Skolverket

Obligatorisk förskoleklass

Riksdagen har beslutat att förskoleklassen är obligatorisk från och med höstterminen 2018. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år.

Kan ett barn få gå kvar i förskolan och börja i förskoleklass ett år senare?

Ja, det kan i vissa fall vara möjligt för ett barn att få börja i förskoleklass ett år senare. Skolplikten kan skjutas upp ett år om barnets vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. För ett barn med uppskjuten skolplikt börjar skolplikten istället höstterminen det år då barnet fyller sju år. Det är barnets hemkommun som beslutar om skolplikten ska skjutas upp för ett barn. Om skolplikten skjuts upp ska barnet istället erbjudas att gå i förskola.

Källor: 7 kapitlet. 10 § och 8 kapitlet 3 § skollagen.

Kan ett barn hoppa över förskoleklassen och börja direkt i årskurs 1?

Ja, det kan vara möjligt i vissa fall. Ett barn ska normalt börja fullgöra sin skolplikt i förskoleklassen höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Därefter ska skolplikten fortsätta att fullgöras i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Om barnets vårdnadshavare begär det och om barnet bedöms ha förutsättningar för det kan barnet istället få börja direkt i någon av dessa skolformer utan att först ha gått i förskoleklassen. Ska barnet börja i grundskolan eller sameskolan är det rektorn som fattar beslutet. Ska barnet börja i specialskolan är det Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som fattar beslutet. När det gäller grundsärskolan ska beslutet fattas av barnets hemkommun.

Källor: 7 kapitlet 4 och 11 a - b §§ skollagen.

Vad gäller för de barn som man tror senare kommer att gå i grundsärskolan eller specialskolan?

Grundsärskolan

Barn som har en utvecklingsstörning kan gå i grundsärskolan. Innan ett barn kan börja i grundsärskolan måste hemkommunen (den kommunen där barnet bor) göra en noggrann utredning för att kunna bedöma om eleven hör till grundsärskolans målgrupp. Utredningen består av en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. I grundsärskolan finns ingen förskoleklass. Många barn som ska gå i grundsärskolan kan först gå i en förskoleklass som hör till en grundskola, sameskola eller specialskola.

Hemkommunen kan göra bedömningen att en sexåring som tillhör grundsärskolans målgrupp har särskilda skäl för att få skolplikten uppskjuten ett år. Då krävs att hemkommunen först tar beslut om uppskjuten skolplikt, därefter kan vårdnadshavaren välja om barnet ska börja förskoleklass vid 7 års ålder eller gå direkt till årskurs 1 i grundsärskolan vid 7 års ålder. I dessa fall fattar hemkommunen beslut efter begäran av vårdnadshavaren. Barnet kan även få tidigare skolstart, det vill säga hoppa över förskoleklass och börja årskurs 1 i grundsärskolan vid 6 års ålder.

Källor: 7 kapitlet 10 § och 7 kapitlet 4 och 11 a - b §§ skollagen.

Specialskolan

I specialskolan kan bland annat elever som är döva eller har en hörselnedsättning gå. Ett barn som är sex år kan antingen börja i en förskoleklass som hör till en specialskola eller i en förskoleklass som hör till en grundskola eller sameskola. Att förskoleklassen blivit obligatorisk innebär ingen förändring mot hur det var tidigare. Barnet kan precis som tidigare börja i en förskoleklass som hör till en grundskola för att sedan börja i specialskolan senare under skoltiden.

En vårdnadshavare kan begära att barnet ska börja direkt i specialskolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, och det kan godkännas om barnet bedöms ha förutsättningar för det. Det är specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som fattar beslut om ett barn ska tas emot i specialskolan. Beslutet ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. För barn som går i specialskolan är nu skolplikten elvaårig.

Källor: 7 kapitlet 6 §, 7 kapitlet 10 § och 7 kapitlet 4 och 11 a - b §§ skollagen.

Vad gäller för närvaro och ledighet i förskoleklass?

Att förskoleklassen är obligatorisk innebär att eleverna får närvaroplikt på samma sätt som elever i grundskolan. En ansökan om ledighet ska alltid bedömas individuellt och med utgångspunkt i barnets bästa. Det är viktigt att barnen får en bra övergång till förskoleklassen. Ett yngre barn kan generellt behöva vissa hänsyn som till exempel en elev i en högre årskurs inte behöver. Rektorn kan alltså vara flexibel utifrån barnets bästa när hon eller han beslutar om ledighet för en elev i förskoleklass. Samtidigt ska alla sexåringar få en likvärdig och bra grund för sin fortsatta skolgång. Rektorn behöver göra en samlad bedömning av elevens förhållanden och sitt ansvar för verksamheten när hon eller han fattar sitt beslut.

Källor: 7 kapitlet 18 § och 7 kapitlet 17 § skollagen.

Hur många timmar per dag är obligatoriska i förskoleklassen?

Elever i förskoleklass har rätt till minst 525 undervisningstimmar per läsår. Det är huvudmannen som avgör hur dessa timmar ska fördelas över läsåret. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola. Det finns ingen regel som säger hur många dagar i veckan en elev ska gå i förskoleklass. Men den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och sex timmar per dag. Det är viktigt att strukturera utbildningen så att att eleverna har tillräckliga möjligheter till vila och lek, utifrån deras ålder och utvecklingsbehov. Barnets bästa ska alltid vara utgångspunkten när verksamheten i förskoleklass organiseras.

Källor: 7 kapitlet 17 § och 9 kapitlet 7 § skollagen.

Senast uppdaterad 06 november 2018