Skolverket

Frånvaro och ledighet i skolan

Rektorn fattar i regel beslut om ledighet. Beslutet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation och förhållanden.

Vilken möjlighet har skolan att bevilja ledighet i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

En elev i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan kan få vara ledig en kortare period för enskilda angelägenheter. Exempel på enskilda angelägenheter kan vara vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider. Med kortare ledighet avses totalt högst tio skoldagar per läsår. Om det finns synnerliga skäl kan en elev få vara ledig längre tid, men den möjligheten ska användas restriktivt.

Rektorn beslutar om ledighet och får inte ge någon annan i uppdrag att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Omständigheter som det normalt bör tas hänsyn till är frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheten att ta igen förlorad undervisning samt hur angelägen ledigheten är för eleven. Skolan måste göra en helhetsbedömning i varje individuellt fall. En elev som är elevrådsrepresentant, eller på annat sätt företräder andra elever i elevdemokratiskt arbete, ska få den ledighet som uppdraget kräver.

När det särskilt gäller förskoleklass, kan ett yngre barn generellt behöva vissa hänsyn som till exempel inte en elev i en högre årskurs behöver. Det finns alltså möjligheter att vara flexibel utifrån barnets bästa när rektorn ska besluta om ledighet för en elev i förskoleklass, samtidigt som alla sexåringar ska få en likvärdig och bra grund för sin fortsatta skolgång. Rektorn behöver göra en samlad bedömning av elevens förhållanden och sitt ansvar för verksamheten när hon eller han fattar sitt beslut.

Källor: 4 kapitlet 11 § och 7 kapitlet 18 § skollagen, regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 707 och regeringens proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder sidan 33.

Vilken möjlighet har skolan att bevilja ledighet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Utbildningen i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan är frivillig, men elever som går där är skyldiga att delta i undervisningen. En elev kan befrias från undervisning för enskilda angelägenheter. Det gäller även om ledigheten är nödvändig för att eleven ska kunna utföra uppgifter i samband med en gymnasial lärlingsanställning. Förutom det kan eleven i mindre omfattning beviljas ledighet från vissa undervisningspass eller annat skolarbete. En elev som är elevrådsrepresentant, eller på annat sätt företräder andra elever i elevdemokratiskt arbete, ska få den ledighet som uppdraget kräver.

Källor: 4 kapitlet 11 § skollagen och 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Vem ska fatta beslut om ledighet?

Det är skolans rektor som beslutar om en elev ska få ledigt eller inte. Gäller beslutet längre ledighet än tio dagar för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan får rektorn inte ge någon annan i uppdrag att fatta beslutet.

Källor: 2 kapitlet 10 § och 7 kapitlet 18 § skollagen och 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Efter hur lång sammanhängande frånvaro anses en elev ha avslutat sin utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskola?

Om en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan uteblir från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att det beror på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Om det finns synnerliga skäl får rektorn besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen.

Källa: 12 kapitlet 4 a § gymnasieförordningen.

Vilken information ska en vårdnadshavare få om en elevs frånvaro?

Om en elev uteblir från skolan utan giltigt skäl ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare informeras samma dag (gäller för omyndiga elever). Men om det finns särskilda skäl behöver det inte ske samma dag. Ett sådant skäl kan vara att frånvaron avser elevens sista lektion före skoldagens slut.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen, regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 339-340 och 413, samt Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan.

Kan man ge information till en vårdnadshavare om frånvaro via sms eller andra digitala tjänster?

En vårdnadshavare kan få information om en elevs frånvaro på olika sätt. Det viktiga är att man från skolans sida försäkrar sig om att vårdnadshavaren får meddelandet och förstår informationen. I de flesta fall kan det vara tillräckligt att skolan meddelar vårdnadshavaren via telefon, sms eller e-post. I mer komplexa situationer kan det krävas att hemmet och skolan avsätter tid för ett möte.

Källa: Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan sidan 20. 

Vilket ansvar har skolan att utreda frånvaro?

Rektorn har från och med 1 juli 2018 skyldighet att utreda upprepad och längre frånvaro, såväl giltig som ogiltig. Omfattande frånvaro är en varningssignal om att en elev riskerar att inte klara av sin utbildning. Det är viktigt att utreda orsaker till frånvaro så att eleven kan få det stöd som behövs för att uppnå utbildningsmålen. Utredningens omfattning och form bör avgöras i det enskilda fallet men det är viktigt med dokumentation och uppföljning. Om det finns behov av att göra fler utredningar, till exempel vad gäller behov av särskilt stöd eller kränkande behandling, är det bra om dessa samordnas i en utredning. Huvudmannen ansvarar för att skolenheten och rektorn får förutsättningar att uppmärksamma och utreda elevers frånvaro. En utredning behöver endast göras om den bedöms som nödvändig.

Källa: Skollagen 15 kapitlet 16 § .