Frågor och svar om förskola, skola och vuxenutbildning under coronapandemin

Enligt Folkhälsomyndigheten pågår coronapandemin fortfarande, även om läget nu är ett annat än tidigare. Det är viktigt att alla elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd så långt det är möjligt även i en pandemi. Här hittar du svar på vanliga frågor om förskolor, skolor och vuxenutbildningen under pandemin.

Möjlighet till flexibla lösningar utifrån ordinarie regler

Vad behöver huvudmän och rektorer tänka på när de fattar beslut under coronapandemin?

Sedan den 1 augusti 2022 gäller inte längre den tillfälliga förordningen som infördes under pandemin. Den tillfälliga förordningen infördes för att ge huvudmän större möjligheter till flexibilitet än vad ordinarie skollagstiftning medger. En huvudman kunde med stöd av förordningen exempelvis besluta om ändrade lärotider eller entreprenad utöver vad som är möjligt enligt skollagen. Förordningen gällde och kunde användas fram till och med den 31 juli 2022. Efter det datumet ska alla åtgärder som huvudmannen eventuellt har beslutat om utifrån den tillfälliga förordningen ha upphört.

Även de ordinarie bestämmelserna i skollagen innebär dock ett handlingsutrymme och en flexibilitet för rektorer och huvudmän. De ska kunna beakta den situation som är aktuell på just deras skolor och förskolor för att kunna tillgodose barns och elevers behov och uppfylla de krav som ställs i lagar och andra bestämmelser.

Som alltid är det viktigt att åtgärder som vidtas grundar sig på rimliga avvägningar och tillgodoser barns och elevers rättigheter, och att huvudmän och rektorer tänker på hur de motiverar sina beslut. I all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt.

På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om arbetsmiljöansvaret för elever och personal i skolan.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 2 kapitlet 8, 9-10 §§ skollagen.

Information till förskola, grundskola och gymnasieskola om covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Arbetsmiljöansvar i skolan, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Hur kan skolor kompensera för utebliven undervisning och andra konsekvenser av pandemin?

Skolverket har tagit fram stöd för att följa upp och hantera pandemins påverkan på verksamheten.

Stöd i arbetet

Koll på pandemins påverkan

Arbeta uppföljande i förskolan efter pandemin

Följa upp elever på sfi efter pandemin

Hantera pandemins påverkan på praktisk-estetiska ämnen

Hantera pandemins påverkan på simundervisningen

Kan elever få fjärr- eller distansundervisning på grund av pandemin?

Nej. Tidigare under pandemin var det möjligt för huvudmän att med stöd av den tillfälliga förordningen erbjuda elever fjärr- eller distansundervisning. Sedan den 1 april 2022 är det inte längre möjligt. Den tillfälliga förordningen upphörde att gälla i sin helhet den 1 augusti 2022.

Det finns ordinarie bestämmelser i skollagstiftningen som under vissa förutsättningar gör det möjligt för skolor att anordna fjärr- eller distansundervisning. Dessa bestämmelser är dock inte kopplade till coronapandemin. Fjärrundervisning kan till exempel, med vissa begränsningar, användas om det för viss undervisning saknas en behörig lärare på skolan. Distansundervisning kan, under vissa förutsättningar, till exempel användas som särskilt stöd för vissa elever.

För att en huvudman ska få bedriva distansundervisning utifrån ordinarie skollagstiftning måste huvudmannen ha ansökt om att få vara utförare av sådan utbildning senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Källor: 21 och 23 kapitlet skollagen samt förordning (2022:144) om ändring i förordningen (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta och förordning (2021:128) om fortsatt giltighet av förordningen (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta.

Fjärrundervisning

Distansundervisning

Ansvar för att motverka smittspridning i skolmiljöer

Vilket ansvar har förskolor, skolor och vuxenutbildning för att motverka smittspridning?

Huvudmän för förskolor, skolor och vuxenutbildning har ett generellt ansvar att motverka spridning av smittsamma sjukdomar, till exempel genom förebyggande åtgärder. Det gäller även när det inte är pandemi. Alla huvudmän ska systematiskt arbeta med riskbedömningar för att arbetsmiljön ska bli godtagbar för alla.

De förebyggande åtgärder som genomförs i verksamheten bör enligt Folkhälsomyndigheten vara proportionerliga i förhållande till riskerna med smittspridning, och inte påverka barns och elevers välbefinnande eller den pedagogiska verksamheten mer än nödvändigt. Det är upp till huvudmän och rektorer att bedöma vilka åtgärder som behövs.

Vid pågående smittspridning inom verksamheten kan ytterligare åtgärder och anpassningar vara motiverade.

Enligt Folkhälsomyndigheten är det bra att ta vara på erfarenheterna från det förebyggande arbete som gjorts under pandemin. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns förslag på förebyggande åtgärder som förskolor, skolor och vuxenutbildning kan vidta för att minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar. Information om arbetsmiljöansvaret och stöd till arbetsgivare i det systematiska arbetsmiljöarbetet finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Gällande åtgärder mot covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Information till förskola, grundskola och gymnasieskola om covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Information om covid-19 till anordnare av utbildning för vuxna, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Information till arbetsgivare, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Har förskolor och skolor något ansvar att anpassa verksamheten för ovaccinerade personer över 18 år?

Mer information på Arbetsmiljöverkets webbplats

Arbetsmiljöansvar i skolan, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Vaccination av barn och ungdomar

Vad gäller kring vaccination av barn och ungdomar?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot covid-19 för barn och ungdomar som är 12 år eller äldre. För barn inom särskilda grupper som har en sjukdom eller ett tillstånd som gör att de kan bli extra sjuka i luftvägsinfektioner rekommenderas vaccin från 5 års ålder.

Enligt Folkhälsomyndigheten bör alla som kan vaccinera sig. Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination mot covid-19 skyddar mot allvarlig sjukdom och även bidrar till minskad smittspridning i samhället.

Vaccination är frivilligt. Det innebär att det krävs samtycke från vårdnadshavaren när en minderårig, det vill säga ett barn under 18 år, ska vaccineras. Om barnet uppnått en tillräcklig ålder och mognad för att själv kunna lämna ett reellt samtycke till vaccination behövs inte vårdnadshavarens samtycke.

På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om vaccination av barn och ungdomar.

Barn och unga - om vaccination mot covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Om minderåriga och vaccination, Sveriges kommuner och regioners webbplats Länk till annan webbplats.

Har förskolor och skolor något ansvar att anpassa verksamheten för vuxna ovaccinerade personer?

För personer från 18 år och uppåt som inte är vaccinerade gäller Folkhälsomyndighetens rekommendation om att vidta särskilda försiktighetsåtgärder. Den som är ovaccinerad bör undvika trängsel och stora folksamlingar inomhus.

Det är varje individs eget ansvar att Folkhälsomyndighetens rekommendationer följs. Det innebär att förskolor, skolor och vuxenutbildning exempelvis inte har någon skyldighet att anpassa verksamheten för att underlätta för ovaccinerade vuxna att följa rekommendationen om att vidta särskilda försiktighetsåtgärder.

Huvudmän för förskolor, skolor och vuxenutbildning har dock ett generellt ansvar att motverka spridning av smittsamma sjukdomar, till exempel genom förebyggande åtgärder. Det gäller även när det inte är pandemi. Alla huvudmän ska systematiskt arbeta med riskbedömningar för att arbetsmiljön ska bli godtagbar för alla.

Mer information på Arbetsmiljöverkets webbplats

Arbetsmiljöansvar i skolan, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Närvaro och frånvaro under coronapandemin

Vad gäller om elever har sjukdomssymtom och inte kan delta i undervisningen?

Elever som är sjuka med symtom som kan vara covid-19 ska stanna hemma från skolan. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om när elever får vara i skolan och när de ska vara hemma.

När elever är frånvarande bör skolan ha en beredskap för att hjälpa eleverna att ta igen förlorad undervisning när de kommer tillbaka till skolan.

Stanna hemma om du är sjuk med symtom på covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Behöver smittkänsliga barn gå till skolan?

Elever som inte är sjuka eller har symtom ska som huvudregel vara på plats i skolan. Det är viktigt att elevers rätt till utbildning tillgodoses. Skolan kan dock behöva utforma individuella lösningar för elever som är särskilt känsliga för smitta för att dessa elever ska kunna ta del av utbildningen. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om covid-19 hos barn och unga.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen.

Information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Behöver en elev gå i skolan om elevens vårdnadshavare eller syskon tillhör en riskgrupp?

Det kan finnas enstaka fall där skolan kan behöva utforma individuella lösningar för elever med vårdnadshavare eller någon annan person i hushållet som tillhör en riskgrupp. Vårdnadshavare kan ta kontakt med rektorn för en dialog om hur man kortsiktigt kan finna lösningar och prata om hur skolan arbetar med smittskydd.

Det är viktigt att elevers rätt till utbildning tillgodoses. Utgångspunkten är därför att en elev ska gå till skolan om det inte finns ett giltigt skäl till frånvaro. Giltiga skäl är till exempel sjukdom, ledighet som skolan beviljat eller att eleven följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen.

Information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Har föräldrar rätt att hålla sina friska barn hemma från skolan på grund av oro för coronapandemin?

Nej, det är inte möjligt att hålla friska barn hemma från skolan på grund av oro för smitta. Om eleven inte är sjuk eller har symtom är huvudregeln att eleven ska vara i skolan. Det är ett delat ansvar mellan huvudmannen, hemkommunen och vårdnadshavare att se till att skolpliktiga barn får sin utbildning. Det är viktigt att alla hjälps åt så att barnen deltar i sin utbildning.

På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om i vilka situationer elever ska stanna hemma från skolan.

Källor: 7 kapitlet 17, 20-22 §§, 15 kapitlet 16 § och18 kapitlet 16 § skollagen.

Information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Vad behöver skolan göra om en elev inte kommer till skolan?

Om en elev är frånvarande under en längre tid eller vid upprepade tillfällen ska skolan utreda vad frånvaron beror på.

Det är då viktigt att skolan för en dialog med elevens vårdnadshavare kring elevens frånvaro. I vissa fall behöver skolan ta kontakt med elevens hemkommun för att komma till rätta med elevens frånvaro. Vi vill i första hand uppmuntra till en dialog mellan skolan, kommunen och vårdnadshavarna. Det är viktigt att prata om hur skolan arbetar med smittskydd och se till att eleven kommer till skolan.

Källor: 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen.

Ansvar för att utreda elevers frånvaro Länk till annan webbplats.

När kan förskolebarn vara i förskolan och när ska de stanna hemma?

På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om vad som gäller när barn i förskolan har eller har haft symtom på covid-19.

Stanna hemma om du är sjuk med symtom på covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Rätt till förskola och fritidshem under coronapandemin

Får en huvudman begränsa rätten till förskola, fritidshem eller öppen fritidsverksamhet för vissa barn och elever trots att verksamheten håller öppet?

Utifrån skolförfattningarna finns det inte någon möjlighet för huvudmän att begränsa rätten till förskola, fritidshem eller öppen fritidsverksamhet för vissa barn eller elever i syfte att hantera personalbrist eller att motverka smittspridning. Det har inte skett några förändringar i regelverket kring rätten till förskola, fritidshem eller öppen fritidsverksamhet så länge verksamheten är öppen. Om verksamheten har brist på personal och därför vill vädja till föräldrar att ha sina barn hemma om de kan, bör förskolan, fritidshemmet eller den öppna fritidsverksamheten vända sig generellt till alla barns och elevers föräldrar och inte till vissa specifika grupper. I beslut som rör barn ska barnets bästa beaktas.

Källor: 1 kapitlet 10 §, 8 kapitlet 4-7 §§ och 14 kapitlet 5-8 §§ skollagen.

Rätt till förskola

Fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Apl och prao under coronapandemin

Hur ska skolor hantera arbetsplatsförlagt lärande (apl) under coronapandemin?

Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska genomföra apl, och i förekommande fall lärlingsutbildning eller annan praktik, på arbetsplatser även under coronapandemin om skolhuvudmannen och arbetsplatsen bedömer att det fungerar utifrån de lokala förutsättningarna.

Det är huvudmannen som ansvarar för att skaffa platser för apl. Om en viss arbetsplats inte skulle kunna ta emot en elev som inte är vaccinerad behöver huvudmannen i första hand försöka hitta en alternativ apl-plats för eleven.

Även elever inom komvux kan genomföra apl på arbetsplatser om det fungerar utifrån de lokala förutsättningarna.

Vad behöver huvudmannen tänka på när det gäller covid-19 och minderårigas arbetsmiljö vid apl och prao?

Arbetsmiljöverkets regler om minderårigas arbetsmiljö ställer krav på att skolhuvudmän och arbetsgivare särskilt ska riskbedöma arbetsmiljön innan en elev under 18 år tas emot på apl eller prao. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om riskbedömning inför apl och prao under coronapandemin samt information om riskklassning av olika smittämnen.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter får minderåriga inte arbeta i miljöer där vissa smittämnen förekommer. Om en viss arbetsuppgift, utifrån en riskbedömning, skulle bedömas som olämplig för en minderårig elev kan det enligt Skolverkets mening vara bra att huvudmannen och arbetsgivaren för en dialog kring möjligheten att hitta alternativa arbetsuppgifter på den aktuella arbetsplatsen.

Unga i arbetslivet, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3), föreskrifter, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Vad kan huvudmannen och rektorn göra om elever inte har möjlighet att genomföra apl vid den planerade tidpunkten?

Huvudmannen och rektorn kan utifrån det aktuella smittskyddsläget behöva överväga om ändringar behöver göras i planeringen så att elever läser ämnen och kurser i en annan ordning än vad som planerats från början.

Det är huvudmannen som ansvarar för hantering av apl utifrån

  • bestämmelserna om apl i gymnasieförordningen
  • Folkhälsomyndighetens aktuella rekommendationer
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö
  • förutsättningarna på arbetsplatsen.

Om apl inte kan erbjudas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller om utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan, ska apl bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola fattar ett sådant beslut ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet. Om apl har förlagts till skolan på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

Källor: 4 kapitlet 12-13 och 22 §§ gymnasieförordningen.

Unga i arbetslivet, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Hur ska huvudmannen tänka kring elever som ska ut på praktisk arbetslivsorientering (prao) under coronapandemin?

Reglerna kring prao har inte ändrats under pandemin. Utgångspunkten är att prao ska genomföras på arbetsplatser.

Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst tio dagars prao från och med årskurs 8. Det innebär att huvudmannen exempelvis kan skjuta upp planerad prao från årskurs 8 till årskurs 9. Men skolan måste erbjuda alternativ om en elev av någon anledning inte kan genomföra sin prao på en arbetsplats innan hen går ut årskurs 9. Om det finns synnerliga skäl kan prao ersättas av andra arbetslivsorienterande insatser.

Källa: 10 kapitlet 8 a § skollagen.

Prao

Nationella prov under coronapandemin

Får rektorn besluta om att senarelägga ett nationellt prov på grund av smittspridning eller utbrott av covid-19?

Samtliga nationella prov ska äga rum i enlighet med de provdatum som är beslutade för läsåret 2021/2022. Eleverna ska genomföra nationella prov på det datum eller under den period som är bestämt av Skolverket. Det finns ingen möjlighet för rektorn att förlägga ett prov utanför ett bestämt tidsintervall.

För att rektorn ska kunna ta beslut om att flytta ett datumbestämt prov till en senare dag krävs särskilda skäl. Om rektorn har särskilda skäl att senarelägga ett prov gäller detta hela skolenheten. Särskilda skäl kan till exempel vara olyckor, dödsfall eller sjukdom.

Det händer förstås att även enskilda elever är sjuka de dagar då proven ska genomföras. Det krävs beslut från rektorn om en elev som missat provtillfället ska få göra provet i efterhand. Den avgörande faktorn för ett sådant beslut är att provet är ett stöd för bedömning och betygssättning. Om provet är känt för eleven är det ett sämre stöd för lärarens bedömning.

Källor: 13 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2020:200) om nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan läsåret 2021/2022, 14 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2020:201) om nationella prov i årskurs 4, 7 och 10 i specialskolan läsåret 2021/2022, 9 § Skolverkets föreskrifter (2020:202) om nationella prov i årskurs 3 och 6 i sameskolan, 6 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2020:203) om nationella prov i gymnasieskolan läsåret 2021/2022 samt regeringens förordningsmotiv (Fm 2021:4), sidan 3.

Provdatum i grundskolan

Provdatum i specialskolan

Provdatum i sameskolan

Provdatum i gymnasieskolan

Betyg under coronapandemin

Vad gäller kring betygssättning och bedömning?

Skollagstiftningens bestämmelser om betygssättning och bedömning har inte ändrats under pandemin utan är desamma som tidigare.

Betyg och betygssättning Länk till annan webbplats.

När måste betygen vara satta?

I grundskolan och motsvarande skolformer sätter läraren betyg i slutet av terminen. I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och inom vuxenutbildningen sätter läraren betyg när respektive kurs har avslutats. Det innebär att läraren kan använda hela terminen respektive hela kursens undervisningstid för att säkerställa att det finns ett tillräckligt brett och varierat underlag vid tiden för betygssättning. Det är viktigt att skolans administrativa rutiner inte innebär att betygen sätts för tidigt så att elever går miste om möjliga tillfällen att visa sina kunskaper.

Källor: 10 kapitlet 15 §, 11 kapitlet 19 §, 12 kapitlet 15 §, 13 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 22 §, 18 kapitlet 22 § och 20 kapitlet 35 § skollagen.

Betyg och betygssättning Länk till annan webbplats.

Utvecklingssamtal under coronapandemin

Får en skola genomföra utvecklingssamtal på distans?

Skollagstiftningens bestämmelser om utvecklingssamtal har inte ändrats under pandemin utan är desamma som tidigare.

Det är rektorn som bestämmer hur skolan ska organisera utvecklingssamtalen. Rektorn kan också lyfta frågan till huvudmannen som är ytterst ansvarig för att utbildningen bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning.

Källor: 2 kapitlet 8 och 9-10 §§, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 §, 15 kapitlet 20 § samt 18 kapitlet 20 § skollagen.

Utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan (iup)

Lovskola under coronapandemin

Vad gäller under pandemin kring sådan lovskola som inte är reglerad i skollagen?

För sådan lovskola som inte är obligatorisk för huvudmän att anordna enligt skollagen, så kallad annan frivilligt anordnad lovskola, går det i vissa fall att söka statsbidrag. Med anledning av coronapandemin beslutade regeringen i juni 2020 om tillfälliga bestämmelser som syftar till att göra det lättare att ta del av det statsbidrag som kan betalas ut till huvudmän som bedriver annan frivilligt anordnad lovskola. De tillfälliga bestämmelserna i statsbidragsförordningen har förlängts och gäller till och med den 31 december 2022.

Källor: förordning (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 30.

Statsbidrag för lovskola 2022 Länk till annan webbplats.

Lovskola

Skolmat och skolrestauranger

Vilket ansvar har förskolor och skolor för att motverka smittspridning i samband med skolmåltider?

Skolverksamheter har ett generellt ansvar för att motverka spridning av smittsamma sjukdomar i skolmiljöer, till exempel genom förebyggande åtgärder. Det gäller även när det inte är pandemi. Huvudmän för skolor och förskolor ska systematiskt arbeta med riskbedömningar för att arbetsmiljön ska bli godtagbar för alla. De förebyggande åtgärder som genomförs i verksamheten bör enligt Folkhälsomyndigheten vara proportionerliga i förhållande till riskerna med smittspridning, och inte påverka barns och elevers välbefinnande eller den pedagogiska verksamheten mer än nödvändigt.

Det är upp till huvudmän och rektorer att bedöma vilka förebyggande åtgärder kopplade till skolmåltider som behövs. Det kan bland annat bero på de lokala förutsättningarna och barnens eller elevernas ålder. Det kan vara bra att skolverksamheten och måltidsverksamheten samverkar i denna fråga.

Enligt Folkhälsomyndigheten är det bra att ta vara på de erfarenheter från det förebyggande arbete som gjorts under pandemin, exempelvis goda hygienrutiner. Förebyggande åtgärder kan motverka spridningen inte bara av covid-19, utan även av andra smittsamma sjukdomar.

Information till förskola, grundskola och gymnasieskola om covid-19, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Offentliga kök-coronavirus, Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Förebygg smittspridning i förskolan, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Förebygg smittspridning i skolan, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Regler om stängning av förskolor, skolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Bestämmelser om att regeringen vid extraordinära händelser i fredstid får föreskriva om att förskolor, skolor, fritidshem eller andra verksamheter enligt skollagen ska stängas tillfälligt finns i lagen (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid. Även en huvudman kan enligt denna lag under vissa förutsättningar få besluta om att tillfälligt stänga vissa verksamheter.

Lag (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid Länk till annan webbplats.

Kan en huvudman stänga en förskola, ett fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet?

Ja, enligt lagen om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid kan en huvudman under vissa förutsättningar besluta att tillfälligt helt stänga

  • en förskola
  • ett fritidshem
  • annan pedagogisk verksamhet.

Det är inte möjligt att utifrån denna lag endast delvis stänga en förskola, ett fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet.

Ett beslut om tillfällig stängning kan fattas

  1. om huvudmannen bedömer att en så stor andel av personalen vid verksamheten är frånvarande med anledning av en sådan samhällsfarlig sjukdom som finns angiven i bilaga 2 till smittskyddslagen (2004:168) eller i förordning som meddelats med stöd av 9 kap. 2 § samma lag att det under viss tid inte går att bedriva verksamheten,
  2. efter samråd med smittskyddsläkare som en åtgärd för att motverka spridning av en sådan sjukdom,
  3. om verksamheten bedrivs i ett område som Folkhälsomyndigheten har beslutat ska vara avspärrat enligt smittskyddslagen, eller
  4. med anledning av en rekommendation från Folkhälsomyndigheten som berör skolområdet.

Ett beslut om tillfällig stängning av förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet kan också fattas av regeringen.

Källor: 3-4 §§ lag (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.

Vilka barn och elever ska erbjudas omsorg om en huvudman tillfälligt har stängt en förskola, ett fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet?

Om en huvudman har beslutat om att tillfälligt stänga en förskola, ett fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet ska huvudmannen ändå, utifrån meddelade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, erbjuda:

  • förskola eller fritidshem till barn och elever som behöver få särskilt stöd i sin utveckling av fysiska, psykiska eller andra skäl och som bara kan få det genom att gå i förskola eller fritidshem, eller
  • förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet till barn och elever vars vårdnadshavare deltar i samhällsviktig verksamhet.

För att det inte ska ställas orimliga krav på huvudmannen i en sådan situation får de föreskrifter som meddelas innebära lättnader i förhållande till de krav som finns på utbildningen i skollagen.

Källa: 4 § lag (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.

När kan en huvudman besluta om att stänga en skola?

Det finns inga bestämmelser i skollagstiftningen som reglerar hur skolor ska hantera sjukdom, smitta och smittspridning. Det regleras i smittskyddslagen och arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljölag (1977:1160) Länk till annan webbplats.

Smittskyddslag (2004:168) Länk till annan webbplats.

Vad gäller om regeringen beslutar att förskolor, skolor, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet tillfälligt ska stängas?

Vid extraordinära händelser i fredstid får regeringen meddela föreskrifter om att förskolor, skolor, fritidshem eller andra verksamheter enligt skollagen tillfälligt ska stängas på nationell, regional eller kommunal nivå.

I samband med detta får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddela föreskrifter som innebär att en huvudman ändå ska erbjuda

  • förskola eller fritidshem till barn och elever som behöver få särskilt stöd i sin utveckling på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl och som bara kan få det genom att gå i förskola eller fritidshem, eller
  • förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet till barn och elever vars vårdnadshavare deltar i samhällsviktig verksamhet.

För att det inte ska ställas orimliga krav på huvudmannen i en sådan situation får de föreskrifter som meddelas innebära lättnader i förhållande till de krav som finns på utbildningen i skollagen.

Källa: 3 § lag (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.

Senast uppdaterad 09 augusti 2022