Skolverket

Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan

Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att, utifrån sina förutsättningar, nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd.

Extra anpassningar och särskilt stöd ska skolan ge de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Skolan ska ge de anpassningar och det stöd som krävs, så långt det är möjligt, för att eleven ska uppnå kunskapskraven.

Vad är extra anpassningar och särskilt stöd?

Vad är extra anpassningar?

Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer samt för fritidshemmet.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 11.

Vad är skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd?

Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från sådant stöd som ges i form av extra anpassningar. Beslut om extra anpassningar tas av elevens lärare. Om det inte räcker, eller om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte kommer att räcka, så ska det utredas av rektor. Särskilt stöd brukar vara mer omfattande och pågå under en längre tid. När det gäller särskilt stöd så innebär det att ett åtgärdsprogram ska utarbetas och beslutas av rektor.

Nedan ges några exempel på vad som är extra anpassningar och vad som är särskilt stöd:

Några exempel på extra anpassningar

  • att planera och strukturera ett schema över skoldagen.
  • ett undervisningsområde förklarat på annat sätt.
  • extra tydliga instruktioner eller,
  • stöd att sätta igång arbetet.
  • hjälp att förstå texter.
  • digital teknik med anpassade programvaror.
  • anpassade läromedel.
  • någon extra utrustning.
  • extra färdighetsträning.
  • enstaka specialpedagogiska insatser.

Några exempel på särskilt stöd

  • regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel med en speciallärare under en längre tid.
  • placering i en särskild undervisningsgrupp.
  • enskild undervisning.
  • anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort.
  • reducerat program i gymnasieskolan – med samma förutsättningar som för anpassad studiegång men kopplat till kurser.
  • reducering av nationellt program i gymnasiesärskolan.

Hur ska extra anpassningar dokumenteras?

Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta, när det gäller årskurs 1-5, dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan.

När det gäller årskurs 6-9 i grundskolan och gymnasieskolan har Skolverket inte gett några särskilda rekommendationer kring hur extra anpassningar ska dokumenteras. Det är rektorn som beslutar hur dokumentationen ska se ut i dessa årskurser och skolformer.

Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogram eftersom dessa inte går att överklaga.

Källor: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 16, 3 kapitlet 5 a § och 9 § skollagen, 10 kapitlet 13 § skollagen.

Utredningar

När ska en utredning om särskilt stöd göras?

Om det finns farhågor om att en elev inte kommer att nå miniminivån på kunskapskraven, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar, ska rektor se till att skyndsamt utreda elevens behov. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Källa: 3 kapitlet 8 § skollagen.

Vad menas med att skyndsamt utreda behovet av särskilt stöd?

I skollagen finns det inte någon definition av ”skyndsamt” eller vad det innebär att en utredning görs enkelt och snabbt. Skolverket har inte heller definierat begreppen i sina allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ytterst är det rektorn på skolan som avgör inom vilken tidsram som en utredning ska genomföras och hur omfattande en utredning ska vara.

Vad menas med andra svårigheter i sin skolsituation?

En rektor ska utreda en elevs behov av särskilt stöd om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Exempel på andra svårigheter kan vara en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. Om utredningen kommer fram till att eleven är i behov av särskilt stöd så ska man ta fram ett åtgärdsprogram. Detsamma gäller i de fall där eleven inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås och extra anpassningar inte är tillräckliga. Det är även möjligt att sätta in extra anpassningar för en elev som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Källor: 3 kapitlet 8 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 12-13.

Vad ska en utredning om särskilt stöd innehålla?

Utredningar av elevers behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Utredningen kan till exempel bestå av två delar. Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp- och skolnivå. Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 28 och 30.

Kan rektorn delegera?

Ja, själva uppdraget att göra en utredning kan rektorn delegera till någon i personalen på skolenheten, eller så kan rektorn själv utföra denna.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 28.

Vilken roll ska elevhälsan ha?

Enligt skollagen ska rektorn, eller den som ansvarar för utredningen, samråda med elevhälsan inför utredningen om särskilt stöd, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Behovet av samarbete varierar, men det är endast i undantagsfall som det är uppenbart att samråd inte behövs med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens.

I samband med en mer grundlig utredning är det viktigt att skolan, utöver personal med specialpedagogisk kompetens, även involverar andra delar av elevhälsan för att få en helhetsförståelse av situationen. Det kan vara skolläkaren, skolsköterskan, psykologen eller kuratorn på skolenheten. Om det finns behov av att göra en mer omfattande specialistutredning kan extern utredningskompetens behöva anlitas, till exempel en logoped eller en person som arbetar med habilitering. De utlåtanden som kommer från sådana externa utredningar kan fungera som ett ytterligare underlag för att göra pedagogiska bedömningar av elevens eventuella behov av särskilt stöd. När den som ansvarar för utredningen ser ett behov av att anlita extern utredningskompetens är det nödvändigt att underrätta rektorn om detta.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 28.

Hur ska skolan samarbeta med vårdnadshavare?

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. De kan och vill ofta bidra med viktiga bitar i det pussel som ska läggas.

Behöver vårdnadshavare ge sitt medgivande?

Skolan behöver vårdnadshavarnas medgivande till att läkare eller psykolog gör bedömningar i samband med utredningen. Däremot behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen. Om vårdnadshavare skulle ha invändningar mot de insatser skolan gör för att hjälpa en elev att nå kunskapskraven kan de överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram. De kan också överklaga om rektorn beslutat att eleven inte behöver särskilt stöd. I övrigt kvarstår skolans ansvar att ge eleven den undervisning han eller hon behöver. Skolan får aldrig ge upp om en elev.

Källor: 28 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 30.

Har Skolverket någon blankett för utredning om särskilt stöd?

Ja, du kan använda någon av dessa.

Utredning av en elevs behov av särskilt stödWord (word, 18 kB)

Utredning av en elevs behov av särskilt stöd (i äldre Wordformat)Word (word, 42 kB)

Åtgärdsprogram

Vad är ett åtgärdsprogram?

Åtgärdsprogrammet är det dokument där skolan skriver ned vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Åtgärdsprogrammet ska beskriva det särskilda stöd som en elev ska få och handlar om skolans insatser och undervisningen.

Vilka åtgärder ska sättas in som en del av ett åtgärdsprogram?

I den första delen av åtgärdsprogrammet anges de behov av särskilt stöd som eleven har. I den andra delen av åtgärdsprogrammet anges de åtgärder som bedöms vara relevanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd samt till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vara konkreta och utvärderingsbara vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning som eleven ska få stöd.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 37.

Hur ska ett åtgärdsprogram vara utformat?

Ett åtgärdsprogram ska dokumenteras och beslutas skriftligt. Beslutet ska ange vem det gäller, vilket lagrum beslutet grundar sig på och datum för när beslutet fattades. Det ska också innehålla skälen för beslutet samt undertecknas av beslutsfattaren. Ett beslut om åtgärdsprogram undertecknas av rektorn eller den i personalen som har fått i uppdrag att fatta beslut om åtgärdsprogrammet.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 38-39

Måste man använda sig av Skolverkets blanketter? Kan man göra ändringar i dem?

Skolverkets blanketter för åtgärdsprogram som finns i våra allmänna råd är förslag på hur dokumentationen kan utformas. Skolor kan också använda andra blanketter eller utforma dokumentationen på annat sätt. Det viktiga är att man följer skollagens bestämmelser kring åtgärdsprogram när dokumentationen utformas.

Skolverkets blanketter för beslut om åtgärdsprogram

Hur ofta ska ett åtgärdsprogram utvärderas?

Det är inte reglerat hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas, utan det är upp till skolan att hitta lämpliga rutiner för detta. Det är viktigt att följa upp åtgärdsprogram ofta, för att få reda på hur skolans åtgärder fungerar.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 44-45.

Innebär beslut om förändringar i åtgärdsprogrammet ett beslut om nytt åtgärdsprogram?

I de fall som en utvärdering visar att åtgärderna i ett program behöver förändras utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. Om skolan tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare kommer fram till att åtgärdsprogrammet fungerar, men att de tidigare beslutade åtgärderna skulle behöva pågå under en längre tid, ska även då ett nytt åtgärdsprogram utarbetas. Skolan kan i dessa fall kopiera det tidigare åtgärdsprogrammet, föra in eventuella kompletteringar eller stryka någon åtgärd som inte längre är aktuell. Programmet förses därefter med ett nytt beslutsdatum och namnunderskrifter. Det behöver inte göras något formellt avslut av det tidigare åtgärdsprogrammet när ett nytt åtgärdsprogram utarbetas.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 45.

När ska ett åtgärdsprogram avslutas?

När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är rektorn, eller den i personalen som rektorn har delegerat ansvaret för att besluta om åtgärdsprogrammet till, som ansvarar även för att avsluta programmet.

Skolan behöver dokumentera det formella beslutet om att avsluta ett åtgärdsprogram eftersom det är möjligt att överklaga även detta beslut.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 46.

Kan vårdnadshavaren begära ut utredningen och åtgärdsprogrammet?

De utredningar och åtgärdsprogram som utarbetas i kommunala och statliga skolor blir allmänna handlingar när de är färdigställda. Detta är viktigt att ha i åtanke vid dokumentationen av utredningar och åtgärdsprogram eftersom alla, enligt offentlighetsprincipen, har rätt att ta del av allmänna handlingar. Utredningar och åtgärdsprogram måste därför upprättas på ett sådant sätt att de tar hänsyn till elevens integritet, men ändå uppfyller kraven enligt skollagen.

Gäller sekretess?

Uppgifter i utredningar skyddas i många fall av lagstiftningen om sekretess. När skolan lämnar ut en utredning måste det därför alltid göras en sekretessprövning för att undersöka om hela handlingen, eller delar av den, kan lämnas ut. Om skolan har låtit göra medicinska, psykologiska eller sociala utredningar i ärendet är uppgifterna vanligen sådana att de ska beläggas med sekretess. Eftersom ett åtgärdsprogram däremot utgör ett beslut så faller åtgärdsprogram utanför det sekretessreglerade området. Man bör därför noga överväga vilka typer av uppgifter som tas med i ett åtgärdsprogram.

I fristående skolor gäller inte offentlighetsprincipen. Handlingar på en fristående skola är därmed inte allmänna handlingar och skolan är inte skyldig att lämna ut handlingar på begäran. I fristående skolor gäller inte heller sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen. Däremot finns det bestämmelser i skollagen som handlar om tystnadsplikt vid enskilt bedrivna skolor och de bestämmelserna kan ge samma skydd för vissa uppgifter. När en elev byter skola från en fristående till en annan skola måste vårdnadshavarna alltid lämna sitt samtycke till att lämna över information om eleven. Detsamma gäller i de fall som en elev går från en kommunal skola till en fristående.

De flesta skolor använder it-stöd för att dokumentera utredningar och åtgärdsprogram. Då måste hanteringen av personuppgifter följa reglerna i dataskyddsförordningen och kompletterande dataskyddsregler.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 16-17.

Hur ska ett åtgärdsprogram arkiveras?

Frågor kring arkivering regleras inte i skolans författningar utan i arkivlagen (1990:782). Kommunala skolor ska följa arkivlagen och de föreskrifter som Riksarkivet utfärdar på området. För fristående skolor gäller dock inte dessa regler, även om den fristående skolan givetvis kan dra vägledning av dem. Vill man veta mer om arkivlagstiftningen kan man vända sig till riksarkivet.

Till Riksarkivets webbplatslänk till annan webbplats

Vilken rätt finns att överklaga åtgärdsprogram?

Det är möjligt att överklaga ett åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Det går också att överklaga en rektors beslut att inte utarbeta ett åtgärdsprogram.

Hos Skolväsendets överklagandenämnd finns mer information om överklagan.

Skolväsendets överklagandenämndlänk till annan webbplats

Källa: 28 kapitlet 16 § punkt 1 skollagen.

Enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång i grundskolan

Vad innebär ett beslut om särskild undervisningsgrupp?

Rektorn får besluta att en elev ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör om det finns särskilda skäl. Detta kallas för särskild undervisningsgrupp. Det är rektorn som beslutar om särskild undervisningsgrupp och beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Särskild undervisningsgrupp kan vara att en elev får undervisning i en annan grupp inom skolan. Det kan också vara undervisning i andra lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, ibland i så kallade skoldaghem eller resursskolor. Skälet till att en elev placeras i en särskild undervisningsgrupp kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om man bedömer att detta fungerar för eleven.

Källor: 3 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 34 och 39-40.

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning?

Rektorn får besluta att en elev ska undervisas enskilt om det finns särskilda skäl. Det kallas för enskild undervisning. Det är rektorn som beslutar om enskild undervisning och beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Skälet till att en elev får enskild undervisningsgrupp kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar. Det är dock inte enskild undervisning om en elev vid ett eller ett par tillfällen i veckan får sin undervisning utanför den ordinarie klassens ram. Det avgörande är hur långvarig och omfattande placeringen är.

Det är viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om man bedömer att detta fungerar för eleven.

Källor: 3 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 34 och 39-41.

Vad innebär ett beslut om anpassad studiegång?

Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från timplanen, ämnena och de mål som annars gäller för utbildningen för en enskild elev. Det kan t.ex. innebära att eleven får mer eller mindre undervisningstid i ett ämne, eller inte läser ämnet alls. Anpassad studiegång förutsätter att särskilt stöd inte i tillräcklig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om anpassad studiegång. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Ett beslut om anpassad studiegång måste föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Därför är det viktigt att avvikelserna inte är mer omfattande än nödvändigt och att det görs noggranna överväganden omkring vilka delar av ett ämne som det är lämpligt att göra avvikelser ifrån. Om eleven kan delta i åtminstone delar av undervisningen i ett ämne ökar elevens förutsättningar att i ett senare skede kunna göra en prövning och därmed få ett betyg i ämnet.

Källor: 3 kapitlet 12 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sidan 34 och 39-41.

Förskolan

Vad gäller för särskilt stöd i förskolan?

Förskolan ska ge det stöd som barnets speciella behov kräver om det av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det är förskolechefen som ska se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska få möjlighet att delta när man utformar de särskilda stödinsatserna.

I förskolan finns inte rätten till åtgärdsprogram på det sätt som det finns för grundskolan och gymnasieskolan, utan det är förskolechefen som bestämmer om hur åtgärderna ska dokumenteras.

Källa: 8 kapitlet 9 § skollagen.

Gymnasieskolan

Gäller rätten till extra anpassningar och särskilt stöd även i gymnasieskolan?

Ja, rätten till extra anpassningar och särskilt stöd gäller även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Rätten att gå om en kurs i gymnasieskolan

Om en elev får betyget F på en kurs har hon eller han rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger utan att få ett godkänt betyg får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. Har eleven fått betyget F på flera kurser kan en åtgärd vara att eleven går om ett läsår. Det är rektorn som fattar beslut, efter att ha samrått med eleven, berörda lärare och, i de fall eleven inte är myndig, med elevens vårdnadshavare.

Källa: 1 kapitlet 5 § gymnasieförordningen.

Reducerat program i gymnasieskolan

Reducerat program innebär att en elev befrias från undervisningen i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet. Om en elev har följt ett reducerat program får skolan inte utfärda en gymnasieexamen vilket får konsekvenser för elevens möjligheter att studera vidare.

Källa: 9 kapitlet 6 § gymnasieförordningen.

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

Huvudmannen, alltså kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola, får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år. Det gäller om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

Källa: 9 kapitlet 7§ gymnasieförordningen.

Individuellt anpassat program

För att rektorn ska kunna besluta om att en elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller, genom att byta ut kurser, gäller följande:

  1. Beslut om att byta ut en viss kurs måste fattas innan eleven har påbörjat kursen.
  2. Elevens utbildning som helhet måste kunna hänföras till ett nationellt program.
  3. Kraven för examen från det aktuella programmet måste kunna uppfyllas.
  4. Beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

Vad som krävs för att utbildningen ska kunna hänföras till ett nationellt program är en bedömning som rektorn får göra. Till sin hjälp har rektorn programmets examensmål. De krav som ställs för att en examen ska kunna utfärdas för en elev utgör också en begränsning av vilka kurser som kan bytas ut. I en yrkesexamen ska det exempelvis ingå kurser om 400 godkända poäng inom de programgemensamma ämnena. Av bilaga 3 till skollagen framgår vilka gymnasiegemensamma ämnen som ska ingå i de nationella gymnasieprogrammen och i vilken omfattning. Enligt Skolverket kan rektorn inte fatta beslut om att ta bort ett gymnasiegemensamt ämne eller frångå den minsta fastslagna omfattningen av ett sådant ämne. Ett gymnasiegemensamt ämne kan ingå med fler poäng, men då krävs en individuell anpassning.

Källa: 9 kapitlet 4§ gymnasieförordningen.

Vuxenutbildning

Stöd och extra anpassningar i vuxenutbildningen

Kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska alltid utformas så att elever som är i behov av stöd får det. Det gäller oavsett undervisningsform och studienivå. Läroplanen för vuxenutbildning säger att utbildningen måste anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. Utbildningen ska också möta varje elev utifrån elevens behov och förutsättningar. Det betyder att elever inom vuxenutbildning har rätt till stöd även om det inte finns någon skyldighet att erbjuda särskilt stöd.

Däremot gäller bestämmelserna om extra anpassningar även vuxenutbildning. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig för lärare och övrig personal att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan handla om att anpassa scheman med kortare/längre lektionspass eller erbjuda flexibla pauser. Det kan också handla om att erbjuda lektionspass på olika tider, att kunna kombinera distansstudier med extra lärarstöd eller att erbjuda handledning på plats.

En tydlig och återkommande struktur med möjligheter till repetition och täta återkopplingar från lärare till elev är också något som underlättar för många elever. Det kan bidra till att eleven upplever ökad trygghet och får möjlighet att förstå och hantera sin studiesituation.

Källa: 3 kapitlet 6§ skollagen.