller skolans inre organisation och resursfördelning kan exempelvis gälla:

  • hur barn eller elever delas in i barngrupper, klasser eller undervisningsgrupper, inklusive om en elev ska byta klass
  • hur personal fördelas mellan barn- eller elevgrupper
  • schemaläggning, längd på raster, hur mycket tid som avsätts till skolmåltider med mera.

Rektorn kan fatta sådana beslut både mellan terminer och under pågående termin.

Det finns också ett stort antal specifika beslut som ska fattas av rektorn, till exempel:

  • beslut om ordningsregler
  • beslut om åtgärdsprogram för en elev
  • beslut om ledighet för en elev.

Vissa rektorsbeslut får inte delegeras till någon annan utan måste fattas av rektorn själv. När så är fallet framgår det av den aktuella bestämmelsen.

Källor: 2 kapitlet 9–10, 3 kapitlet 9 §, 5 kapitlet 5 § och 7 kapitlet 18 § skollagen, 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 647-648.

Får någon annan fatta beslut i rektorns ställe?

Ja. Det finns en bestämmelse om att en ställföreträdare får utses för rektorn, samt en bestämmelse om att rektorn i vissa fall får delegera beslut och enskilda ledningsuppgifter.

Ställföreträdare

En ställföreträdare får utses för rektorn. När rektorn är frånvarande tar ställföreträdaren över ledningsansvaret tills rektorn är tillbaka. Ställföreträdaren har samma beslutsbefogenhet som rektorn. Det innebär att hen får fatta alla beslut och fullgöra alla ledningsuppgifter i rektorns ställe. Det kan bara finnas en ställföreträdare i taget.

Källor: 2 kapitlet 9 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 647.

Delegation till en anställd eller uppdragstagare

Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskolan eller skolan att fatta beslut och fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Personen ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet.

Möjligheten till delegation gäller om det inte regleras i lag eller annan författning att endast rektorn själv får fatta ett visst beslut eller fullgöra en viss ledningsuppgift. Två exempel på beslut som bara får fattas av rektorn själv är beslut om att en elev ska stängas av och beslut om att en elev ska få särskilt stöd enskilt, i en annan undervisningsgrupp eller genom anpassad studiegång.

Källor: 2 kapitlet 10 §, 3 kapitlet 9 § samt 5 kapitlet 14, 17 och 19 §§ skollagen.

Delegation till en lokal styrelse

En kommun eller region får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller regionen är huvudman för. Beslut som rektorn inte måste fatta själv får delegeras till den lokala styrelsen. Rektorn får dock inte delegera beslut som rör enskilda barn eller elever till en sådan styrelse.

Källor: 4 kapitlet 15–17 §§ skollagen.

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Kan rektorns beslut överklagas?

Vissa rektorsbeslut får överklagas.

Allmän förvaltningsdomstol

Följande rektorsbeslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

  • beslut om avstängning av en elev
  • beslut om att en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen.

Om beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola är det den fristående skolans huvudman som är motpart till den som överklagar beslutet.

Källa: 28 kapitlet 9 § skollagen.

Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN)

Följande beslut får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd:

  • beslut om åtgärdsprogram för en elev
  • beslut om de specifika stödåtgärderna särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång
  • beslut om att en elev ska gå om en årskurs.

Vid prövning av ett överklagande av åtgärdsprogram ska Skolväsendets överklagandenämnd antingen fastställa eller upphäva beslutet om åtgärdsprogram. Om beslutet upphävs ska rektorn pröva ärendet på nytt om det behövs.

Källa: 28 kapitlet 16 § skollagen.

Kan huvudmannen inskränka rektorns befogenheter?

Rektorn har en lagreglerad befogenhet att leda och samordna det pedagogiska arbetet vid förskolan eller skolan. Rektorn har också mandat att besluta om förskolans eller skolans inre organisation och resursfördelning samt fatta de beslut och utöva det ansvar som framgår av skollagstiftningen och andra författningar. I rektorns beslutsbefogenhet ingår även myndighetsutövning över enskilda elever, till exempel beslut om avstängning eller beslut om att en elev ska gå om en årskurs.

Det ansvar och de arbetsuppgifter som rektorn har enligt skollagen och andra författningar kan inte inskränkas av huvudmannen i en arbetsbeskrivning eller liknande. Rektorn har en självständig ställning genom sitt ledningsansvar och sin beslutanderätt.

Huvudmannen är dock ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra författningar. Om elever, föräldrar eller andra vänt sig till rektorn med ett klagomål, och det inte ger önskat resultat, kan de som nästa steg vända sig till huvudmannen.

Källor: 2 kapitlet 8 och 9-10 §§, 4 kapitlet 7-8 §§, 5 kapitlet 14, 17 och 19 §§ skollagen samt 4 kapitlet 5 § skolförordningen.

Huvudmannens ansvar för hantering av klagomål

Ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet

Förskoleenheter och skolenheter

Vad är förskoleenheter och skolenheter?

Förskoleenhet

En förskoleenhet organiseras av en huvudman för förskola. Enheten omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra. I förskoleenheten ingår också verksamhet som är knuten till enheten men som inte bedrivs i någon förskolebyggnad.

Källa: 1 kapitlet 3 § skollagen.

Skolenhet

En skolenhet organiseras av en huvudman för annan skolform än förskola. Enheten omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra. I skolenheten ingår också verksamhet som är knuten till enheten men som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

Enligt förarbetena måste byggnaderna ligga någorlunda nära varandra och höra ihop på ett naturligt sätt för att de ska anses tillhöra samma förskole- eller skolenhet. Verksamhet som inte bedrivs i förskolans eller skolans byggnader men som ändå ingår i förskole- eller skolenheten kan till exempel vara skolgårdar eller idrottsplatser i nära anslutning till byggnaderna. I begreppet skolenhet ingår även fritidshem som anordnas vid skolan.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 2 kapitlet 9 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 633.

Kan det finnas flera förskole- eller skolenheter i samma byggnad?

Ja. En och samma byggnad kan rymma flera förskole- eller skolenheter.

Källa: 1 kapitlet 3 § skollagen.

Måste varje fristående förskoleenhet eller skolenhet ha ett eget godkännande?

Ja. Skolinspektionens godkännande av en enskild som huvudman för skola ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. På samma sätt ska kommunens godkännande av en enskild som huvudman för förskola avse viss utbildning vid en viss förskoleenhet.

Källor: 2 kapitlet 5 och 7 §§ skollagen.

Vem är rektor i olika situationer?

Vem är rektor för en elev som får modersmålsundervisning i en annan skola eller centralt i kommunen?

Det är rektorn för den skola där eleven är inskriven som är elevens rektor, även om eleven får viss undervisning på annan plats.

Även om all modersmålsundervisning sker i en separat organisatorisk enhet i kommunen får den person som ansvarar för modersmålsenheten inte benämnas som rektor, eftersom modersmålsenheten inte är en skolenhet.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 2 kapitlet 9 § skollagen.

Vad är förskoleenheter och skolenheter?

Har huvudmannen tillsynsansvar för elever när viss undervisning, exempelvis undervisning i modersmål, moderna språk eller idrott och hälsa, ges vid en annan skola?

Vem är rektor för en elev som läser integrerat?

En elev i grundskolan kan få sin utbildning i anpassade grundskolan om de huvudmän som berörs är överens om det och elevens vårdnadshavare medger det. På samma sätt kan en elev i anpassade grundskolan få sin utbildning i grundskolan eller sameskolan. Det kallas för att eleven är integrerad i en annan skolform.

Rektorn för den skolenhet där den integrerade eleven får sin utbildning är rektor även för den integrerade eleven. Det innebär bland annat ett ansvar för att elevens utbildning följer de bestämmelser som gäller för den ursprungliga skolformen där eleven är mottagen. Rektorn får dock besluta om undantag från de bestämmelser som gäller för den ursprungliga skolformen, om det krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning.

Källor: 2 kapitlet 9 § och 7 kapitlet 9 § skollagen samt Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program, sidan 25 och 30-31.

Integrerade elever

Vem är ansvarig rektor för en elev i lovskola?

Om en huvudman samlar lovskolans elever till någon eller några av huvudmannens skolor är det rektorn för den skola där lovskolan bedrivs som har rektorsansvaret. Det innebär att det är rektorn på den skola där lovskolan bedrivs som bland annat ska leda och samordna det pedagogiska arbetet, utfärda slutbetyg och som ska se till att eleverna får det stöd som de behöver i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Även i en situation då lovskola har överlämnats på entreprenad till en annan huvudman har rektorn för den skola där lovskolan bedrivs rektorsansvaret. Dock kan en rektors myndighetsutövning inte överlämnas på entreprenad i grundskolan, vilket bland annat innebär att rektorn för den skola där lovskolan bedrivs inte kan besluta om åtgärdsprogram, utfärda slutbetyg eller uppdatera betygskatalogen efter prövning för elever som är inskrivna i skolor med andra huvudmän.

Källor: 2 kapitlet 9-10 §§, 3 kapitlet 9 §, 10 kapitlet 23 e §, 23 kapitlet 6 och 12 §§ skollagen, 6 kapitlet 16 och 22 §, 9 kapitlet 11 a § skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 42 och 64.

Lovskola

Entreprenad och samverkan

Vem har ledningsansvar för ett fritidshem som inte hör ihop med en skola?

Det är inte reglerat i skollagen vem som har ledningsansvaret för ett fritidshem som inte hör ihop med en skolenhet. Det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra författningar ligger hos huvudmannen.

Källa: 2 kapitlet 8 § skollagen.

Vad är förskoleenheter och skolenheter?

Krav för att bli rektor

Vem får anställas som rektor?

Den som anställs som rektor måste ha pedagogisk insikt, både genom utbildning och erfarenhet. Det räcker inte med enbart utbildning eller enbart erfarenhet. En person som inte uppfyller detta får inte anställas som rektor.

Källa: 2 kapitlet 11 § skollagen.

Vad innebär kravet på befattningsutbildning för rektorer?

Huvudmannen ska se till att nyanställda rektorer går en särskild befattningsutbildning, det vill säga Rektorsprogrammet. Rektorn ska påbörja utbildningen så snart som möjligt efter att hen har tillträtt sin anställning. Rektorer för skolor ska ha genomfört utbildningen inom fyra år efter tillträdesdagen. Rektorer för förskolor ska ha genomfört utbildningen inom fem år efter tillträdesdagen.

Huvudmannens skyldighet gäller inte för rektorer som:

  • redan gått befattningsutbildningen,
  • redan gått en äldre statlig rektorsutbildning,
  • har utbildning eller yrkeserfarenhet som gör att de har kunskaper som en högskola som anordnar befattningsutbildning jämställer med befattningsutbildningen för rektorer, eller
  • var verksamma som rektorer för skola den 15 mars 2010 eller som rektorer för förskola den 1 juli 2019.

Källa: 2 kapitlet 12 § skollagen.

Rektorsprogrammet – befattningsutbildning för skolledare

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 21 mars 2024

Innehåll på denna sida