Rätt till förskola och fritidshem

Kommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. Kommunen ska också erbjuda fritidshem för elever i kommunens grundskola och förskoleklass. 

Rätt till förskola

Vilken rätt har ett barn till förskola?

Kommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. Normalt ska barn erbjudas förskola från och med ett års ålder. De ska få gå i förskolan så mycket de behöver med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Ett eget behov kan till exempel vara att barnets föräldrar är långtidssjukskrivna, sjuk- eller förtidspensionerade.

Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga ska erbjudas förskola från och med ett års ålder under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Barn ska också erbjudas förskola om de behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl.

Från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år ska kommunen erbjuda förskola i minst 525 timmar om året.

Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder förskola. Barnen ska då få omsorg så mycket som behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källor: 8 kapitlet 3–7 §§ och 25 kapitlet 5 § skollagen.

Vad innebär det att man ska vara bosatt i Sverige?

Barn ses som bosatta i Sverige om de är eller ska vara folkbokförda här. Vissa andra grupper som inte ska vara folkbokförda här ses ändå som bosatta här. Det gäller bland annat asylsökande barn.

Källor: 8 kapitlet 3 § och 29 kapitlet 2 § skollagen och folkbokföringslagen (1991:481).

Vilken rätt har ett barn till förskola om vårdnadshavaren är föräldraledig eller arbetslös?

Kommunen ska erbjuda förskola till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Barnet ska få gå i förskola från och med ett års ålder och under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Källa: 8 kapitlet 6 § skollagen.

Vad gäller om barnet har behov av särskilt stöd?

Kommunen ska, utöver det som står ovan, erbjuda förskola till barn om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.

Barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Källa: 8 kapitlet 7 och 9 §§ skollagen.

Har man rätt till förskola på obekväm arbetstid? Finns det en rätt till nattis?

Kommunen behöver inte erbjuda förskola under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Däremot ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder förskola så mycket som det behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källa: 25 kapitlet 5 § skollagen.

Har barn som inte har fyllt 1 år rätt till förskola?

Ett barn som är under 1 år har normalt sätt inte rätt till förskola. Rätten till förskola finns från det att barnet fyller 1 år. Däremot så kan ett barn som inte fyllt 1 år ha rätt till förskola om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.

Omfattningen av förskola bestäms utifrån barnets behov av förskola enligt ovan.

Källa: 8 kapitlet 7 § skollagen.

Får förskolan själv bestämma vilka tider och dagar barnet ska vara på förskolan om vårdnadshavaren är arbetslös eller föräldraledig?

Det är kommunen som organiserar förskoleverksamheten och som avgör vilka vistelsetider barnen får vara i förskolan. Hur dessa timmar ska fördelas står inte i skollagen. Det är upp till kommunen att besluta om det. Kommunerna måste kunna göra bedömningar lokalt i samråd med föräldrar och den förskolepersonal som känner barnen och familjernas behov bäst och besluta om längre vistelsetider än de som står i lagen.

Hur lång tid får det ta att få en förskoleplats från det att en vårdnadshavare anmält behov av plats?

När vårdnadshavare har anmält önskemål om en kommunal förskola ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska erbjudas förskola skyndsamt.

Kommunen ska erbjuda plats vid en förskoleenhet som ligger så nära barnets hem som möjligt. Då ska kommunen också ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål.

För fristående förskolor finns det inte några motsvarande bestämmelser om hur snabbt ett barn ska erbjudas förskola.

Källa: 8 kapitlet 12 och 14 §§ skollagen.

Vad är öppen förskola?

Öppen förskola vänder sig till barn som inte är inskrivna i en förskola. Deras föräldrar eller någon annan vuxen ska följa med barnet till öppna förskolan.

Öppna förskolans uppgift är att erbjuda barn en god pedagogisk gruppverksamhet i nära samarbete med de vuxna besökarna. Samtidigt får de vuxna möjlighet till kontakt och gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta.

Källa: 25 kapitlet 3 § skollagen.

Vilka avgifter får man ta ut för förskola?

Både kommunala och fristående förskolor får ta ut avgifter för barnets plats i förskolan. Avgifterna ska vara skäliga.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften bara gälla den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. Detta gäller både för kommunala och fristående förskolor.

Det finns barn som ska erbjudas förskola för att de behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola av fysiska, psykiska eller andra skäl. För dessa barn får kommunen eller den fristående förskolan bara ta ut avgifter för den verksamhet som överstiger 15 timmar i veckan.

Alla kommuner i Sverige använder sig av den så kallade maxtaxan. Om en kommun använder maxtaxan gäller den även för de fristående förskolorna i kommunen. Maxtaxan innebär att inga avgifter som överstiger maxtaxan får tas ut. Men om avgiften är lägre än maxtaxan kan kommunen eller den fristående förskolan ta ut avgifter upp till maxtaxenivån. Det kan alltså finnas kommuner eller fristående förskolor som tar ut en allmän avgift för förskolan och dessutom avgifter för enskilda kostnader upp till maxtaxebeloppet.

Källor: 8 kapitlet 7, 16 och 20 §§ skollagen och förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet

Kan ett barn gå i förskolan i en annan kommun än den där hen är folkbokförd?

En kommun kan komma överens med en annan kommun om att den kommunen ska ta emot förskolebarn från hemkommunen. Men då krävs det särskilda skäl med hänsyn till barnets personliga förhållanden.

Ett sådant skäl kan vara att barnets föräldrar bor i olika kommuner. Ett annat skäl kan vara att barnet behöver särskilt stöd i förskolan och att vårdnadshavarna därför vill att barnet ska gå i en annan kommuns förskola som är anpassad efter barnets behov.

Man kan också tillämpa bestämmelsen för att ge barn möjlighet till förskola på samiska, meänkieli eller finska enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Innan en kommun tar emot ett barn från en annan kommun måste den få ett yttrande från barnets hemkommun. På så sätt får den mottagande kommunen information om barnets förhållanden och har därmed ett bättre underlag för beslutet.

Om ett barn har rätt att gå i en annan kommuns förskola ska hemkommunen betala kostnaderna för förskoleplatsen till den kommun som tar emot barnet.

Källor: 8 kapitlet 13 och 17 §§ skollagen.

Kan man gå i förskola i två kommuner, till exempel om föräldrarna har växelvis boende?

Det finns inga formella hinder mot det, men reglerna ska inte tolkas som att barn som bor växelvis hos föräldrar i olika kommuner ska erbjudas att gå växelvis i de olika kommunernas förskolor. Det beror på att barnet då skulle riskera att inte få den trygghet och kontinuitet det behöver.

Källa: Proposition 2009/10:165, sidan 355.

Har ett barn rätt att gå kvar i förskolan istället för att gå i förskoleklass?

Riksdagen har beslutat att förskoleklassen ska bli obligatorisk från och med höstterminen 2018. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige får skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år.

I vissa fall kan barn få börja i förskoleklass ett år senare. Skolplikten kan skjutas upp ett år om barnets vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. För ett barn med uppskjuten skolplikt börjar skolplikten istället höstterminen det år då barnet fyller sju år. Det är barnets hemkommun som beslutar om skolplikten ska skjutas upp för ett barn. Om skolplikten skjuts upp ska barnet istället erbjudas att gå i förskola.

Källor: 7 kapitlet 4 och 10 §§ skollagen.

Får ett barn börja i förskoleklass ett år tidigare istället för att gå i förskolan?

Utgångspunkten är att ett barn ska gå i förskoleklass från höstterminen det år hen fyller 6 år. Om barnets vårdnadshavare vill det får en huvudman erbjuda plats i förskoleklass till barn som är yngre, men det är inte en rättighet. Ett barn kan få tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. En femåring i förskoleklass har inte skolplikt, men däremot en skyldighet att närvara och delta i utbildningen.

Källa: 7 kapitlet 11 § skollagen.

Får man stänga förskolor under sommaren och planeringsdagar?

Personalen i förskolor har rätt till semester som alla andra, men det finns ingen bestämmelse i skollagen som ger en kommun möjlighet att stänga alla förskolor (kommunala och fristående) samtidigt. Kommunen är skyldig att ta emot barn i förskola så mycket som behövs om vårdnadshavarna förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Det gäller även barn till arbetslösa eller föräldralediga och barn som är i behov av särskilt stöd. Barn kan få erbjudas plats på ett sommaröppet alternativ, men bara om man tar hänsyn till barnets behov av trygghet och kontinuitet. Barn kan till exempel inte känna sig trygga om personalen och miljön är helt obekanta. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att förskolan ligger inom ett rimligt avstånd från barnets hem. Vad som kan anses vara en acceptabel lösning utifrån dessa faktorer måste avgöras från fall till fall.

Förskolor kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för personalplanering eller liknande. Det är inte reglerat om förskolan får stänga för planeringsmöten, men det kan accepteras i undantagsfall. Kommunen måste också ha en beredskap med vikarier så att inte verksamheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall. Förskolor kan få stänga under två dagar per termin för personalutbildning.

Källa: RÅ 1992 referat 31.

Rätt till fritidshem

Vilken rätt har ett barn till fritidshem?

Alla kommuner ska erbjuda fritidshem för elever i kommunens grundskola och förskoleklass. Elevens hemkommun ska även erbjuda fritidshem för elever som går i fristående skolor som inte har fritidshem. Elever ska erbjudas en plats i fritidshem så fort de behöver det.

Kommunen ska erbjuda elever i grundskolan eller förskoleklassen plats i fritidshem så mycket som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om en elev har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. En elev ska även erbjudas fritidshem om hen behöver särskilt stöd i sin utveckling genom fritidshemmet av fysiska, psykiska eller andra skäl.

Kommunen ska erbjuda fritidshem till och med vårterminen det år då en elev fyller 13 år. Från och med höstterminen det år en elev fyller 10 år får kommunen erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem. Enda undantaget är om en elev på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling som endast kan ges i ett fritidshem.

Kommunen ska erbjuda fritidshem till eleverna under den del av dagen då de inte går i grundskolan eller förskoleklassen. Kommunen ska även sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då de inte erbjuder fritidshem. Eleverna ska då få omsorg så mycket det behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källor: 14 kapitlet 3–8 §§ och 25 kapitlet 5 § skollagen.

Har barn rätt till fritidshem på obekväm arbetstid? Finns det en rätt till nattis?

Kommunen behöver inte erbjuda fritidshem under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Men kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då de inte erbjuder fritidshem. Eleverna ska då få omsorg så mycket det behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källa: 25 kapitlet 5 § skollagen.

Vilka avgifter får kommunen ta ut för fritidshem?

En kommun får ta ut avgifter för fritidshemmet. Avgifterna ska vara skäliga.

Alla kommuner i Sverige använder den så kallade maxtaxan. Om en kommun är ansluten till maxtaxan gäller den även för de fristående fritidshemmen i kommunen. Maxtaxan innebär att inga avgifter som överstiger maxtaxan får tas ut. Men om avgiften är lägre än maxtaxan kan kommunen eller den fristående förskolan få ta ut avgifter upp till maxtaxenivån. Det kan alltså finnas kommuner eller fristående fritidshem som tar ut en allmän avgift för fritidshem och dessutom avgifter för enskilda kostnader upp till maxtaxebeloppet.

Källor: 14 kapitlet 12 § skollagen och förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

Får man stänga fritidshem under sommaren eller för planeringsdagar?

Personalen i fritidshem har rätt till semester som alla andra, men det finns ingen bestämmelse som ger en kommun möjlighet att stänga alla fritidshem samtidigt. I skollagen står det att kommunen är skyldig att ta emot barn i fritidshem så mycket som behövs om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Det gäller även barn till arbetslösa eller föräldralediga och barn som är i behov av särskilt stöd. Det står också att fritidshem ska ta emot barn under lov. Barn kan få erbjudas plats på ett sommaröppet alternativ, men då måste man ta hänsyn till barnens behov av trygghet och kontinuitet. Barn kan till exempel inte känna sig trygga om personalen och miljön är helt obekanta. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att fritidshemmet ligger inom ett rimligt avstånd från barnets hem.

Fritidshem kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för personalplanering eller liknande. Det är inte reglerat om fritidshem får stänga för planeringsmöten, men det kan accepteras i undantagsfall. Kommunen måste också hålla en beredskap med vikarier så att inte verksamheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall. Fritidshem kan få stänga under två dagar per termin för personalutbildning. De kan också få stänga under två planeringsdagar om de kan erbjuda alternativ barnomsorg vid behov.

Källor: RÅ 1992 referat 31 och JO 1992/93 sidan 284.