Aktuella regeländringar

Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.

1 januari 2023

Tillfälligt sänkt avgift för prövning tas bort

Den avgift som huvudmannen får ta ut vid prövning för elever som gått ut gymnasieskolan och har ett examensbevis eller studiebevis från 2020 eller 2021 har sänkts tillfälligt. Den tillfälligt sänkta avgiften gäller för ett prövningstillfälle per kurs.

Den 1 januari 2023 tas den tillfälligt sänkta avgiften bort. Då gäller åter att avgiften för en prövning inte får vara högre än 500 kronor.

Förordning (2021:593) om ändring i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet Länk till annan webbplats.

Förordning (2021:1330) om ändring i förordningen (2021:593) om ändring i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet Länk till annan webbplats.

Läs mer om reglerna kring avgifter för prövningar

Grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola

Nya regler kring rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs

En ny bestämmelse införs i skollagen som innebär att rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs. Tidigare har bestämmelser om detta funnits i skolförordningen, men de bestämmelserna upphävs nu.

Enligt den nya bestämmelsen får rektorn besluta att en elev ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det är det som är mest lämpligt för eleven med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs. Rektorn kan fatta beslut om att en elev ska gå om en årskurs när som helst under läsåret. Rektorn får inte delegera beslutet till någon annan. Men det blir möjligt att överklaga rektorns beslut till Skolväsendets överklagandenämnd.

Det görs också ett tillägg i skolförordningens bestämmelse om avgångsintyg, det vill säga det intyg som ska utfärdas om en elev slutar på utbildningen utan att slutbetyg utfärdas, eller om en elev i sameskolan slutar på utbildningen innan hen har gått ut årskurs 6. Om det har fattats ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska avgångsintyget innehålla uppgifter om det.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 januari 2023.

Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1620) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Pedagogisk omsorg

Krav på godkännande av verksamheten samt tydligare kvalitetskrav

Riksdagen har beslutat om ändrade regler för pedagogisk omsorg. Bland annat införs krav på att en enskild huvudman som ska bedriva pedagogisk omsorg måste få ett godkännande från kommunen. Tidigare har det inte funnits bestämmelser om godkännande av pedagogisk omsorg, utan endast bestämmelser om rätt till bidrag för sådan verksamhet. I beslutet om godkännande ska kommunen ange den tidpunkt som verksamheten senast ska starta.

Om verksamheten ska bedrivas i en bostad där personer som är 15 år eller äldre är folkbokförda måste dessa personer visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas.

De nya bestämmelserna innebär också tydligare kvalitetskrav. Den pedagogiska omsorgen ska förbereda barnen för fortsatt lärande och utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen måste också ge särskilt stöd till barn som behöver sådant stöd i sin utveckling.

Vidare ska personalen ges möjlighet till kompetensutveckling. Huvudmannen måste även systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 januari 2023.

Lag (2022:241) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1400) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Läs mer om de regler för pedagogisk omsorg som gäller idag

Komvux

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att valideringen inom komvux i högre grad ska tillgodose behoven på arbetsmarknaden och hos individer.

Ändringarna innebär bland annat att det införs en skyldighet för hemkommunen att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning. Huvudmannen för komvux måste även se till att en elev som behöver validering erbjuds det om valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser som bekostas av elevens hemkommun. Det förtydligas också vad som avses med validering och vilken dokumentation den som gjort en validering har rätt till.

Riksdagen har även beslutat att ge regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett brett bemyndigande att meddela föreskrifter om den inledande kartläggningen och validering av en persons kunnande.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Validering och kartläggning inom komvux

Lag (2022:912) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1106) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Ny valideringsförordning

Regeringen har beslutat om en ny valideringsförordning. Syftet är att skapa en grund för gemensam förståelse och enhetlighet när det gäller validering inom hela utbildnings- och arbetsmarknadsområdet.

Förordningen ska fungera som ett komplement till de bestämmelser som redan finns om validering inom exempelvis komvux. Men om en bestämmelse i en lag eller en förordning avviker från vad som regleras i valideringsförordningen så gäller den bestämmelsen i stället.

Förordningen innehåller bland annat en definition av begreppet kunnande, bestämmelser om syftet med en validering och bestämmelser om vem som ska göra bedömningen av en persons kunnande.

Den nya valideringsförordningen träder i kraft den 1 januari 2023.

Validering och kartläggning inom komvux

Valideringsförordning (2022:1549) Länk till annan webbplats.

Stöd i arbetet

Inledande kartläggning och validering inom komvux

2 januari 2023

Ändrade bestämmelser om fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolväsendet.

Ändringarna innebär bland annat att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Definitionerna av begreppen undervisning och utbildning förtydligas också.

Fristående förskolor, skolor och fritidshem får ha en konfessionell inriktning under förutsättning att huvudmannen har fått ett godkännande för en sådan inriktning. Sedan tidigare gäller att den konfessionella inriktningen aldrig får omfatta undervisningen. Konfessionella inslag ska som huvudregel vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Nytt är att huvudmannen måste informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag för att barn och elever ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Ett barn eller en elev som inte vill delta i en aktivitet där ett konfessionellt inslag ingår ska erbjudas att ta del i en likvärdig aktivitet utan sådana inslag.

En annan ändring är att lämplighetsprövningen av enskilda som ansöker om att bli huvudmän utökas med demokrativillkor och att prövningen av juridiska personer ska gälla den juridiska personen själv och inte bara dess fysiska företrädare. Regeringen avser också att ge Skolinspektionen och kommunerna rätt att vid ägar- och ledningsprövningen begära ut fler uppgifter från belastningsregistret.

Ändringarna i skollagen gäller från den 2 januari 2023.

Lag (2022:1088) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning, Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU29, riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

1 juli 2023

Nya regler om att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid regional planering och dimensionering av utbildning träder i kraft 1 juli 2023 men ska tillämpas från 1 januari 2025.

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildning på gymnasial nivå

Förskola

Ändringar i skollagen för att öka deltagandet i förskolan

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att fler barn ska gå i förskola och få möjlighet till bättre språkutveckling i svenska.

Ändringarna innebär bland annat att hemkommunen inför hösten det år ett barn fyller tre år ska ta kontakt med barnets vårdnadshavare, om barnet inte redan har en förskoleplats. Vårdnadshavarna ska få information om förskolans syfte och om barnets rätt till förskola. Om barnet inte börjar i förskolan ska ny kontakt tas inför varje höst och varje vår. Sista kontakten ska tas inför våren det år barnet fyller sex år.

En annan ändring är att hemkommunen blir skyldig att erbjuda förskoleplats till vissa grupper av barn, även om deras vårdnadshavare inte har anmält önskemål om förskola. Det gäller vid något av följande:

  • om barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år
  • om barnets vårdnadshavare är födda utomlands, men nu är bosatta i Sverige och vistas här sedan högst fem år.

Kommunens skyldighet omfattar inte barn som inte är folkbokförda i Sverige. Skyldigheten att erbjuda en plats i förskola gäller från och med hösten det år barnet fyller tre år. Erbjudandet ska lämnas senast tre månader före det datum då barnet tidigast kan tas emot. Kommunen ska hålla platsen reserverad till och med en månad efter det datum då barnet tidigast kan tas emot. Om barnet inte börjar i förskola inom den tiden, eller om det framgår på annat sätt att barnets vårdnadshavare inte vill ha den erbjudna platsen, behöver kommunen inte längre hålla platsen reserverad. Ett nytt erbjudande om plats ska lämnas inför varje höst till och med det år då barnet fyller fem år.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022, men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Skolverket kommer att ta fram stöd till kommunernas uppsökande verksamhet. Stödet publiceras våren 2023.

Lag (2022:833) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Uppsökande verksamhet och särskilt erbjudande om förskola

Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i syfte att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för så kallade resursskolor, det vill säga skolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd.

Ändringarna innebär bland annat att kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan regleras i skollagen. Det är kommunen som beslutar om en elev ska placeras i en kommunal resursskola. Beslutet fattas efter ansökan av elevens vårdnadshavare, eller i vissa fall av elevens rektor. För skolformerna förskoleklass och gymnasieskola införs inte någon reglering av kommunala resursskolor.

När det gäller fristående skolor regleras redan idag att de får begränsa utbildningen till att avse elever i behov av särskilt stöd inom skolformerna förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Även dessa skolor får nu benämningen resursskolor i skollagen.

Det tydliggörs också att både kommunala och fristående resursskolors verksamhet är en form av särskilt stöd och att huvudmannen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Utöver de nya bestämmelserna om resursskolor har riksdagen även beslutat att regeringen får delegera uppgiften att meddela ytterligare föreskrifter om tilläggsbelopp till en myndighet som regeringen bestämmer.

Lagändringarna trädde i kraft den 2 juli 2022, men ska tillämpas för utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023.

Lag (2022:724) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Urvalsregler för resursskolor

Gymnasieskola och komvux

Undersköterska blir en skyddad yrkestitel

Riksdagen har beslutat att undersköterska ska bli en skyddad titel i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, verksamhet enligt socialtjänstlagen samt verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

De nya reglerna innebär bland annat att den som vill använda yrkestiteln undersköterska måste få ett bevis om att hen har rätt till det. Övergångsbestämmelser finns med vissa undantag för personer som redan är tillsvidareanställda.

Socialstyrelsen blir ansvarig myndighet för att pröva ansökningar om bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Bevis ska utfärdas till den som har något av följande:

  • en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller komvux
  • förvärvat en kompetens som motsvarar den kompetens som uppnås genom utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller komvux.

Socialstyrelsen har också fått bemyndigande att ta fram föreskrifter om krav på godkända betyg i specifika ämnen och kurser i vård- och omsorgsutbildningar från gymnasieskolan eller komvux.

De nya bestämmelserna om skydd av yrkestiteln undersköterska träder i kraft den 1 juli 2023.

Undersköterska blir en skyddad yrkestitel, Socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

2 juli 2023

Stärkt elevhälsa och nytt namn på skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Ändringarna innebär bland annat att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och det förtydligas i skollagen att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när det behövs. Det införs också krav på att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Vidare byter grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts i skollagen av intellektuell funktionsnedsättning och benämningen träningsskola tas bort.

Elevens val tas bort i den anpassade grundskolan. För elever som läser ämnen utökas undervisningstiden i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i mellan- och högstadiet. För elever som läser ämnesområden utökas undervisningstiden i samtliga ämnesområden i högstadiet. Den fördelningsbara undervisningstiden för elever som läser ämnesområden utökas i mellan- och högstadiet.

Ändringarna gäller från den 2 juli 2023.

Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1619) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Garanti för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola

Höstterminen 2023

Gymnasieskola

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som ska ge elever på yrkesprogram ökade möjligheter att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. De kurser som krävs för sådan grundläggande behörighet ska ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram. Elever ska alltså inte behöva läsa utökat program eller använda det individuella valet eller programfördjupningen för att uppnå grundläggande behörighet.

För att säkra elevers rätt att läsa det som krävs för grundläggande behörighet utan att minska yrkesinnehållet ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller antalet gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet kommer att omfatta 2700 gymnasiepoäng. Övriga yrkesprogram kommer att omfatta 2800 gymnasiepoäng. Elever ska dock ha möjlighet att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Lag (2022:275) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1105) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Gymnasieskolans yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet till högskola och universitet

30 juni 2024

Förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Tillfällig förordning om särskild kvot gäller till och med 30 juni 2024

Giltighetstiden för den tillfälliga förordningen om särskild kvot i fristående skolor, som trädde i kraft den 1 april 2022, förlängdes i början på 2023. Förordningen ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2024.

Förordning (SFS 2023:33) om fortsatt giltighet av förordningen (2022:222) om särskild kvot i fristående skolor Länk till annan webbplats.

1 juli 2024

Anpassad grundskola och specialskola

Garanti för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola

Sedan tidigare finns bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen, grundskolan, specialskolan och sameskolan. Garantin omfattar förskoleklassen och lågstadiet. Den består av flera led och syftar till att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik så att de kan få rätt stöd i rätt tid.

Från den 2 juli 2023 benämns grundsärskola som anpassad grundskola i skollagen. Garantin för tidiga stödinsatser införs nu även i den anpassade grundskolan och för de elever i specialskolan som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt den anpassade grundskolans kursplaner.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Stärkt elevhälsa och nytt namn på skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Höstterminen 2024

Förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Urvalsregler för resursskolor

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen gällande urvalsregler för resursskolor.

Det finns sedan tidigare nya bestämmelser i skollagen som innebär att kommuner kan få begränsa utbildningen vid en viss skolenhet inom grundskolan och grundsärskolan till att avse elever som behöver särskilt stöd (resursskola). De nya bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023. Fristående skolor har redan den möjligheten. De elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder ska prioriteras om det inte finns plats för alla sökande till en kommunal resursskola inom grundskolan eller grundsärskolan.

Nu kompletteras dessa bestämmelser med motsvarande urvalsregler för kommunala resursskolor med förskoleklass samt för fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Lag (2022:1104) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

1 januari 2025

Komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildning på gymnasial nivå

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Ändringarna innebär bland annat att både efterfrågan hos ungdomar och vuxna och arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå.

Varje kommun ska som huvudregel samverka med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska kurser som är relevanta för ett yrkesområde kunna kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande (apl). Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman. En vuxen som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till de yrkesutbildningar som erbjuds i samverkansområdet som den sökande tillhör.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024. För utbildning som påbörjas före den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.

Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1093) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Stöd i arbetet

Regional planering och dimensionering av utbildning på gymnasial nivå

1 juli 2025

Gymnasieskola

Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildning

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden samt förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. Ändringarna innebär bland annat att både efterfrågan hos ungdomar och vuxna och arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå.

Det gäller såväl kommuner och regioner som enskilda huvudmän. Varje kommun ska som huvudregel samverka med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

För att en enskild ska godkännas som huvudman inom gymnasieskolan kommer det krävas att utbildningen dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett behov på arbetsmarknaden. Det gäller för såväl nationella program som för introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever.

Vidare ska informationen om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till. Det gäller för såväl nationella program som för introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever. 

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser.

Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1092) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Stöd i arbetet

Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning

Gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

Ämnesbetyg ersätter kursbetyg

Riksdagen har beslutat att ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan samt inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 15 juli 2022, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Det ämnesutformade betygssystemet kommer att ersätta dagens system med kurser och kursbetyg. Ett ämne kommer att bestå av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som nivån omfattar. Betyg ska sättas efter varje avslutad nivå. När en elev har fått ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ersätter betyget på den högre nivån det eller de betyg som eleven har fått på lägre nivåer. Det gäller även om eleven har läst den högre nivån inom komvux och den eller de lägre nivåerna i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Lag (2022:1317) om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Lag (2022:1319) om ändring i lagen (2022:147) om ändring skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Ämnesbetygsreformen, gymnasieskolan

Ämnesbetygsreformen, gymnasiesärskolan Länk till annan webbplats.

Ämnesbetygsreformen, komvux Länk till annan webbplats.

Regeländringar i statsbidrag

Regeländringar som rör statsbidrag presenteras på respektive bidrags webbsida. Du hittar bidragssidorna här.

Statsbidrag

Senast uppdaterad 02 februari 2023