Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Det ska finnas ordningsregler i alla skolor och i fritidshemmet. Här finns svar på frågor om trygghet, studiero och disciplinära åtgärder.

Ansvar och regler i skolan

Ska det finnas ordningsregler i alla skolor?

Ja, det ska finnas ordningsregler i alla skolor och i fritidshemmet. Ordningsreglerna ska tas fram tillsammans med eleverna och följas upp. Det är rektorn som beslutar om ordningsregler.

Bestämmelserna om ordningsregler gäller inte förskola och kommunal vuxenutbildning.

Källa: 5 kapitlet 5 § skollagen.

Vem har ansvaret för studiemiljön i skolan?

Det är viktigt att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön i skolan och har respekt för varandra. Skolan ansvarar för att se till att alla elever har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ett stort ansvar ligger hos rektorn, som leder arbetet i skolan. Ytterst är det skolans huvudman som ansvarar för att skollagens regler om trygghet och studiero följs. Kommunen är huvudman för kommunala skolor, medan styrelsen eller motsvarande är huvudman för fristående skolor.

Det finns situationer då det inte räcker med förebyggande åtgärder. Då kan skolan behöva använda de disciplinära åtgärder som finns i skollagen för att skapa och upprätthålla en god studiemiljö.

Källor: 2 kapitlet 8 och 9–10 §§ skollagen och 5 kapitlet skollagen.

Vad betyder det att rektorn och lärarna har allmänna befogenheter att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö?

Rektorn och lärarna får ingripa för att se till att eleverna har trygghet och studiero i skolan. De får använda sig av de omedelbara och tillfälliga åtgärder som krävs för att uppnå det, eller för att komma till rätta med att en elev stör ordningen. Med omedelbara och tillfälliga åtgärder menas ingripanden under en kort och begränsad tid och som syftar till att komma till rätta med en akut situation. Det kan till exempel handla om att tillrättavisa en elev som stör ordningen eller om att flytta elever inom klassrummet för att sära på dem. Rektorn eller lärarna kan också behöva gå emellan två elever som bråkar, eller ingripa för att stoppa skadegörelse.

För att en åtgärd ska få användas måste den alltid stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. En åtgärd får inte användas för att bestraffa en elev.

I vissa situationer kan även andra personer än rektorn och lärarna få ingripa. Då måste förutsättningarna för de straffrättsliga bestämmelserna om nödvärn och nöd vara uppfyllda.

Källor: 5 kapitlet 6 § skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 680–682.

Får en lärare handgripligen flytta en elev eller på annat sätt ingripa fysiskt?

I första hand ska ordningsstörningar eller andra situationer som innebär att eleverna inte får trygghet och studiero lösas på andra sätt än genom fysiska ingripanden. Men det är ofrånkomligt att det ibland uppkommer situationer när det är nödvändigt att ingripa fysiskt mot en elev. Det gäller exempelvis när det finns risk för att elever kommer till skada eller när det finns risk för att egendom skadas. Det kan också finnas andra situationer när det är rimligt med ett fysiskt ingripande, till exempel när en elev stör ordningen och man bedömer att det inte skulle vara meningsfullt med fortsatta muntliga tillsägelser.

En åtgärd får inte användas för att bestraffa en elev. Fysiska ingripanden som utgör misshandel är aldrig tillåtna. Enligt praxis kan det vara tillåtet att ta ett stadigt tag om en elevs arm, till exempel för att leda ut eleven ur klassrummet. Ett ingripande ska vara så lindrigt som möjligt och ske under så kort tid som möjligt. Mer långtgående ingripanden kan bara bli aktuella vid allvarliga ordningsstörningar. Är det fråga om en mindre ordningsstörning får ett fysiskt ingripande bara göras i undantagsfall. De åtgärder som rektorn eller läraren vidtar får inte inskränka elevens rätt till utbildning. Om eleven är under 18 år måste skolan ta hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen och grundskolans lägre årskurser.

I vissa situationer kan även andra personer än rektorn och lärarna få ingripa. Då måste förutsättningarna för de straffrättsliga bestämmelserna om nödvärn och nöd vara uppfyllda.

Källor: 5 kapitlet 6 § skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 680–682 samt NJA 2016 s. 596 och Högsta domstolens dom 2020-07-03 i mål nr T 4238–19.

Vad är disciplinära åtgärder och vilka disciplinära åtgärder finns i skollagen?

Det finns flera disciplinära åtgärder som rektorn eller lärarna får använda om en elev stör ordningen eller uppträder olämpligt. Åtgärderna ska inte användas för att straffa elever. Syftet är att de ska leda till att eleven ändrar sitt beteende och att studiemiljön blir bättre i skolan. De disciplinära åtgärderna i skollagen är

  • utvisning ur undervisningslokalen
  • kvarsittning
  • skriftlig varning
  • tillfällig omplacering
  • tillfällig placering vid en annan skolenhet
  • avstängning
  • omhändertagande av föremål.

Skolan får bara använda en disciplinär åtgärd om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Åtgärderna får inte inskränka elevers rätt till utbildning. Om eleven är under 18 år måste skolan ta hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen och grundskolans lägre årskurser.

Källor: 5 kapitlet 7–14 §§ skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 680–682.

Vilka regler gäller när en skola handlägger disciplinära ärenden mot elever?

Om en skola fattar ett beslut som utgör myndighetsutövning mot en elev gäller förvaltningslagens regler om myndighetsutövning mot enskilda. Det kan till exempel handla om beslut att omplacera eller stänga av en elev. Då måste skolan följa förvaltningslagens bestämmelser i handläggningen av ärendet, till exempel vad gäller partsinsyn, kommunikation, dokumentation och motivering av beslut.

Källa: 29 kapitlet 10 § skollagen.

När ska skolan anmäla till andra myndigheter, till exempel Polisen eller socialtjänsten?

Se svaret på frågan under Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Utvisning, kvarsittning och skriftlig varning

När får en lärare eller rektor besluta att en elev ska utvisas ur undervisningslokalen eller få kvarsittning?

En lärare får visa ut en elev från undervisningslokalen för resten av lektionen under vissa förutsättningar. Det gäller om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt på något annat sätt och inte slutar med det när läraren säger till.

Det är skolan som har ansvar för tillsynen av eleven under tiden då hen är utvisad. Läraren måste därför se till att någon i skolpersonalen har viss uppsikt över eleven under den tid då hen är utvisad.

Tillsynsansvaret

Rektorn eller läraren kan också besluta om kvarsittning. Kvarsittning innebär att en elev ska stanna kvar i skolan en timme efter att skoldagens undervisning är slut, eller att eleven ska komma till skolan en timme innan undervisningen börjar.

Den som har beslutat att en elev ska utvisas ur undervisningslokalen eller få kvarsittning ska dokumentera det.

Utvisning ur undervisningslokalen och kvarsittning får användas i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Källa: 5 kapitlet 7–8 och 24 §§ skollagen.

När behöver skolan göra en utredning av en elevs beteende?

Om en elev stört ordningen vid upprepade tillfällen eller uppträtt olämpligt ska rektorn se till att det utreds. Det gäller även om eleven har gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse. Vid utredningen ska skolan samråda med elevens vårdnadshavare.

Utifrån vad som kommer fram i utredningen ska rektorn se till att skolan genomför åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende. Rektorn kan till exempel utfärda en skriftlig varning. Det kan också handla om att ge eleven stöd i undervisningen eller annat stöd från elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska skolan göra en sådan utredning.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram i skolan

Bestämmelsen om att göra en utredning när en elev stör ordningen i skolan gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Källor: 3 kapitlet 7 § och 5 kapitlet 9–11 §§ skollagen.

När kan rektorn fatta beslut om att ge en elev en skriftlig varning?

När skolan är klar med en utredning om att en elev stört ordningen i skolan kan rektorn besluta att eleven ska få en skriftlig varning. Skolan ska då ha ett samtal med eleven om vilka konsekvenser det kan få om hen inte ändrar sitt beteende. Syftet med den skriftliga varningen är att dokumentera det som kommer fram och bestäms under det samtalet. Avsikten är även att tydliggöra att skolan inte accepterar elevens uppförande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om den skriftliga varningen.

Bestämmelserna om skriftlig varning gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Källor: 5 kapitlet 11 § skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 684.

Omplacering av elever

När kan rektorn besluta om att omplacera en elev tillfälligt inom skolan?

Rektorn kan besluta att omplacera en elev tillfälligt för att upprätthålla tryggheten och studieron på skolan. Eleven kan flyttas till en annan undervisningsgrupp än den som hen normalt tillhör, eller få undervisning på en annan plats inom samma skolenhet. Som huvudregel får skolan bara använda omplacering om man har gjort en utredning av elevens beteende och vidtagit åtgärder utifrån den, men de åtgärderna inte haft effekt. Men rektorn får flytta eleven utan att skolan gjort en utredning om det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero.

Skolan kan använda omplacering i avvaktan på en mer långsiktig lösning, till exempel stödinsatser till eleven. Bara i undantagsfall får en elev vara omplacerad i mer än två veckor. Omplaceringen får aldrig pågå längre än fyra veckor.

Skolan ska informera elevens vårdnadshavare om att rektorn beslutatom tillfällig omplacering. Rektorn ska dokumentera beslutet skriftligt.

Tillfällig omplacering får användas i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Källa: 5 kapitlet 12 och 24 §§ skollagen.

När kan rektorn besluta om att placera en elev vid en annan skola tillfälligt?

I vissa fall får rektorn besluta att en elev ska placeras vid en annan skola tillfälligt. Det gäller om en tillfällig omplacering inom skolan inte är en tillräckligt ingripande åtgärd, eller om den inte går att genomföra. I så fall måste rektorn på den andra skolan gå med på det. Skolan måste informera elevens vårdnadshavare innan eleven flyttas till den andra skolan.

Placeringen vid den andra skolan får bara vara längre än två veckor i rena undantagsfall. Den får aldrig vara längre än fyra veckor. Rektorn ska dokumentera beslutet skriftligt.

Tillfällig placering vid en annan skola får användas i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Källor: 5 kapitlet 13 och 24 §§ skollagen.

Kan en elev som stör ordningen flyttas till en annan skola permanent?

Elever i kommunala grundskolor och grundsärskolor kan flyttas permanent till en annan skola inom kommunen om det är nödvändigt för att ge de andra eleverna trygghet och studiero. Åtgärden ska användas restriktivt och bara när man prövat andra åtgärder först. Om det skett något väldigt allvarligt kan en elev flyttas permanent utan att man prövat andra åtgärder först. En sådan permanent placering vid en annan skola är inte en disciplinär åtgärd enligt 5 kapitlet i skollagen, utan regleras i bestämmelserna om skolplacering.

Det finns ingen motsvarande bestämmelse för fristående skolor.

Källor: 10 kapitlet 31 § skollagen och 11 kapitlet 30 § skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 377–379 samt 392–394.

Avstängning av elever

När kan en rektor fatta beslut om att stänga av en elev i grundskolan, specialskolan och sameskolan?

I vissa fall får rektorn fatta besluta om att stänga av en elev helt eller delvis. Det är bara rektorn själv som kan fatta beslut om avstängning. Beslutet kan inte överlåtas till någon annan.

Följande tre krav måste alla vara uppfyllda för att rektorn ska kunna stänga av en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan:

  • det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero
  • man har inte uppnått syftet med utvisning, kvarsittning eller skriftlig varning, eller så finns det särskilda skäl utifrån elevens beteende
  • skolan ska erbjuda eleven kompensation för missad undervisning.

Avstängningen får bara gälla under den tid som skolan behöver för att göra en snabb utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas. En elev får stängas av under högst en vecka i sträck och inte vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.

Innan rektorn beslutar om avstängning ska eleven och elevens vårdnadshavare få möjlighet att yttra sig. Rektorn måste dokumentera ett beslut om avstängning skriftligt och ska informera huvudmannen om beslutet. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras.

Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om man inte bestämmer något annat. Beslutet går att överklaga hos allmänna förvaltningsdomstolen. I samband med överklagandet finns det möjlighet att begära inhibition, det vill säga att avstängningen inte ska gälla omedelbart utan först efter att ärendet har avgjorts i förvaltningsrätten.

Källor: 5 kapitlet 14–16 och 24 §§ skollagen, 28 kapitlet 9 § skollagen, 48 § förvaltningslagen.

Kan man stänga av en elev i förskoleklassen, grundsärskolan eller fritidshemmet?

Nej, det är inte möjligt att stänga av en elev i förskoleklassen, grundsärskolan eller fritidshemmet.

Källor: 5 kapitlet 14 § skollagen.

När får en skola stänga av en elev i de frivilliga skolformerna?

I de frivilliga skolformerna kan man stänga av elever under andra förutsättningar och under längre tid än i de obligatoriska skolformerna. Det finns fyra situationer när skolan kan stänga av en elev helt eller delvis:

  1. Om eleven fuskar
    Fusket kan handla om att eleven använder otillåtna hjälpmedel, till exempel har en mobil uppkoppling mot internet under ett prov eller använder en miniräknare när det inte är tillåtet. Det kan också handla om att eleven på något annat sätt försöker vilseleda när läraren ska göra bedömningar av elevens kunskaper och måluppfyllelse.

  2. Om eleven stör eller hindrar utbildningen
    Störningen ska vara allvarlig och inte gå att stoppa på något annat sätt än med en avstängning.

  3. Om eleven utsätter någon för kränkande behandling
    Det kan handla både om kräkningar mot elever och kränkningar mot skolpersonal.

  4. Om eleven påverkar de andra elevernas trygghet och studiero på något annat sätt än det som beskriv i punkt två och tre.

För att en elev som stör ordningen ska kunna stängas av ska störningen ha varit påtaglig. Men rektorn får besluta om omedelbar avstängning om det är nödvändigt med hänsyn till de andra elevernas trygghet och studiero.

I normalfallet är det huvudmannen som beslutar om att stänga av en elev i frivilliga skolformer. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola. I de fall då rektorn ska fatta beslut om en omedelbar avstängning får hen inte ge i uppdrag åt någon annan att fatta beslutet. Rektorns beslut om avstängning gäller bara tills huvudmannen har prövat saken, och högst under en vecka. Om det är nödvändigt med hänsyn till andra personers säkerhet får beslutet förlängas med ytterligare en vecka.

I de frivilliga skolformerna är huvudregeln att man inte får stänga av en elev under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår. Men huvudmannen får förlänga avstängningen om en kortare avstängning inte är tillräcklig, eller om elevens uppträdande gör det nödvändigt. Som mest får avstängningen pågå under resten av det pågående kalenderhalvåret och tre ytterligare kalenderhalvår.

Innan huvudmannen eller rektorn fattar beslut om att stänga av en elev ska eleven och elevens vårdnadshavare få möjlighet att yttra sig. Om det är huvudmannen som fattar beslutet om avstängning och eleven är under 18 år ska huvudmannen samråda med socialnämnden.

Om rektorn fattar ett beslut om att stänga av en elev omedelbart ska hen informera huvudmannen. Rektorn ska även informera socialnämnden om eleven är under 18 år.

Det går att överklaga ett beslut om avstängning hos allmänna förvaltningsdomstolen. I samband med överklagandet finns det möjlighet att begära inhibition, det vill säga att avstängningen inte ska gälla omedelbart, utan först efter att ärendet har avgjorts i förvaltningsrätten.

Källor: 5 kapitlet 17–18, 21 och 24 §§ skollagen, 28 kapitlet 5–6 samt 9 §§ skollagen, 48 § förvaltningslagen.

När får en elev i de frivilliga skolformerna stängas av från en utbildning med praktiska inslag, till exempel från APL?

Skolan kan stänga av en elev helt eller delvis från en utbildning med praktiska inslag eller när delar av utbildningen sker på en arbetsplats utanför skolan. Det gäller om det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i de praktiska inslagen. Det kan exempelvis handla om att det kan vara olämpligt att en elev som missbrukar narkotika får göra praktik på ett sjukhus.

Beslutet om att stänga av en elev kan gälla under en viss tid eller utan tidsbegränsning. Avstängningens längd kan ändras och avstängningen kan upphävas, till exempel om elevens livssituation ändras och orsaken till att eleven stängdes av inte längre är relevant.

I normalfallet är det huvudmannen som beslutar om att stänga av en elev från en utbildning med praktiska inslag. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Rektorn får stänga av en elev omedelbart om det är nödvändigt för att fatta ett snabbt beslut. Rektorn får inte ge någon annan i uppdrag att fatta beslutet. Rektorns beslut om avstängning från en utbildning med praktiska inslag gäller bara tills huvudmannen har prövat saken, och högst under en vecka. Beslutet får förlängas med en vecka om det är nödvändigt med hänsyn till andra personers säkerhet.

På samma sätt som när det gäller avstängning i frivilliga skolformer i övrigt ska eleven och elevens vårdnadshavare få möjlighet att yttra sig innan huvudmannen eller rektorn fattar beslut om avstängning från en utbildning med praktiska inslag. Om det är huvudmannen som fattar beslutet och eleven är under 18 år ska huvudmannen samråda med socialnämnden.

Om rektorn fattar beslut om att stänga av en elev omedelbart ska hen informera huvudmannen. Rektorn ska även informera socialnämnden om eleven är under 18 år.

Det går att överklaga ett beslut om avstängning hos allmän förvaltningsdomstol. I samband med överklagandet finns det möjlighet att begära inhibition, det vill säga att avstängningen inte ska gälla omedelbart, utan först efter att ärendet har avgjorts i förvaltningsrätten.

Källor: 5 kapitlet 19–21 §§, och 24 § skollagen, 28 kapitlet 5–6 samt 9 §§ skollagen, 48 § förvaltningslagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 689–690.

Omhändertagande av föremål

Vilka möjligheter har en lärare eller rektor att omhänderta störande eller farliga föremål?

Rektorn och lärarna får omhänderta ett föremål om det används så att det stör utbildningen eller riskerar att skada någon. Det gäller i förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer, fritidshemmet, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan.

Ett beslut om omhändertagande av föremål enligt skollagen får bara tas av rektorn eller en lärare. Beslutet kan inte delegeras till någon annan. Men i vissa situationer kan även andra personer än rektorn och lärarna få ingripa. Då måste förutsättningarna för de straffrättsliga bestämmelserna om nödvärn och nöd vara uppfyllda. Även inom vuxenutbildningen kan annan personal behöva ingripa om det handlar om nödvärn och nöd.

När det gäller föremål som stör är det hur de används som är grunden för om man får ta dem från en elev. En mobiltelefon stör till exempel i regel inte om den är avstängd. Men om eleven använder en mobiltelefon på ett sätt som försvårar undervisningen så stör den utbildningen. Då kan läraren omhänderta den. När det handlar om föremål som är farliga i sig själva, till exempel knivar, fyrverkerier eller kemikalier, spelar det ingen roll hur de används. De kan alltid omhändertas.

Bestämmelsen gäller inte bara i klassrummet utan också föremål som används eller påträffas i entréer, korridorer och uppehållsrum.

Huvudregeln är att föremålet ska lämnas tillbaka senast när eleven slutar för dagen. Men i vissa fall kan skolan omhänderta ett föremål i upp till fyra dagar i väntan på att vårdnadshavarna kontaktats. Det gäller om en elev har tagit med sig föremålet flera gånger eller om det är ett föremål som har egenskaper som gör att eleven inte bör få tillbaka det. Om föremålet inte lämnas tillbaka till eleven efter lektionen ska den som tagit hand om det dokumentera omhändertagandet skriftligt.

Rektorn ska snabbt anmäla till polisen om skolan har omhändertagit stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar och andra vapen eller hälsofarliga varor. Då får skolan behålla föremålet tills det är bestämt om polisen ska ta det i beslag.

Källor: 5 kapitlet 22–24 §§ skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 691.

Hur kan vi begränsa elevers användning av mobiltelefoner i skolan?

Det finns ingen specifik bestämmelse om mobiltelefoner i skollagen. Det ska däremot finnas ordningsregler på alla skolor. Ordningsreglerna kan innehålla ett förbud mot att använda mobiltelefoner i skolan. Ordningsreglerna beslutas av rektorn och ska tas fram i samarbete med eleverna.

Skolinspektionen ansåg i ett av sina beslut i ett enskilt ärende att en skola kunde upprätta ordningsregler med förbud mot att använda mobiltelefoner. Däremot har det inte prövats om en skola kan ha ordningsregler som förbjuder elever att ha med sig mobiltelefon till skolan. Rektorn och lärarna får ta ifrån en elev ett föremål om det används så att det stör utbildningen. När det gäller föremål som stör är det hur de används som är grunden för om man får ta dem från en elev.

Källor: 5 kapitlet 22–24 §§ skollagen och Skolinspektionens beslut 2016-10-12 diarienummer 41-2016:2758.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 10 september 2020