Undantagsbestämmelsen vid betygssättning

Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen. Här har vi samlat de vanligaste frågorna om undantagsbestämmelsen.

Allmänt om undantagsbestämmelsen

Film: Hur funkar undantagsbestämmelsen? (tid 9:07)

I den här filmen får du veta hur undantagsbestämmelsen fungerar.

Hur ska undantagsbestämmelsen användas och hur ska den inte användas?

Undantagsbestämmelsen kan bara användas när man sätter betyg. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning och som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg. Lärare ska bara använda undantagsbestämmelsen om det inte räcker med särskilt stöd för att eleven ska nå en viss del av kunskapskraven.

Det är tre saker läraren behöver ta ställning till och som behö­ver vara uppfyllda för att undantagsbestämmelsen ska kunna användas.

  1. Om elevens funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden är bestående.
  2. Om de delar av kunskapskraven där eleven inte har visat sitt kunnande kan bedömas vara enstaka delar av kunskapskraven.
  3. Om funktionsnedsättningen är ett direkt hinder för eleven att lära sig det som beskrivs i den del av kunskapskraven som eleven har svårt att nå.

Särskilt stöd ges inte inom vuxenutbildningen. Men lärare inom vuxenutbildningen ska ställa sig frågan om elevens svårigheter gått att avhjälpa genom att hen fått särskilt stöd. I så fall ska man inte använda undantagsbestämmelsen.

Vilka elever är undantagsbestämmelsen till för?

Undantagsbestämmelsen är till för elever som har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som direkt hindrar dem från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Vissa svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Det gäller svårigheter som beror på till exempel

  • sociala omständigheter
  • familjeförhållanden
  • religionsutövning
  • att eleven är nyanländ.

Vem bestämmer om man kan använda sig av undantagsbestämmelsen?

Det är den lärare som sätter betyg som ska bedöma om man kan använda undantagsbestämmelsen. Det ska hen göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och om den är tillfällig eller inte. Läraren ska också göra bedömningen utifrån om de delar av kunskapskraven där eleven inte har visat sitt kunnande kan ses som enstaka delar av kunskapskraven.

Den lärare som sätter betyg kan behöva samråda med andra lärare. Det gäller till exempel när det är otydligt om det finns särskilda skäl som gör att man kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Läraren kan även behöva samråda med rektorn. Ibland kan det finnas behov av att rådfråga elevhälsan eller någon annan specialist. De kan till exempel hjälpa till att bedöma om de enstaka delar av kunskapskraven som eleven inte når beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper.

Undantagsbestämmelsen i olika skolformer

Vad gäller kring undantagsbestämmelsen i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan?

I grundskolan och sameskolan innebär undantagsbestämmelsen att en lärare får bortse från enstaka delar av kunskapskraven när hen sätter betyg. Det kan bli aktuellt både vid terminsbetyg och slutbetyg. Undantagsbestämmelsen får användas om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Eleven kan nå alla betygssteg även om man använt undantagsbestämmelsen. Det krävs inte att eleven har någon diagnos för att man ska kunna använda undantagsbestämmelsen.

Det är läraren som sätter betyg som bestämmer om man ska använda undantagsbestämmelsen. Det ska hen göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och kunskapskraven. I bedömningen kan läraren behöva experthjälp i form av till exempel en speciallärare, psykolog eller läkare.

I grundsärskolan är reglerna liknande, men en elevs utvecklingsstörning räknas inte som särskilda skäl. Men man får beakta utvecklingsstörningen om det finns synnerliga skäl.

I specialskolan innebär särskilda skäl att eleven har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Att en elev är döv eller har en hörselskada kan däremot aldrig anses vara ett särskilt skäl i den här skolformen.

Källor: 10 kapitlet 21 § skollagen, 11 kapitlet 23 a § skollagen, 12 kapitlet 21§ skollagen, 13 kapitlet 21 b § skollagen.

Vad gäller kring undantagsbestämmelsen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen?

I gymnasieskolan får läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven när hen sätter betyg om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas

  • en funktionsnedsättning, eller
  • andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

I gymnasieskolan får man inte använda undantagsbestämmelsen på de kunskapskrav som handlar om säkerhet och de kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.

Undantagsbestämmelsen får heller inte användas på gymnasiearbetet. Det beror på att gymnasiearbetet inte har några kunskapskrav utan bedöms genom examensmålen.

I gymnasiesärskolan är reglerna liknande som för grundsärskolan. Det betyder att utvecklingsstörning inte räknas som särskilda skäl. Men man får beakta utvecklingsstörningen om det finns synnerliga skäl. Detsamma gäller för särskild utbildning för vuxna.

I den kommunala vuxenutbildningen gäller samma regler kring undantagsbestämmelsen som i gymnasieskolan.

Källor: 15 kapitlet 26 § skollagen, 18 kapitlet 25 § skollagen, 20 kapitlet 38 § skollagen, 21 kapitlet 20 a § skollagen.

Begrepp i undantagsbestämmelsen

Vad innebär ”enstaka delar” av kunskapskraven?

Det går inte att generellt säga vad som utgör enstaka delar av kunskapskraven för ett visst betyg i ett ämne eller en kurs. Ett kunskapskrav är hela den text som beskriver de kunskapskvaliteter som eleven ska ha nått för respektive betyg E, C och A i ett ämne eller en kurs.

Det är läraren som utifrån sin ämneskunskap får bedöma vad som kan anses vara enstaka delar av kunskapskraven.

Vad betyder ”en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav”?

Ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och hur mycket särskilt stödskolan ger. Det finns stora skillnader mellan olika elevers förutsättningar. Därför måste läraren göra bedömningen om man ska använda undantagsbestämmelsen utifrån varje enskild elev.

Om elevens svårigheter kunde ha avhjälpts genom särskilt stöd går undantagsbestämmelsen alltså inte att använda. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

Hur man använder undantagsbestämmelsen

När får läraren använda undantagsbestämmelsen?

Undantagsbestämmelsen får användas vid betygsättning för terminsbetyg och slutbetyg.

Källa: 10 kapitlet 21 § skollagen.

Kan en elev få ett högre betyg än E om läraren har använt undantagsbestämmelsen?

Ja, det är möjligt att få ett högre betyg än E om undantagsbestämmelsen har använts. Eleven ska ha möjlighet att nå alla betygssteg även om läraren bortsett från enstaka delar av kunskapskraven genom undantagsbestämmelsen.

Undantagsbestämmelsen kan inte användas om elevens svårigheter går att avhjälpa genom att hen får särskilt stöd. Alltså kan bestämmelsen inte användas för att bortse från enstaka delar av kunskapskraven för de högre betygsstegen om eleven med hjälp av särskilt stöd når upp till E-nivå.

Finns det några skillnader i hur man ska använda undantagsbestämmelsen mellan olika skolformer?

Ja. När man ska bestämma om det går att använda undantagsbestämmelsen i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och i särskild utbildning för vuxna får man bara beakta en elevs utvecklingsstörning om det finns synnerliga skäl. I specialskolan får man aldrig beakta att en elev är döv eller har en hörselskada när man bedömer om man ska använda undantagsbestämmelsen.

I gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning får man inte använda undantagsbestämmelsen på de kunskapskrav som rör säkerhet. Man får heller inte använda den på kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter.

Måste en elev ha en diagnos för att läraren ska kunna använda undantagsbestämmelsen?

Nej, det krävs inte att eleven har en fastställd diagnos. Däremot krävs det att eleven har en funktionsnedsättning som är bestående och utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå en viss del av kunskapskraven.

Kan undantagsbestämmelsen användas i undervisningen för att ta bort vissa delar av det centrala innehållet?

Nej.

Kan läraren använda undantagsbestämmelsen vid andra bedömningar än när hen sätter betyg?

Nej, undantagsbestämmelsen ska bara användas när läraren sätter betyg.

Kan läraren bortse från kunskapskraven om att läsa eller skriva i ämnena svenska eller svenska som andraspråk i grundskolan?

Nej. De delar av kunskapskraven som handlar om bedömning av förmågan att läsa eller skriva är så omfattande att de inte kan räknas som enstaka delar av kunskapskraven i svenska eller svenska som andraspråk.

Kan man använda sig av undantagsbestämmelsen för kravet på simkunnighet?

Se svaret under Simning i skolan

Ska läraren dokumentera att hen använt undantagsbestämmelsen?

Det finns inte något formellt krav på att en lärare ska dokumentera att man har använt undantagsbestämmelsen. Det ska inte synas i betygsdokumentet att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen när hen satt betyg.

Kan läraren använda undantagsbestämmelsen på nationella prov?

Nej, undantagsbestämmelsen ska bara användas när man sätter betyg. Däremot går det att anpassa hur en elev med funktionsnedsättning ska få genomföra ett nationellt prov. Det finns instruktioner för hur man ska göra då i lärarinformationen till varje nationellt prov.

Kan läraren använda undantagsbestämmelsen i samband med prövning?

Ja, undantagsbestämmelsen kan användas när en lärare sätter betyg i samband med prövning.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 38.

Senast uppdaterad 19 augusti 2019