Skolverket

Undantagsbestämmelsen vid betygsättning

Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen. Undantagsbestämmelsen ska dock inte tillämpas för att höja ett redan godkänt betyg.

Undantagsbestämmelsen kan endast tillämpas vid betygssättningen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever med funktionsnedsättning som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg. Undantagsbestämmelsen tillämpas bara om elevens svårigheter inte går att avhjälpa genom särskilt stöd. Inom vuxenutbildningen ges inte särskilt stöd, men du som lärare ställa dig frågan om elevens svårigheter skulle ha avhjälpts med särskilt stöd. I sådana fall blir inte bestämmelsen tillämplig.

Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven är nyanländ omfattas inte av undantagsbestämmelsen.

Det är läraren som ska göra bedömningen om undantagsbestämmelsen kan tillämpas utifrån sin kännedom om eleven och kunskapskraven och vilka delar som kan vara aktuella. Läraren kan behöva samråda med rektorn och andra berörda lärare om bestämmelsen ska tillämpas. Ibland kan det finnas behov av att rådfråga elevhälsan eller någon annan specialist för att kunna bedöma om de enstaka delar av kunskapskraven som eleven inte når beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper.

Undantagsbestämmelsen i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan

I grundskolan och sameskolan innebär undantagsbestämmelsen att en lärare får bortse från enstaka delar av kunskapskraven när hon eller han sätter betyg. Det här kan bli aktuellt både vid terminsbetyg och slutbetyg. Undantagsbestämmelsen får användas om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Eleven kan nå samtliga betygssteg även om undantagsbestämmelsen tillämpats. Det krävs inte någon diagnos för att tillämpa undantagsbestämmelsen.

Det är läraren som bestämmer om undantagsbestämmelsen kan användas, utifrån sin kännedom om elevens funktionshinder och kunskapskraven. I bedömningen kan läraren behöva experthjälp i form av exempelvis speciallärare, psykolog eller läkare.

I grundsärskolan är reglerna liknande men som särskilda skäl räknas normalt sätt inte en elevs utvecklingsstörning. Det finns dock utrymme för att ta hänsyn till en utvecklingsstörning om det finns synnerliga skäl.

I specialskolan innebär särskilda skäl en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Elevens dövhet och hörselskada kan däremot aldrig anses vara ett särskilt skäl i den här skolformen.

Källor: 10 kapitlet 21 § skollagen, 11 kapitlet 23 a § skollagen, 12 kapitlet 21§ skollagen.

Undantagsbestämmelsen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen

I gymnasieskolan får läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven när han eller hon sätter betyg om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

I gymnasieskolan får man inte använda undantagsbestämmelsen på de kunskapskrav som handlar om säkerhet och de kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter. Undantagsbestämmelsen kan inte heller tillämpas på gymnasiearbetet, eftersom gymnasiearbetet inte har några kunskapskrav, utan istället styrs genom examensmålen.

I gymnasiesärskolan är reglerna liknande som för grundsärskolan, nämligen att särskilda skäl normalt sätt inte tar hänsyn till en elevs utvecklingsstörning. Det finns dock utrymme för att ta hänsyn till en utvecklingsstörning om det finns synnerliga skäl.

I den kommunala vuxenutbildningen gäller samma regler kring undantagsbestämmelsen som i gymnasieskolan.

Källor: 15 kapitlet 26 § skollagen, 18 kapitlet 25 § skollagen, 20 kapitlet 38 § skollagen.

Svar på frågor om begrepp i undantagsbestämmelsen

Vad innebär enstaka delar av kunskapskraven?

Det går inte att generellt säga vad som utgör enstaka delar av kunskapskraven för ett visst betyg i ett ämne eller en kurs. Ett kunskapskrav är hela den text som beskriver de kunskapskvaliteter som eleven ska ha nått för respektive betyg E, C och A i ett ämne eller en kurs.

Det är läraren som utifrån sin ämneskunskap får bedöma vad som kan anses vara enstaka delar av kunskapskraven

Vad betyder ”en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav”?

Ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Skillnaderna mellan elevers förutsättningar är stor och bedömningen om undantagsbestämmelsen ska användas eller inte måste avgöras utifrån varje enskild elev.

Om elevens svårigheter kunde ha avhjälpts genom särskilt stöd går undantagsbestämmelsen alltså inte att använda. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

Svar på frågor om tillämpningen av undantagsbestämmelsen

När får läraren använda undantagsbestämmelsen?

Undantagsbestämmelsen får användas vid betygsättning för terminsbetyg och slutbetyg.

Källa: 10 kapitlet 21 § skollagen.

Kan en elev få ett högre betyg än E om läraren har använt undantagsbestämmelsen?

Ja, det är möjligt att få ett högre betyg än E om undantagsbestämmelsen har tillämpats. Eleven ska ha möjlighet att nå alla betygssteg även om läraren bortsett från enstaka delar av kunskapskraven genom undantagsbestämmelsen.

Undantagsbestämmelsen kan inte användas om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd. Bestämmelsen kan alltså inte användas för att bortse från enstaka delar av kunskapskraven för de högre betygsstegen om eleven med hjälp av särskilt stöd når upp till en E-nivå.

Finns det några skillnader i tillämpningen av undantagsbestämmelsen mellan olika skolformer?

Ja. I grundsärskolan, gymnasiesärskolan och i särskild utbildning för vuxna beaktas en elevs utvecklingsstörning endast om det finns synnerliga skäl. I specialskolan får elevens dövhet eller hörselskada aldrig beaktas när bestämmelsen tillämpas.

Måste en elev ha en diagnos för att läraren ska kunna använda undantagsbestämmelsen?

Nej, det krävs inte att eleven har en fastställd diagnos. Däremot krävs det att eleven har en funktionsnedsättning som är bestående.

Kan undantagsbestämmelsen användas i undervisningen för att ta bort vissa delar av det centrala innehållet?

Nej.

Kan läraren använda undantagsbestämmelsen när han eller hon gör bedömningar vid andra tillfällen än vid betygssättningen?

Nej, undantagsbestämmelsen ska bara användas vid betygssättning.

Kan läraren undanta kunskapskraven om att läsa eller skriva i ämnena svenska eller svenska som andraspråk i grundskolan?

Nej. De delarna av kunskapskraven som avser bedömning av förmågan att läsa eller skriva är så omfattande att de inte kan anses som enstaka delar av kunskapskraven i svenska eller svenska som andraspråk.

Ska läraren dokumentera på något sätt att undantagsbestämmelsen har tillämpats?

Det finns inte något formellt krav på att en lärare ska dokumentera att man har tillämpat undantagsbestämmelsen. Det ska inte framgå av betygsdokumentet att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen vid betygssättning.

Kan läraren använda undantagsbestämmelsen på nationella prov?

Nej, undantagsbestämmelsen ska bara användas vid betygssättningen. Däremot går det att anpassa genomförandet av nationella prov för elever med funktionsnedsättning enligt de instruktioner som finns i lärarinformationen till varje nationellt prov.

Kan läraren använda undantagsbestämmelsen i samband med prövning?

Ja, undantagsbestämmelsen kan tillämpas vid betygsättning i samband med prövning.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 38.

Stöd från Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Skolverket kan inte besvara frågor om enskilda fall. Det är alltid den undervisande läraren som fattar beslut om det går att använda undantagsbestämmelsen eller inte.

Skolor och vuxenutbildningar kan vända sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att få rådgivning i specialpedagogiska frågor.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (spsm.se)länk till annan webbplats