Aktuella regeländringar

Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen gäller den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.

29 juni 2022

Gymnasieskola

Ändringar i lagen om gymnasial lärlingsanställning

Som en del av genomförandet av EU-direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (arbetsvillkorsdirektivet) har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om gymnasial lärlingsanställning.

Ändringarna innebär bland annat att arbetsgivaren får en utökad skyldighet att lämna information till arbetstagaren om arbetsvillkoren. Arbetstagaren har rätt till mer detaljerad information än tidigare avseende exempelvis arbetstider och utbetalning av lön. Avvikelser från informationsbestämmelserna genom kollektivavtal får inte innebära mindre förmånliga regler för arbetstagarna än vad som följer av arbetsvillkorsdirektivet.

En ändring jämfört med tidigare är också att skyldigheten att lämna information ska gälla även när ett anställningsförhållande är kortare än tre veckor.

De ändrade bestämmelserna börjar att gälla den 29 juni 2022.

Lag (2022: 453) om ändring i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning Länk till annan webbplats.

1 juli 2022

Ny princip för betygssättning

Riksdagen och regeringen har beslutat om regeländringar som innebär en ny princip för betygssättning. De nya bestämmelserna omfattar alla skolformer där betyg sätts.

Begreppet kunskapskrav ersätts av begreppet betygskriterier. I kursplanerna för lågstadiet och för ämnesområden i grundsärskolan och specialskolan ersätts begreppet kunskapskrav av begreppet kriterier för bedömning av kunskaper.

Enligt den nya principen för betygssättning ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet. Syftet med ändringen är att läraren lättare ska kunna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Den sammantagna bedömningen görs för alla betygssteg från A till D. Samtliga kriterier för betyget E måste dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få godkänt betyg.

Betygskriterierna för betygsstegen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C och kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå samt sfi har en förenklad betygsskala med enbart ett godkänt betygssteg. Dessa delar av komvux omfattas inte av den nya principen för betygssättning.

Ändringarna börjar att gälla den 1 juli 2022.

Lag (2022:146) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:280) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:278) om ändring i gymnasieförordningen (2010: 2039) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022: 282) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:338) om ändring i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning Länk till annan webbplats.

Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd

Större möjlighet att stänga skolor

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att göra tillsynen mer effektiv och möjligheterna till ingripande mot kommunala och fristående huvudmän så lika som möjligt. Ändringarna innebär bland annat att Skolinspektionen ska kunna förbjuda en kommun eller en region att driva en verksamhet vidare (verksamhetsförbud) om ett föreläggande att åtgärda brister inte har följts och missförhållandena är allvarliga. Ändringarna innebär också att fler grunder för att återkalla ett godkännande av enskild som huvudman införs. Fler grunder för kommuner att återkalla beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg införs också.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.

Lag (2022:115) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Tillsyn och statlig kvalitetsgranskning

Ändringar i behörighetsförordningen

Regeringen har beslutat om ändringar i reglerna kring lärarlegitimation och behörighet. Ändringarna, som träder i kraft den 1 juli 2022, gäller bland annat reglerna för behörighet i ämnena svenska som andraspråk och modersmål. Ändringarna hänger samman med beslutade förändringar i lärarutbildningarna som syftar till att öka antalet behöriga lärare.

Förordning (2021:1340) om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare Länk till annan webbplats.

Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Ändring i reglerna om kommuners godkännande av enskilda huvudmän

Regeringen har beslutat om ett tillägg i skolförordningen som gäller kommuners beslut om godkännande av fristående huvudmän. När en kommun beslutar om godkännande av en enskild som huvudman för förskola eller fritidshem, eller om rätt till bidrag för en enskild huvudman för pedagogisk omsorg, ska det framgå av beslutet när utbildningen eller verksamheten senast ska starta.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Förordning (2022:480) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Grundskola

Extra studietid och utökad lovskola

Riksdagen har beslutat att elever i årskurs 4-9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid, för att få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och det ska vara frivilligt för elever att delta. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag, vid den skola som eleven tillhör. Den extra studietiden ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstid som varje elev i grundskolan har rätt till. Fjärrundervisning får användas för extra studietid.

Vidare ska den lovskola som är obligatorisk för huvudmän att anordna utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i grundskolans årskurs 9, som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Den utökade lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar. Tiden för lovskola ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstiden. Det gäller både för lovskola som anordnas i juni efter årskurs 9 och för den utökade lovskola som nu ska erbjudas under läsårsloven. Den lovskola som en huvudman blir skyldig att erbjuda på läsårsloven får inte heller ingå i sådan frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola som huvudmannen eventuellt erbjuder.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2022.

Lag (2022:730) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:731) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Extra studietid

Lovskola

Försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning förlängs

För elever i grundskolans årskurs 7-9 som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får huvudmannen, inom ramen för en försöksverksamhet, anordna delar av undervisningen på umgängesspråket (tvåspråkig undervisning). Bestämmelserna om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan gäller fram till den 1 juli 2022. Men regeringen har nu beslutat att de ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2023.

Förordning (2022:906) om fortsatt giltighet av förordningen (2020:824) om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan Länk till annan webbplats.

Förordning (2020:824) om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan Länk till annan webbplats.

Gymnasieskola

Handels- och administrationsprogrammet blir Försäljnings- och serviceprogrammet

Handels- och administrationsprogrammet byter namn till Försäljnings- och serviceprogrammet. Det nya programmet har inte några inriktningar, vilket innebär att examensmålen och programstrukturen också justeras. Ändringarna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022. Äldre bestämmelser gäller för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2022.

Fyra ämnen inom programmet ändras också. Ämnet näthandel upphävs och ämnesplanerna för följande ämnen revideras:

  • försäljning och kundservice
  • handel
  • information och kommunikation

De ändrade ämnesplanerna tillämpas på kurser som påbörjas efter den 30 juni 2022. De gamla ämnesplanerna gäller för elever som före den 1 juli 2022 har börjat läsa på Handels- och administrationsprogrammet, eller på ett annat program där eleven har kurser i dessa ämnen i sin individuella studieplan.

Förordning (2020:763) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Förordning (SKOLFS 2020:176) om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:213) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:42) om kurser för handels- och administrationsprogrammet Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS: 2020:206) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:58) om ämnesplan för ämnet försäljning och kundservice i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:207) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:59) om ämnesplan för ämnet handel i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:208) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:60) om ämnesplan för ämnet information och kommunikation i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:209) om upphävande av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:62) om ämnesplan för ämnet näthandel i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Läs mer om förändringarna av Handels- och administrationsprogrammet Länk till annan webbplats.

Komvux

Ändringar i läroplanen, del 1 och 2

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn till sexualitet, samtycke och relationer. Förutom namnbytet har områdets bredd skrivits fram tydligare i läroplanen. Komvux jämställdhetsuppdrag har också förtydligats i läroplanen. Ändringarna träder i kraft den 2 juli 2021 men ska tillämpas första gången på utbildning från och med den 1 juli 2022.

Förordning (SKOLFS 2021:10) om ändring i förordningen (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen Länk till annan webbplats.

Nytt i läroplanernas inledande delar 2022

Ändringar av fyra ämnen inom handel och administration

Fyra ämnesplaner inom handel och administration ändras i gymnasieskolan och inom komvux. Det sker i samband med att Handels- och administrationsprogrammet i gymnasieskolan byter namn till Försäljnings- och serviceprogrammet. Ämnet näthandel upphävs och ämnesplanerna för följande ämnen revideras:

  • försäljning och kundservice
  • handel
  • information och kommunikation

De ändrade ämnesplanerna tillämpas på kurser som påbörjas efter den 30 juni.

Föreskrifter (SKOLFS: 2020:206) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:58) om ämnesplan för ämnet försäljning och kundservice i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:207) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:59) om ämnesplan för ämnet handel i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:208) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:60) om ämnesplan för ämnet information och kommunikation i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:209) om upphävande av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:62) om ämnesplan för ämnet näthandel i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Läs mer om förändringarna av kurser inom handel och administration Länk till annan webbplats.

1 augusti 2022

Ändrade bestämmelser om trygghet och studiero

Huvudmannens ansvar för att det bedrivs ett förebyggande arbete för att skapa trygghet och studiero på varje skola förtydligas i skollagen. Samtidigt införs en definition av begreppet studiero.

Vissa ändringar i bestämmelserna om disciplinära och andra särskilda åtgärder görs också. Det innebär bland annat att det blir möjligt för all personal att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att garantera eleverna trygghet och studiero, till exempel ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Tidigare har det bara varit rektor, lärare och handledare vid fjärrundervisning som haft sådana befogenheter.

Ändringarna innebär också att all personal får befogenhet att omhänderta föremål från en elev. Annan personal än lärare och handledare vid fjärrundervisning får också rätt att under vissa förutsättningar visa ut en elev ur undervisningslokalen.

Bestämmelserna om tillfällig omplacering av en elev ändras också. Vid ett beslut om tillfällig omplacering inom eller utanför den egna skolenheten kan eleven få enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp även om förutsättningarna i 3 kapitlet skollagen för sådan undervisning inte är uppfyllda. Det blir också enklare för rektorn att besluta om en elev helt eller delvis ska stängas av.

I grundskolan och gymnasieskolan och motsvarande skolformer införs nya bestämmelser om att mobiltelefoner i regel bara får användas enligt lärarens instruktioner, det vill säga i undervisningen. Mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning får även användas om det sker som en extra anpassning eller särskilt stöd. Det är som regel inte tillåtet att använda mobiltelefoner privat i samband med undervisningen. Det tydliggörs också under vilka förutsättningar rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning får omhänderta mobiltelefoner.

I de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet införs även särskilda bestämmelser som gör det möjligt för rektorn att besluta om mobilfria skoldagar.

Det tydliggörs också att de ordningsregler som ska finnas för varje skolenhet regelbundet ska följas upp tillsammans med eleverna.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Lag (2022:940) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:941) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:942) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:943) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Ändrade bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete

Huvudmannens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas också. Utöver att planera, följa upp och utveckla utbildningen ska huvudmannen även analysera orsakerna till de resultat som kommer fram vid uppföljningen av verksamheten. De insatser som genomförs för att utveckla utbildningen ska utgå från den analysen.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Lag (2022:940) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:941) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:942) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:943) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Ändrade bestämmelser om klagomålshantering

Kraven skärps också på huvudmannens klagomålshantering. När huvudmannen tar emot ett klagomål ska huvudmannen bekräfta det och skyndsamt göra en utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och återkoppla till den som framfört klagomålet. Det ska finnas skriftliga rutiner för klagomålshanteringen, och huvudmannen ska se till att rutinerna är kända bland elever, vårdnadshavare och personal.

Samtidigt införs bestämmelser som innebär att Skolinspektionen som huvudregel inte får inleda tillsyn som rör ett enskilt barn eller en enskild elev, om inte huvudmannen har fått möjlighet att hantera frågan först.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Lag (2022:940) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Tillfällig förordning som gällt under pandemin har upphört att gälla

Den tillfälliga förordningen, som infördes under coronapandemin för att ge huvudmän en ökad möjlighet till flexibilitet, slutade att gälla den 1 augusti 2022.

Frågor och svar om förskola, skola och vuxenutbildning under coronapandemin

Grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola

Nya föreskrifter och allmänna råd om elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning

Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram föreskrifter, med tillhörande allmänna råd, om elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning. Det har tidigare inte funnits några regler om detta.

I föreskrifterna anges att elevgruppen vid fjärrundervisning ska ha en lämplig storlek. Vid bedömningen av vad som är en lämplig storlek ska vissa omständigheter särskilt beaktas för att säkerställa att undervisningen håller hög kvalitet. Det gäller bland annat undervisningslokalens utformning, vilket ämne fjärrundervisningen avser, undervisningens innehåll och form samt elevernas ålder, mognad, individuella förutsättningar och behov. Enligt Skolverkets allmänna råd bör elevgruppen vid fjärrundervisning som huvudregel vara mindre än vid motsvarande närundervisning.

De nya föreskrifterna och allmänna råden börjar gälla den 1 augusti 2022.

Föreskrifter (SKOLFS 2022:416) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:28) om fjärrundervisning Länk till annan webbplats.

Gymnasieskola

Även elever under 16 år kan få ekonomiskt stöd för dagliga resor

Hemkommunen ska under vissa förutsättningar bekosta dagliga resor mellan bostaden och hemmet (elevresor) för elever i gymnasieskolan som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen. Nu förtydligas bestämmelserna så att även en elev som inte har uppnått åldern för rätt till studiehjälp i form av studiebidrag enligt studiestödslagen, men som i övrigt uppfyller villkoren för studiebidrag, ska jämställas med en elev som har rätt till studiehjälp när det gäller rätten till stöd för elevresor. Det innebär att även elever som är under 16 år kan ha rätt till ekonomiskt stöd för elevresor.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Lag (2022:1091) om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Länk till annan webbplats. 

Komvux

Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

Från och med 1 augusti blir kommuner skyldiga att tillhandahålla en sammanhållen utbildning för vissa nyanlända med så kallad utbildningsplikt inom komvux. Den sammanhållna utbildningen syftar till att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska innehålla utbildning i sfi, orienteringskurser samt kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Utbildningen ska i genomsnitt omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan under en fyraveckorsperiod. Utbildningen ska följa en plan som beslutas av hemkommunen, och det ska finnas en individuell studieplan för varje elev.

Bestämmelserna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Lag (2022:109) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:110) om ändring i förordningen (2021:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Sammanhållen utbildning för nyanlända vuxna

Höstterminen 2022

Grundskola, specialskola och sameskola

Ändrade kursplaner

Kursplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan har ändrats. De huvudsakliga förändringarna är att

  • fakta och förståelse betonas
  • det centrala innehållet anpassas när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression
  • kunskapskraven är mindre detaljerade

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2021 men ska tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2022.

Att ändringarna i kursplanerna och kunskapskraven för sameskolan och specialskolan, samt kunskapskraven för grundskolan inklusive i ämnet judiska studier, ska tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2022 framgår av Skolverkets ändringsföreskrifter SKOLFS 2021:16–21.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:185) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav för grundskolans ämnen Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:186) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:22) om kursplan för samiska Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:187) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:23) om kunskapskrav för samiska Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:188) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:56) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:189) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:57) om kunskapskrav för vissa ämnen i specialskolan Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2020:190) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:125) om kunskapskrav för ämnet judiska studier i grundskolan Länk till annan webbplats.

Läs mer om ändringarna och ta del av vårt stöd kring implementeringen av de ändrade kursplanerna här

Ändrade kursplaner – bättre arbetsverktyg för dig som lärare

Grundsärskola och specialskola

Ändrade kursplaner

Kursplanerna för grundsärskolan samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning vilka går i specialskolan har ändrats. De huvudsakliga förändringarna är att

  • fakta och förståelse betonas mer och antalet mål begränsas
  • skillnaden mellan stadier i det centrala innehållet blir tydligare
  • kunskapskraven blir mindre detaljerade
  • ämnesinnehållet blir tydligare i grundsärskolans ämnesområden
  • kursplanerna i grundsärskolan samordnas- både med varandra och med de reviderade kursplanerna för grundskolan och specialskolan.

De ändrade kursplanerna träder i kraft den 1 juli 2021 men ska tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2022.

Föreskrifter (SKOLFS 2021:12) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:28) om kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2021:13) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:29) om kunskapskrav för grundsärskolans ämnen och ämnesområden Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2021:14) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:66) om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning Länk till annan webbplats.

Föreskrifter (SKOLFS 2021:15) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:67) om kunskapskrav för vissa ämnen i specialskolan för döva eller hörselskadade elever med utvecklingsstörning Länk till annan webbplats.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

Ändringar i läroplanerna, del 1 och 2

Skolans jämställdhetsuppdrag har förtydligats i läroplanerna. 2018 gjordes motsvarande förstärkning av de obligatoriska skolformernas jämställdhetsuppdrag. Ändringarna träder i kraft den 2 juli 2021 men ska tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2022.

Förordning (SKOLFS 2021:9) om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Länk till annan webbplats.

Förordning (SKOLFS 2021:11) om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats.

Nytt i läroplanernas inledande delar 2022

1 september 2022

Komvux på gymnasial nivå

Nya föreskrifter om vilka kurser den som vill få särskild behörighet till yrkeshögskolan har rätt att läsa

Myndigheten för yrkeshögskolan har tagit fram nya föreskrifter om vilka kurser inom komvux som den som vill få särskild behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan har rätt att läsa.

I skollagen regleras att personer som har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan, men som därutöver vill uppfylla krav på särskilda kunskaper för en sådan utbildning, har rätt att studera inom komvux på gymnasial nivå. Det gäller förutsatt att den sökande i övrigt uppfyller behörighetskraven för utbildning inom komvux på gymnasial nivå.

De nya föreskrifterna, där de specifika kurser som omfattas av denna rätt listas, träder i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas första gången den 1 september 2022.

Myndigheten för yrkeshögskolans (MYHFS 2022:2) föreskrifter om vilka kurser som omfattas av rätten att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan Länk till annan webbplats.

Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå

1 januari 2023

Tillfälligt sänkt avgift för prövning tas bort

Den avgift som huvudmannen får ta ut vid prövning för elever som gått ut gymnasieskolan och har ett examensbevis eller studiebevis från 2020 eller 2021 är tillfälligt sänkt. Den tillfälligt sänkta avgiften gäller för ett prövningstillfälle per kurs.

Den 1 januari 2023 tas den tillfälligt sänkta avgiften bort. Då gäller åter att avgiften för en prövning inte får vara högre än 500 kronor.

Förordning (2021:593) om ändring i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet Länk till annan webbplats.

Förordning (2021:1330) om ändring i förordningen (2021:593) om ändring i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet Länk till annan webbplats.

Läs mer här om reglerna kring avgifter för prövningar

Grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola

Möjlighet att överklaga beslut om att en elev ska gå om en årskurs

Det införs en ny bestämmelse i skollagen som innebär att rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs. Tidigare har bestämmelser om detta funnits i skolförordningen, men de bestämmelserna upphävs nu.

Enligt den nya bestämmelsen får rektorn besluta att en elev ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs. Ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs behöver inte fattas i slutet av läsåret, utan kan också fattas vid andra tidpunkter. Precis som tidigare gäller att rektorn inte får delegera beslutet till någon annan. Men nu blir det också möjligt att överklaga rektorns beslut till Skolväsendets överklagandenämnd.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2023.

Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Pedagogisk omsorg

Krav på godkännande av verksamheten samt tydligare kvalitetskrav

Riksdagen har beslutat om ändrade regler för pedagogisk omsorg. Det införs krav i skollagen på att en enskild huvudman som ska bedriva pedagogisk omsorg måste få ett godkännande från kommunen. Tidigare har det inte funnits bestämmelser om godkännande av pedagogisk omsorg, utan endast bestämmelser om rätt till bidrag för sådan verksamhet.

Om verksamheten ska bedrivas i en bostad där personer som är 15 år eller äldre är folkbokförda måste dessa personer visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas.

De nya bestämmelserna innebär också tydligare kvalitetskrav. Den pedagogiska omsorgen ska förbereda barnen för fortsatt lärande och utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen får en skyldighet att ge särskilt stöd till barn som behöver sådant stöd i sin utveckling.

Vidare ska personalen ges möjlighet till kompetensutveckling. Huvudmannen får också ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras.

De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2023.

Lag (2022:241) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Läs mer här om de regler för pedagogisk omsorg som gäller idag

Komvux

Ändringar i skollagen om inledande kartläggning och validering

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att validering inom komvux i högre grad ska tillgodose de behov som finns på arbetsmarknaden och hos individer.

Ändringarna innebär bland annat att det införs en skyldighet för hemkommunen att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning. Det införs också en skyldighet för huvudmannen för komvux att se till att en elev som behöver validering erbjuds det, om valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser som bekostas av elevens hemkommun. Ändringarna innebär även att det förtydligas vad som avses med validering och vilken dokumentation den som genomgått en validering har rätt till

Riksdagen har även beslutat att ge regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett brett bemyndigande att meddela föreskrifter om den inledande kartläggningen och validering av en persons kunnande.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Lag (2022:912) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1106) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

2 januari 2023

Ändrade bestämmelser om fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolväsendet.

Ändringarna innebär bland annat att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Definitionerna av begreppen undervisning och utbildning förtydligas också.

Fristående förskolor, skolor och fritidshem får ha en konfessionell inriktning under förutsättning att huvudmannen har fått ett godkännande för en sådan inriktning. Sedan tidigare gäller att den konfessionella inriktningen aldrig får omfatta undervisningen. Konfessionella inslag ska som huvudregel vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen, och det införs en informationsskyldighet för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Detta för att barn och elever ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Ett barn eller en elev som inte vill delta i en aktivitet där ett konfessionellt inslag ingår ska erbjudas att ta del i en likvärdig aktivitet utan sådana inslag.

En annan ändring är att lämplighetsprövningen av enskilda som ansöker om att bli huvudmän utökas med demokrativillkor, och att prövningen avseende juridiska personer ska gälla inte bara dess fysiska företrädare utan även den juridiska personen själv. Regeringen avser också att ge Skolinspektionen och kommunerna rätt att vid ägar- och ledningsprövningen begära ut fler uppgifter från belastningsregistret. Enskilda som tidigare har godkänts som huvudmän och som avser att bedriva, eller som redan bedriver, verksamhet med konfessionell inriktning behöver anmäla det till tillsynsmyndigheten senast den 1 juli 2023 för att få fortsätta göra det.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 2 januari 2023.

Lag (2022:1088) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning, Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU29, riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

1 juli 2023

Förskola

Ändringar i skollagen för att öka deltagandet i förskolan

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att fler barn ska gå i förskola samt ges möjlighet till bättre språkutveckling i svenska.

Ändringarna innebär bland annat att hemkommunen inför hösten det år ett barn fyller tre år ska ta kontakt med barnets vårdnadshavare, om barnet inte redan har en förskoleplats. Vårdnadshavarna ska få information om förskolans syfte och om barnets rätt till förskola. Om barnet inte börjar i förskolan ska ny kontakt tas inför varje höst och varje vår. Sista kontakten ska tas inför våren det år barnet fyller sex år.

En annan ändring är att hemkommunen blir skyldig att erbjuda förskoleplats till vissa grupper av barn, även om deras vårdnadshavare inte har anmält önskemål om förskola. Det gäller om

  • barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år, eller om
  • barnets vårdnadshavare är födda utomlands, men nu är bosatta i Sverige och vistas här sedan högst fem år.

Kommunens skyldighet omfattar inte barn som inte är folkbokförda i Sverige. Skyldigheten att erbjuda en plats i förskola gäller från och med hösten det år barnet fyller tre år. Erbjudandet ska lämnas senast tre månader före det datum då barnet tidigast kan tas emot. Kommunen ska hålla platsen reserverad till och med en månad efter det datum då barnet tidigast kan tas emot. Om barnet inte börjar i förskola inom den tiden, eller om det framgår på annat sätt att barnets vårdnadshavare inte vill ha den erbjudna platsen, behöver kommunen inte längre hålla platsen reserverad. Ett nytt erbjudande om plats ska lämnas inför varje höst till och med det år då barnet fyller fem år.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Lag (2022:833) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i syfte att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för så kallade resursskolor, det vill säga skolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd.

Ändringarna innebär bland annat att kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan regleras i skollagen. Det är kommunen som beslutar om en elev ska placeras i en kommunal resursskola. Beslutet fattas efter ansökan av elevens vårdnadshavare, eller i vissa fall av elevens rektor. För skolformerna förskoleklass och gymnasieskola införs inte någon reglering av kommunala resursskolor.

När det gäller fristående skolor regleras redan idag att de får begränsa utbildningen till att avse elever i behov av särskilt stöd inom skolformerna förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Även dessa skolor ges nu benämningen resursskolor i skollagen.

Det tydliggörs också i skollagen att både kommunala och fristående resursskolors verksamhet är en form av särskilt stöd och att huvudmannen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder.

Utöver de nya bestämmelserna om resursskolor har riksdagen även beslutat att regeringen får delegera uppgiften att meddela ytterligare föreskrifter om tilläggsbelopp till en myndighet som regeringen bestämmer.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022 och tillämpas första gången på utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023.

Lag (2022:724) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Urvalsregler för resursskolor

2 juli 2023

Stärkt elevhälsa och nytt namn på skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Ändringarna innebär bland annat att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och det förtydligas i skollagen att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när det behövs. Det införs också krav på att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Vidare byter grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning. Benämningen träningsskola tas bort och elevens val avskaffas i den anpassade grundskolan. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts i skollagen av intellektuell funktionsnedsättning.

Ändringarna börjar gälla den 2 juli 2023.

Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Garanti för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola

Höstterminen 2023

Gymnasieskola

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som ska ge elever på yrkesprogram ökade möjligheter att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. De kurser som krävs för sådan grundläggande behörighet ska ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram. Elever ska alltså inte behöva läsa utökat program eller använda det individuella valet eller programfördjupningen för att uppnå grundläggande behörighet.

För att säkra elevers rätt att läsa det som krävs för grundläggande behörighet utan att minska yrkesinnehållet ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller antalet gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet kommer att omfatta 2700 gymnasiepoäng. Övriga yrkesprogram kommer att omfatta 2800 gymnasiepoäng. Elever ska dock ha möjlighet att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Lag (2022:275) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1105) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Gymnasieskolans yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet till högskola och universitet

1 juli 2024

Anpassad grundskola och specialskola

Garanti för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola

Sedan tidigare finns bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen, grundskolan, specialskolan och sameskolan. Garantin omfattar förskoleklassen och lågstadiet. Den består av flera led och syftar till att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik så att de kan få rätt stöd i rätt tid.

Från den 2 juli 2023 benämns grundsärskola som anpassad grundskola i skollagen. Garantin för tidiga stödinsatser införs nu även i den anpassade grundskolan och för de elever i specialskolan som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt den anpassade grundskolans kursplaner.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Stärkt elevhälsa och nytt namn på skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Höstterminen 2024

Förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Urvalsregler för resursskolor

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen gällande urvalsregler för resursskolor.

Det finns sedan tidigare nya bestämmelser i skollagen som innebär att kommuner kan få begränsa utbildningen vid en viss skolenhet inom grundskolan och grundsärskolan till att avse elever som behöver särskilt stöd (resursskola). De nya bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023. Fristående skolor har redan den möjligheten. De elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder ska prioriteras om det inte finns plats för alla sökande till en kommunal resursskola inom grundskolan eller grundsärskolan.

Nu kompletteras dessa bestämmelser med motsvarande urvalsregler för kommunala resursskolor med förskoleklass samt för fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023 och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Lag (2022:1104) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

1 januari 2025

Komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildning på gymnasial nivå

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. Ändringarna innebär bland annat att både efterfrågan hos ungdomar och vuxna och arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Varje kommun ska som huvudregel genom avtal samverka med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska kurser som är relevanta för ett yrkesområde kunna kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som apl. Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman. En vuxen som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024. För utbildning som har påbörjats före den 1 januari 2025 gäller fortfarande äldre bestämmelser.

Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1093) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

1 juli 2025

Gymnasieskola

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. Ändringarna innebär bland annat att både efterfrågan hos ungdomar och vuxna och arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Det gäller såväl kommuner och regioner som enskilda huvudmän. Varje kommun ska som huvudregel genom avtal samverka med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

För att en enskild ska godkännas som huvudman inom gymnasieskolan ska det krävas att utbildningen dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett behov på arbetsmarknaden. Det gäller för såväl nationella program som för introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever. Vidare ska en huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till. Det gäller för såväl nationella program som för introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever. 

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska när det gäller gymnasieskolan tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 gäller fortfarande äldre bestämmelser.

Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1092) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

Nytt system med ämnesbetyg ersätter kursbetyg

Riksdagen har beslutat att ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan samt inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. De nya bestämmelserna träder i kraft den 15 juli 2022 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Det ämnesutformade betygssystemet ersätter dagens system med kurser och kursbetyg. Ett ämne kommer att bestå av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som nivån omfattar. Betyg ska sättas efter varje avslutad nivå. När en elev har fått ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ersätter betyget på den högre nivån det eller de betyg som eleven har fått på lägre nivåer. Det gäller även om eleven har läst den högre nivån inom komvux och den eller de lägre nivåerna i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Reglerna om ämnesbetyg ska alltså tillämpas först efter halvårsskiftet 2025. Dessa bestämmelser ska inte sammanblandas med den nya principen för betygssättning, som ska tillämpas redan från och med den 1 juli 2022.

Lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Lag (2022:1317) om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Lag (2022:1319) om ändring i lagen (2022:147) om ändring skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Ämnesbetygsreformen, gymnasieskolan

Ämnesbetygsreformen, gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats.

Ämnesbetygsreformen, komvux Länk till annan webbplats.

Ny princip för betygssättning från och med 1 juli 2022

Regeländringar i statsbidrag

Regeländringar som rör statsbidrag presenteras på respektive bidrags webbsida. Du hittar bidragssidorna här.

Statsbidrag

Senast uppdaterad 16 augusti 2022