Antagning till anpassade gymnasieskolan

Ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan får börja i anpassade gymnasieskolan senast vårterminen det år då de fyller 20 år. Här kan du läsa om regelverket kring antagning till anpassade gymnasieskolan.

Rätt till utbildning i anpassade gymnasieskolan

Vem får gå i anpassade gymnasieskolan?

Anpassade gymnasieskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning.

Det är hemkommunen som beslutar om en sökande tillhör målgruppen. Det som ska ligga till grund för hemkommunens beslut är den utredning som ska göras inför beslut om mottagande i anpassade grundskolan. En sådan utredning ska omfatta en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Om det saknas en sådan utredning, eller om det av andra skäl bedöms nödvändigt, ska hemkommunens beslut föregås av en motsvarande utredning.

Det som sägs i skollagen om ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning gäller också för dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, som orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

För att tillhöra målgruppen för anpassade gymnasieskolan behöver man också vara bosatt i Sverige.

Källor: 18 kapitlet 2 och 4–5 §§ och 29 kapitlet 8 § skollagen.

Utredning av om en elev tillhör anpassade grundskolans målgrupp

Har asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd rätt att påbörja utbildning i anpassade gymnasieskolan efter att de fyllt 18 år?

Nej, asylsökande ungdomar och ungdomar som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har endast rätt till utbildning i anpassade gymnasieskolan om utbildningen påbörjats innan de fyller 18 år.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Frågor och svar om utbildning för personer som flytt från Ukraina 

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Utbildningens innehåll

Vilka program finns i anpassade gymnasieskolan?

Utbildningen i anpassade gymnasieskolan består av nationella och individuella program.

Ett nationellt program består i huvudsak av ämnen och för varje program ska det finnas programmål. Inom de nationella programmen får det finnas nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

De nationella programmen är öppna för alla elever som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan.

Individuella program är till för elever som inte kan följa undervisning på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. De individuella programmen består i regel av olika ämnesområden. Rektor får dock besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, om eleven har förutsättningar för det.

Källor: 18 kapitlet 4 och 8 §§ samt 19 kapitlet 3-10 och 14-16 §§ skollagen.

Vem har rätt att gå ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan?

Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan.

Hemkommunen ska göra en bedömning om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Bedömer hemkommunen däremot att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program ska kommunen ge hen tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hemkommunen.

Källor: 19 kapitlet 14 och 29 §§ skollagen.

Kan en elev i anpassade gymnasieskolan läsa enligt gymnasieskolans ämnesplaner?

Ja. Rektorn kan inom ramen för ett individuellt anpassat program för en elev besluta att vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner.

Källa: 9 kapitlet 4 a-5 §§ gymnasieförordningen.

Individuellt anpassat program i anpassade gymnasieskolan

I obligatoriska skolformer kan elever få integrerad utbildning. Finns motsvarande bestämmelser för anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan?

Det finns inte någon bestämmelse för anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan som motsvarar bestämmelserna om integrerade elever i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan. Det finns dock inget som hindrar att en elev som är mottagen i anpassade gymnasieskolan genomför sin utbildning genom samverkan mellan gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Skolor som vill samverka på det sättet kan lösa organisationen på olika sätt. I Skolverkets stödmaterial om integrerade elever finns stöd kring denna form av samverkan mellan gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

Stöd i arbetet

Integrerade elever

Ansökan, mottagande, urval och antagning

Hur ansöker man till en utbildning i anpassade gymnasieskolan?

En ansökan till anpassade gymnasieskolan ska skickas in till den sökandes hemkommun. Om ansökan gäller mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning hen vill gå utbildningen.

Källa: 19 kapitlet 28 § skollagen.

Krävs medgivande från vårdnadshavare för att en elev ska kunna ansöka till anpassade gymnasieskolan?

Nej. En elev som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt skollagen. Även den som inte fyllt 16 år har rätt att själv ansöka till anpassade gymnasieskolan, och i förekommande fall överklaga beslut i fråga om sådan utbildning, utan medgivande från vårdnadshavare.

Däremot krävs normalt medgivande från vårdnadshavare för att man ska kunna genomföra en psykologisk och medicinsk bedömning av en elev som är under 18 år. Det går inte att besluta om mottagande i anpassade gymnasieskolan utan att alla delar av utredningen om tillhörighet till målgruppen har genomförts. Elevens åsikter ska dock tillmätas betydelse i förhållande till elevens ålder och mognad. Om eleven har fyllt 16 år eller uppnått en sådan ålder och mognad att hen själv kan bestämma krävs inget medgivande från vårdnadshavare för att kunna genomföra en psykologisk eller medicinsk bedömning. Det är hemkommunen som får göra en individuell bedömning av elevens ålder och mognad.

Källor: 1 kapitlet 10 §, 7 kapitlet 5 §, 18 kapitlet 4–5 §§ och 29 kapitlet 12 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt om urval till anpassade gymnasieskolans nationella program, sidan 17–18.

Vem har rätt att tas emot i anpassade gymnasieskolan?

Den som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har rätt att tas emot i anpassade gymnasieskolan om hen börjar på utbildningen innan vårterminens slut det år då hen fyller 20 år.

Källa: 18 kapitlet 4 § skollagen.

Vilka regler gäller för urval till nationella program i anpassade gymnasieskolan?

Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i anpassade gymnasieskolan. Kommunen ska sträva efter att erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Ett urval ska göras om antalet platser är färre än antalet sökande. Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt.

Till skillnad från vad som gäller i gymnasieskolan söker elever inte på betyg till anpassade gymnasieskolan. Om antalet platser på ett nationellt program som anordnas av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska företräde ges till de elever som har störst behov av utbildningen. Det är den sökandes behov av den aktuella utbildningen som ska bedömas. I kommentarerna till våra allmänna råd skriver vi att det är viktigt att det görs en bedömning av varje individs behov och en bedömning om den aktuella utbildningen tillgodoser det individuella behovet. Vid behovsprövningen behöver huvudmannen väga de sökandes behov av utbildningen mot varandra.

Om det inte finns plats för alla sökande till en utbildning i en fristående skola, ska urvalet göras på grunder som Skolinspektionen godkänner.

Källor: 18 kapitlet 27 och 36 §§ skollagen och 7 kapitlet 11–12 §§ gymnasieförordningen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt om urval till anpassade gymnasieskolans nationella program, sidan 37.

Vad gäller för utbildning i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen?

Distansundervisning får användas för en hel utbildning i anpassade gymnasieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl. Huvudmannen ska ha godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används.

För att vara behörig till en utbildning i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen måste eleven tillhöra målgruppen för anpassade gymnasieskolan. Det är huvudmannen som prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut om att den sökande tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

Gymnasieutbildning där distansundervisning används för hela utbildningen är riksrekryterande, vilket innebär att behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen. Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

Om fler sökande har tagits emot till en utbildning i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen än det finns platser ska huvudmannen göra ett urval bland mottagna sökande. Urvalet ska göras på grunder som Skolinspektionen godkänner.

För anpassade gymnasieskolor med offentlig huvudman gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen avseende uppgifter om en sökandes personliga förhållanden i ärenden som rör mottagande till utbildning där distansundervisning används. Den som är eller har varit verksam inom en enskilt bedriven anpassad gymnasieskola omfattas av skollagens bestämmelser om tystnadsplikt, och får inte obehörigen röja sådana uppgifter om en sökandes personliga förhållanden.

Ett beslut om mottagande till utbildning i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Källor: 22 kapitlet 8 och 13–15 §§, 28 kapitlet 12–13 §§ och 29 kapitlet 14 § skollagen.

När sker antagning av elever?

När huvudmannen har gjort ett urval bland de sökande beslutar huvudmannen om antagning. Den sökande antas till anpassade gymnasieskolan när det nationella programmet startar. Detsamma gäller för en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret.

När det gäller program som är indelade i särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar andra, tredje eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför andra, tredje eller fjärde läsåret.

Källa: 7 kapitlet 13 § gymnasieförordningen.

Kan man antas till anpassade gymnasieskolan vid ett senare tillfälle än när utbildningen börjar?

I anpassade gymnasieskolan får man anta en elev även efter att utbildningen börjat. Det krävs dock att det finns plats och att eleven är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen.

Det innebär bland annat att eleven måste tillhöra målgruppen för anpassade gymnasieskolan och uppfylla ålderskravet för att bli antagen.

I samband med antagningen får man besluta att eleven ska göra ett inträdesprov för att eleven ska kunna visa att hen har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Källor: 7 kapitlet 8 och 14 §§ gymnasieförordningen.

Kan en elev byta program eller inriktning?

Ja, huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Källa: 7 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Individuell studieplan

Vilka elever ska ha en individuell studieplan?

Alla elever i anpassade gymnasieskolan ska ha en individuell studieplan. Det gäller både elever på nationellt program och elever på individuellt program. Planen ska följa eleven genom hela utbildningen och revideras vid behov.

Källor: 19 kapitlet 26 § skollagen samt läroplan för anpassade gymnasieskolan avsnitt 2.6.

Vad ska den individuella studieplanen innehålla?

Den individuella studieplanen ska innehålla följande uppgifter:

  • vilken studieväg eleven går på
  • vilka kurser eller ämnesområden eleven har valt
  • övriga kurser eller ämnesområden som ingår i elevens program
  • om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet
  • om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning och om möjligt vilka kurser som har tagits bort
  • om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut,
  • när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och
  • om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.

Källa: 1 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

När och hur ska den individuella studieplanen tas fram?

Det är inte reglerat när den individuella studieplanen senast ska ha tagits fram. Men eftersom den individuella studieplanen är viktig för elevens utbildning bör det ske så snart som möjligt efter att eleven tagits emot till det aktuella programmet.

När den individuella studieplanen tas fram ska elevens synpunkter inhämtas och beaktas.

Källor: 19 kapitlet 26 § skollagen och läroplan för anpassade gymnasieskolan avsnitt 2.6.

Vem beslutar om den individuella studieplanen?

Det är rektorn som ansvarar för att en individuell studieplan tas fram för varje elev och att det görs i dialog med eleven. Rektorn är också den som beslutar om ändringar i den individuella studieplanen om det skulle behövas.

Källor: 19 kapitlet 26 § skollagen och läroplan för anpassade gymnasieskolan avsnitt 2.6.

Kan man göra ändringar i den individuella studieplanen och i så fall hur sent?

Utgångspunkten är att varje elev ska ha en planerad studiegång och att det har beslutats på förhand vilka kurser eleven ska läsa. Men ibland kan det finnas behov av att göra ändringar i elevens individuella studieplan. Det är inte reglerat hur sent man får göra sådana ändringar, förutom när det gäller beslut om individuellt anpassat program. Det är rektorn som beslutar om ändringar i den individuella studieplanen.

Källor: 19 kapitlet 13 § skollagen, 9 kapitlet 4 a § gymnasieförordningen samt läroplan för anpassade gymnasieskolan avsnitt 2.6.

Individuellt anpassat program i anpassade gymnasieskolan

Rätt att gå klart utbildningen

Vilken rätt har en elev att gå klart anpassade gymnasieskolan?

En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan har rätt att fortsätta sin utbildning under fyra läsår hos huvudmannen eller inom samverkansområdet. Det gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet har ändrats under tiden. En elev har dock inte rätt att fullfölja utbildningen om hemkommunen efter en utredning har beslutat att eleven inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan. Då ska hemkommunen i stället erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller inom komvux.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas för en elev som påbörjat gymnasial lärlingsutbildning, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om det inte heller är möjligt, ska eleven erbjudas att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.

Om huvudmannen erbjudit en elev att antas till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning senare och eleven har påbörjat programmet, har eleven rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive lärlingsutbildningen.

Källor: 18 kapitlet 6-7 §§ och 19 kapitlet 30–32 §§ skollagen.

Har elever som läser en utbildning på distans i anpassade gymnasieskolan rätt att fullfölja genom skolförlagd utbildning, om de vill göra ett sådant byte?

En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning inom anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen har rätt att byta till skolförlagd utbildning om eleven önskar det. Om hemkommunen erbjuder den aktuella utbildningen blir det hemkommunen som ansvarar för att eleven får fortsatt utbildning på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen. Om hemkommunen inte erbjuder utbildningen har eleven rätt att, efter eget val, fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller region som anordnar utbildningen.

Bestämmelserna om rätt att gå klart en utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning efter att en elev flyttat från kommunen eller samverkansområdet gäller inte för utbildning i anpassade gymnasieskolan som genomförs helt på distans, eftersom sådan utbildning är riksrekryterande.

Källor: 19 kapitlet 42 §, 22 kapitlet 14 och 22 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 247.

Kan en elev ta studieuppehåll i anpassade gymnasieskolan?

Det finns ingen reglerad rätt till studieuppehåll i anpassade gymnasieskolan. I anpassade gymnasieskolan får rektorn bara bevilja ledighet för enskilda angelägenheter.

Källa: 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Ledighet i skolan

Har en elev i anpassade gymnasieskolan rätt att gå klart sin utbildning även om hen flyttar till en annan kommun?

Ja, en elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Om den nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller region som anordnar utbildningen.

På motsvarande sätt har en elev som har placerats i ett hem för vård och boende (HVB) enligt 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett skyddat boende enligt 6 kapitlet 1 a § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i HVB-hemmet eller det skyddade boendet.

Källa: 19 kapitlet 42 § skollagen.

Har en elev som varit placerad i en annan kommun rätt att gå klart sin utbildning i hemkommunen?

Ja, en elev som efter att ha varit placerad i HVB-hem eller i ett skyddat boende återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller region som anordnar utbildningen.

Källa: 19 kapitlet 42 a § skollagen.

Avslutande av utbildningen

När kan en frånvarande elev skrivas ut från utbildningen?

En elev som har påbörjat en utbildning och därefter har uteblivit från den under mer än en månad i följd ska anses ha avslutat utbildningen. Det gäller om frånvaron inte berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl.

Om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning ska huvudmannen för utbildningen snarast meddela det till hemkommunen. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar att ge stöd eller särskilt stöd till eleven. När en elev slutar vid en anpassad gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela det till hemkommunen.

Källor: 18 kapitlet 15 § skollagen och 12 kapitlet 3 och 4 a § gymnasieförordningen.

Frånvaro i skolan

Ledighet i frivilliga skolformer

Vad gäller för en elev som inte kommer de första dagarna på utbildningen den första terminen?

En elev anses ha avslutat sin utbildning om eleven inte kommer till utbildningen och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att första terminen startar.

När en elev börjar eller slutar vid en anpassad gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela det till hemkommunen.

Källor: 18 kapitlet 15 § skollagen och 12 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Vad gäller om en elev vill avsluta sin utbildning?

Om en elev vill avsluta sin utbildning utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid.

När en elev börjar eller slutar vid en anpassad gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela det till hemkommunen.

Källor: 18 kapitlet 15 § och 12 kapitlet 4 § gymnasieförordningen.

Om en elev inte behöver gå i anpassade gymnasieskolan

Vad gäller om man uppmärksammar att en elev eventuellt inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan?

Alla som arbetar inom skolväsendet ska informera elevens rektor om de uppmärksammar eller får information som tyder på att en elev i anpassade gymnasieskolan inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

När rektorn får den informationen ska hen anmäla det till elevens hemkommun och hemkommunen ska utreda frågan så snabbt det går.

Källa: 18 kapitlet 6 § skollagen.

Vad ska hemkommunen göra om utredningen visar att en elev inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan?

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp om utredningen visar det. Då ska hemkommunen erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller inom komvux. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som behövs för elevens övergång från anpassade gymnasieskolan till gymnasieskolan eller komvux.

Källa: 18 kapitlet 7 § skollagen.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 28 mars 2024

Innehåll på denna sida