Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå

Här hittar du information om vad som gäller för kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå.

Behörighet till komvux på gymnasial nivå

Vem är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå?

En vuxen är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå från och med den 1 juli det år hen fyller 20 år, om hen:

  • är bosatt i landet,
  • saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
  • har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
  • i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

En yngre sökande är också behörig, förutsatt att hen har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

En yngre sökande är också behörig att tas emot till komvux på gymnasial nivå om det med hänsyn till hens personliga förhållanden finns särskilda skäl.

Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen och 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Kan man vara behörig att delta i komvux på gymnasial nivå utan att man är eller ska vara folkbokförd i Sverige?

Ja, om man har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.

Är asylsökande eller personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (papperslösa) behöriga att delta i komvux på gymnasial nivå?

Nej. Asylsökande och personer som är papperslösa ska anses som bosatta i Sverige vid tillämpningen av skollagen, men deras rätt till utbildning är begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Är personer från Ukraina som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd behöriga att delta i komvux på gymnasial nivå?

Nej. Personer från Ukraina som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska anses som bosatta i landet vid tillämpningen av skollagen, men precis som för asylsökande är deras rätt till utbildning begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.

En kommun får dock låta en person som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd delta i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux, om personen uppfyller villkoren för att delta i utbildningen.

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen och 7 kapitlet 8 a § (i dess lydelse enligt SFS 2023:518) förordningen om vuxenutbildning.

Andra möjligheter till utbildning eller prövning för vuxna som flytt från Ukraina

Måste man ha ett personnummer för att studera inom komvux på gymnasial nivå?

Nej. En persons behörighet till komvux på gymnasial nivå är inte beroende av om hen har ett personnummer eller samordningsnummer.

En betygskatalog inom komvux ska dock innehålla bland annat uppgifter om elevens namn och personnummer eller motsvarande. Om en elev saknar personnummer behöver huvudmannen därför bestämma vilken annan identitetsbeteckning som ska användas i betygskatalogen. En del huvudmän använder sig av så kallade tillfälliga personuppgifter, det vill säga att eleven skrivs in med andra personuppgifter än de egna. Huvudmannen ansvarar för att det finns fungerande rutiner för utfärdande av betyg och måste säkerställa att elever kan få ut sina betygshandlingar med korrekta personuppgifter.

Källor: 20 kapitlet 20 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen samt 2 och 8 §§ och bilaga 1 till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning.

Personnummer och samordningsnummer, Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Kan personer från de övriga nordiska länderna läsa inom komvux på gymnasial nivå?

Ja. Personer som är bosatta i ett annat nordiskt land, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning, ska i fråga om komvux på gymnasial nivå likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas.

Även personer från de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland omfattas.

Källa: 7 kapitlet 5 § förordningen om vuxenutbildning.

Vad innebär ”slutfört utbildning på ett nationellt program" om man är yngre än 20 år och vill läsa på komvux på gymnasial nivå?

En sökande med studiebevis eller gymnasieexamen anses ha slutfört en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. Då kan man vara behörig till komvux på gymnasial nivå även före den 1 juli det år man fyller 20 år.

Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen, 8 kapitlet 12 § gymnasieförordningen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 846-847 samt proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, sidan 120.

Kan en elev i gymnasieskolan samtidigt läsa kurser inom komvux på gymnasial nivå?

Ja, förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven. En elev i gymnasieskolan är dock inte behörig att tas emot inom komvux på grundläggande eller gymnasial nivå i en kurs som eleven under hela eller någon del av kurstiden i komvux studerar i gymnasieskolan.

Ett betyg som har satts inom komvux kan inte ingå i en gymnasieexamen som utfärdas av en gymnasieskola.

Källor: 16 kapitlet 26 § och 20 kapitlet 20 § skollagen samt 3 kapitlet 2 och 5 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Vem är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå?

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rätt till komvux på gymnasial nivå

Vem har rätt att delta i komvux på gymnasial nivå?

En vuxen som är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå har rätt att delta i sådan utbildning om hen behöver utbildningen för att uppnå något av följande:

Behörighet till högskoleutbildning

  • grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå
  • särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Det gäller om personen har uppnått grundläggande behörighet till sådan utbildning
  • en eller flera andra särskilda behörigheter till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Det gäller om personen har uppnått såväl grundläggande som särskild behörighet till sådan utbildning. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.

Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan

  • grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
  • krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan. Det gäller om personen har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
  • krav på särskilda kunskaper för en eller flera andra utbildningar inom yrkeshögskolan. Det gäller om personen har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan samt uppfyller krav på särskilda kunskaper för en sådan utbildning. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.

Det är hemkommunen som ansvarar för att erbjuda utbildningen. Om grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan kan uppnås genom olika utbildningar inom komvux på gymnasial nivå bestämmer hemkommunen vilken av utbildningarna som den ska erbjuda. Kommunen ska då

  1. utgå från den vuxnes behov av särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare eller av särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan, och
  2. så långt som möjligt beakta den vuxnes önskemål, tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.

Den som har rätt att delta i utbildning enligt ovan har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hemkommun eller i en region, om utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen.

Källor: 20 kapitlet 19–19 c, 19 d § (i dess lydelse enligt SFS 2019:947) samt 20 § skollagen.

Vem är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå?

Vad avses med begreppet ”nybörjare” när det gäller rätten till komvux på gymnasial nivå?

Att utbildning på högskolenivå påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare innebär att det är en högskoleutbildning som inte kräver några tidigare akademiska meriter, det vill säga studier på högskolenivå.

Källa: högskoleförordningen.

Vilka kurser inom komvux har den som vill uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan rätt att läsa?

I Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter regleras vilka specifika kurser inom komvux på gymnasial nivå som den som vill uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan har rätt att läsa. Rätten att läsa dessa kurser gäller förutsatt att den sökande är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå och har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan.

Källor: 20 kapitlet 19 b § skollagen, 2 kapitlet 19 § (i dess lydelse enligt SFS 2021:96) förordningen om vuxenutbildning samt Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter (MYHFS 2022:2) om vilka kurser som omfattas av rätten att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter (MYHFS 2022:2) om vilka kurser som omfattas av rätten att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan Länk till annan webbplats.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Ansökan, mottagande och urval

Vart ska den som vill läsa inom komvux på gymnasial nivå skicka sin ansökan?

En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hemkommun.

Källa: 20 kapitlet 21 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:446) skollagen.

Hur ska hemkommunen hantera en ansökan som avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman?

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse behövs dock inte ett sådant yttrande.

Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande har rätt till utbildning enligt 20 kapitlet 19 d § (i dess lydelse enligt SFS 2019:947) skollagen, eller om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen. Ett åtagande gäller även om den sökande därefter byter hemkommun.

Källa: 20 kapitlet 21 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:446) skollagen.

Vem beslutar om en sökande ska tas emot till utbildningen?

Det är den huvudman som anordnar den sökta utbildningen som beslutar om en sökande ska tas emot. Att man tas emot är dock inte alltid detsamma som att man även antas till utbildningen.

Källa: 20 kapitlet 22 § skollagen.

Vilken skyldighet har huvudmannen att ta emot sökande till komvux på gymnasial nivå?

Om en sökande uppfyller skollagens villkor för behörighet till komvux på gymnasial nivå, eller om hen har rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux på gymnasial nivå, ska hen tas emot av hemkommunen.

En kommun ska också ta emot en sådan sökande från en annan kommun, och en region ska ta emot en sådan sökande, om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Detsamma gäller om Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) har beslutat att hemkommunen ska åta sig att svara för kostnaderna.

Att man tas emot är dock inte alltid detsamma som att man även antas till utbildningen.

Källa: 20 kapitlet 22 § skollagen.

Blir en mottagen sökande som har rätt till behörighetsgivande utbildning automatiskt antagen?

Ja. Om en sökande har rätt att delta i behörighetsgivande utbildning inom komvux på gymnasial nivå innebär ett beslut om mottagande att personen också antas till utbildningen. Något urval ska inte göras bland sökande som har rätt till utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 23 § skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.

Vem beslutar i övrigt om en sökande som tagits emot till utbildning inom komvux på gymnasial nivå även ska antas till utbildningen?

Den huvudman som anordnar den sökta utbildningen beslutar om en mottagen sökande, som inte har rätt till behörighetsgivande utbildning och därmed inte antas automatiskt, ska bli antagen till utbildningen.

Källa: 20 kapitlet 23 § skollagen.

Hur görs urval om samtliga behöriga sökande till utbildning inom komvux på gymnasial nivå inte kan antas?

Huvudmannen ska prioritera de sökande som har störst behov av utbildning. Reglerna om urval anger i vilken ordning olika grupper av sökande som alla har ett stort behov av utbildning ska prioriteras.

Vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan
  3. är eller riskerar att bli arbetslösa,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Källor: 20 kapitlet 2 skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.

Kan man läsa upp redan godkända betyg inom komvux på gymnasial nivå?

För att en vuxen ska vara behörig till en kurs inom komvux på gymnasial nivå krävs bland annat att hen saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge. Huvudmannen ska alltså bedöma om den sökande saknar sådana kunskaper.

Det är inte specifikt reglerat hur bedömningen ska gå till. I förarbetena uttrycks att en sökande som har ett godkänt betyg i en kurs normalt inte ska anses behörig till den aktuella kursen, men att det i vissa speciella fall bör gå att göra en annan bedömning. Som ett av flera exempel nämns ansökningar till kurser där huvudmannen bedömer att det finns så stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen och den tidigare ämnesplanen eller kursplanen att det i praktiken blir fråga om ett nytt kursinnehåll.

Källor: 20 kapitlet 20 och 22 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen, sidan 485-486.

Stöd i arbetet

Från ansökan till antagning inom komvux på gymnasial nivå

Kontinuerlig utbildning under hela året

Vad innebär det att kommunen ska bedriva utbildning inom komvux kontinuerligt under hela året?

Skolverkets bedömning är att det krav på kontinuerlig utbildning under hela året som regleras i förordningen om vuxenutbildning innebär att kommunerna ska bedriva utbildning utan uppehåll för till exempel sommarlov.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. Enligt läroplanen för vuxenutbildningen ska hänsyn tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Det är rektorn och lärarna som ansvarar för att planera och genomföra utbildningen så att innehållet i ämnes- och kursplaner uppfylls. Det ska de göra utifrån elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå. I det arbetet ska rektorn, lärarna och huvudmannen förhålla sig till att utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året. Det innebär att de generellt inte får dela upp utbildningen i traditionella terminer.

Bedömningen av om en utbildning bedrivs kontinuerligt måste göras utifrån hur utbildningen är upplagd och vilken form av undervisning som bedrivs. Utbildningar kan också innehålla en kombination av olika undervisningsformer. I enskilda fall kan en utbildning därför bedömas pågå kontinuerligt även om undervisningen på plats i klassrummet tar uppehåll, eftersom utbildningen då bedrivs genom distansundervisning med handledning. Men utgångspunkten är alltså att vuxenutbildningen inte ska delas in i traditionella terminer, och huvudmannen måste kunna redogöra för hur de olika utbildningarna bedrivs kontinuerligt.

Källor: 20 kapitlet 2 § skollagen, 2 kapitlet 25 § förordningen om vuxenutbildning och Läroplan för vuxenutbildningen.

Stöd i arbetet

Planera för individanpassning och extra anpassningar inom komvux

Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

I den kommunala vuxenutbildningen ska kommuner tillhandahålla en sammanhållen utbildning för nyanlända vuxna med så kallad utbildningsplikt. Den sammanhållna utbildningen ska innehålla utbildning i sfi. Den ska även innehålla orienteringskurser och kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Även andra insatser som är gynnsamma för elevernas kunskapsutveckling kan ingå i utbildningen.

Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

Rätt att fullfölja utbildningen

Har man rätt att fullfölja en kurs som man har blivit antagen till?

Ja, den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg. Om huvudmannen har avbrutit elevens utbildning får eleven på nytt beredas utbildning på gymnasial nivå, om det finns särskilda skäl för det.

Vidare gäller att en elev som har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att det beror på sjukdom eller beviljad ledighet, ska anses ha avbrutit kursen eller delkursen. Men om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, får rektorn besluta om undantag.

Under vissa förutsättningar kan en elev även stängas av helt eller delvis utifrån skollagens bestämmelser om trygghet och studiero.

Källor: 20 kapitlet 9 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:446) skollagen och 7 kapitlet 1 § (i dess lydelse enligt SFS 2011:1108) förordningen om vuxenutbildning.

Avstängning i frivilliga skolformer

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 04 januari 2024

Innehåll på denna sida