Aktuella regeländringar
Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.
30 juni 2024
Förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola
Tillfällig förordning om särskild kvot gäller till och med 30 juni 2024
Giltighetstiden för den tillfälliga förordningen om särskild kvot i fristående skolor, som trädde i kraft den 1 april 2022, förlängdes i början på 2023. Förordningen ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2024.
1 juli 2024
Förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Tydligare regler om tilläggsbelopp
Regeringen har beslutat om ändringar i skolförordningen och gymnasieförordningen som syftar till att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt, rättvist och rättssäkert. Med tilläggsbelopp avses ersättning för extraordinära stödåtgärder samt ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning eller deltar i lovskola.
Vad som avses med extraordinära stödåtgärder förtydligas nu i nya bestämmelser. Med extraordinära stödåtgärder avses stödåtgärder som väsentligt avviker från det särskilda stöd som ska tillhandahållas inom ramen för grundbeloppet och som innebär att betydande resurser måste avsättas för ett barns eller en elevs räkning. Vid bedömningen av om stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder ska åtgärdernas omfattningar och varaktighet särskilt beaktas.
Extraordinära stödåtgärder kan enligt de förtydligade bestämmelserna riktas till bland andra barn och elever med funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter eller långvarig skolfrånvaro och kan exempelvis avse assistenthjälp, anpassning av lokaler eller en helt anpassad lärmiljö. Med en helt anpassad lärmiljö avses en miljö som har utformats med särskilt små elevgrupper, hög lärartäthet och specialpedagogisk kompetens.
Det införs också bestämmelser om att en enskild huvudman som ansöker om tilläggsbelopp ska lämna de uppgifter som behövs för bestämmandet av tilläggsbelopp.
Förordningsändringarna innebär även att Skolverket får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas vid en ansökan om tilläggsbelopp samt om bestämmandet av tilläggsbelopp.
Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
Förordning (2024:219) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Länk till annan webbplats.
Förordning (2024:220) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt komvux
Stärkt tillgång till ändamålsenliga läromedel
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel. Följande definitioner förs in i skollagen:
- Lärobok definieras som tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter.
- Läromedel definieras som helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett att användas i undervisningen, som överensstämmer med relevanta delar av tillämplig kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan och läroplanen, och som är utgivet av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art.
- Lärverktyg definieras som läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.
För förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux förtydligas att elever utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Därigenom betonas att lärverktygens främsta funktion är att stärka elevers kunskapsutveckling och vikten av att läromedel och övriga lärverktyg förhåller sig till aktuell kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan, läroplanen och till bestämmelser om mål för utbildningen i skollagen.
För gymnasieskolan gäller oförändrat att en huvudman får besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.
För komvux på grundläggande eller gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå gäller oförändrat att huvudmannen får besluta att lärverktyg som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Begreppet lärverktyg inkluderar alltså, enligt de nya definitionerna, både läroböcker, läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.
När det gäller sfi får huvudmannen oförändrat besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.
I samband med lagändringarna har regeringen även beslutat om nya formuleringar i läroplanernas inledande delar om läroböcker, läromedel och lärverktyg. Det görs också tillägg om rektorns ansvar för att alla lärare får tillgång till de lärarhandledningar som behövs. I läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan samt anpassade gymnasieskolan görs även tillägg om rektorns ansvar för att alla elever erbjuds strukturerad undervisning under lärares ledning samt om rektorns ansvar för att alla elever får tillgång till och förutsättningar att använda skolbibliotek.
Vidare har regeringen beslutat om ändringar i skolförordningens och gymnasieförordningens bestämmelser om vilka kostnader som ska ingå i det grundbelopp som hemkommunen ska lämna till enskilda huvudmän för förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.
Kostnadsslaget för lärverktyg ska avse kostnader för läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen, kostnader för analoga och digitala medier i skolbibliotek samt studiebesök och liknande kostnader.
Kostnader för personal till skolbibliotek skrivs in i kostnadsslaget för undervisning.
I förordningen om vuxenutbildning görs ett språkligt förtydligade gällande ersättning till folkhögskolor som bedriver utbildning som motsvarar sfi. Formuleringen att ersättningen bland annat ska avse sådant som ”lärverktyg” ändras nu till ”läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg”.
Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
Lag (2023:951) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2024:268) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
Förordning (2024:269) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Grundskola och specialskola
Garantin för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola
Sedan tidigare finns bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen samt lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Garantin består av flera led och syftar till att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik så att de kan få rätt stöd i rätt tid.
Garantin för tidiga stödinsatser utvidgas nu till att även omfatta anpassade grundskolan. Det innebär att det blir obligatoriskt att använda Skolverkets bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik både i årskurs 1 och 3 i anpassade grundskolan. Detsamma gäller för de elever i specialskolan som läser dessa ämnen enligt anpassade grundskolans kursplaner.
Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:326) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
2 juli 2024
Grundskola, specialskola, sameskola och gymnasieskola
Elever ges möjlighet att läsa på en högre nivå och gå fram i snabbare studietakt
Riksdagen och regeringen har beslutat om ändringar i skollagen respektive skolförordningen som syftar till att möjliggöra för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå, och att ge elever i gymnasieskolan möjlighet att gå fram i snabbare studietakt.
Ändringarna innebär bland annat att en rektor för en grundskola, specialskola eller sameskola får besluta att en elev ska läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Beslut om att en elev ska läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner ska anmälas till Skolinspektionen. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör dock beslutet att gälla.
Om en elev deltar i utbildning på en nivå som ligger över den aktuella skolformen får huvudmannen besluta om andra lärotider för den eleven än de lärotider som regleras i 3 kapitlet 2-4 §§ skolförordningen.
Vidare innebär lagändringarna att möjligheten att bedriva riksrekryterande spetsutbildningar inom grundskolan permanentas. Fram till nu har denna möjlighet endast funnits inom ramen för en försöksverksamhet. En ny förordning som innebär att riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan införs som en permanent del av skolväsendet ska börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Fjärrundervisning ska få användas i ämnen som en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, oavsett om detta sker inom ramen för en ordinarie grundskoleutbildning eller inom ramen för en riksrekryterande spetsutbildning, och oavsett om något av de nuvarande kraven för att fjärrundervisning ska få användas är uppfyllt.
Även skollagens bestämmelser om entreprenad ändras på så sätt att uppgifter inom grundskolan, specialskolan och sameskolan som avser undervisning i en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan får överlämnas på entreprenad till en huvudman för grundskola, en huvudman för gymnasieskola eller till staten i egenskap av huvudman för specialskolan eller sameskolan. Det gäller dock bara om undervisningen i kursen bedrivs av lärare som uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kapitlet 13 § skollagen. Om uppgifter som avser undervisning i en gymnasiekurs överlämnas på entreprenad får även uppgifter som avser fjärrundervisning i kursen överlämnas till samma huvudman på entreprenad. När det gäller de riksrekryterande spetsutbildningarna i grundskolan som nu kommer att regleras i skollagen får alla uppgifter i en sådan spetsutbildning överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom grundskolan, utom uppgifter som avser undervisning i sådana ämnen där undervisningen fördjupas eller breddas eller i kurser som läses enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
Vissa ytterligare regeländringar görs också för de obligatoriska skolformer som berörs av de nya bestämmelserna, exempelvis kring betygssättning i de fall elever läser gymnasiekurser.
För gymnasieskolan införs en ändring i skollagen som innebär att huvudmannen får besluta att en enskild elevs utbildning på ett nationellt program ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla. En elev som genomför utbildningen på kortare tid har fortfarande rätt till den garanterade undervisningstiden.
Ändringarna börjar att gälla den 2 juli 2024.
Under rubriken 1 juli 2025 på denna sida finns även information om ändringar på förordningsnivå som innebär att riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar införs som en permanent del av skolväsendet från och med den 1 juli 2025.
Lag (2024:410) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2024:413) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
Vissa ändringar i skolförordningen kopplade till betygssättning börjar att gälla den 30 oktober 2024
Höstterminen 2024
Förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola
Urvalsregler för fristående resursskolor
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen gällande urvalsregler för fristående resursskolor.
Skollagens generella regler om urval vid mottagande till fristående skolor ska inte gälla vid urval till fristående resursskolor. I stället ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras om det inte finns plats för alla sökande till en fristående resursskola med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.
Motsvarande urvalsregler finns sedan tidigare för kommunala resursskolor med förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
Lag (2022:1104) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Grundskola, specialskola och sameskola
Elevens val tas bort och undervisningstid omfördelas till andra ämnen
Elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med ändringen är att undervisningstid ska frigöras till andra ämnen. I anpassade grundskolan togs elevens val bort den 2 juli 2023.
Det utrymme i timplanen som frigörs när elevens val tas bort omfördelas till framför allt samhälls- och naturorienterande ämnen, men även till vissa praktisk-estetiska ämnen. I grundskolan utökas undervisningstiden bland annat med 95 timmar i SO-ämnena, 50 timmar i NO-ämnena och med 10 timmar i ämnet musik.
Regeringen har även beslutat att elever ska kunna erbjudas undervisning i ett nybörjarspråk inom ramen för skolans val, och att undervisningstiden i språkval inte ska få minskas vid skolans val. Fram till att elevens val nu tas bort har huvudmannen haft möjlighet att erbjuda undervisning i ett nybörjarspråk inom ramen för elevens val.
Antalet avsatta timmar för skolans val är oförändrat, vilket innebär att det även fortsättningsvis finns möjlighet för skolor som erbjuder en profilinriktning att omfördela tid till profilämnena inom ramen för skolans val.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
Lag (2023:943) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:945) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
Grundskola, specialskola, sameskola och gymnasieskola
Ny föreskrift om hantering och genomförande av digitala nationella prov
Skolverket har beslutat om föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov. Föreskrifterna reglerar hanteringen och genomförandet av nationella prov i digitalt format som helt eller delvis tillhandahålls genom Skolverkets digitala provtjänst.
Föreskrifterna träder i kraft den 1 augusti och ska tillämpas på ett digitalt nationellt prov som genomförs från och med höstterminen 2024 i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Från och med andra kalenderhalvåret 2025 ska föreskrifterna även tillämpas på digitala nationella prov inom komvux på gymnasial nivå.
Bestämmelser om hantering och genomförande av nationella prov i pappersformat finns i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov i pappersformat.
Nya föreskrifter för digitala nationella prov Länk till annan webbplats.
30 oktober 2024
Grundskola, specialskola, sameskola
Vissa ändringar och förtydliganden i skolförordningens bestämmelser om betygssättning
Regeringen har beslutat om vissa ändringar och förtydliganden i skolförordningens bestämmelser om betygssättning, som är kopplade till de ändringar som började att gälla den 2 juli 2024 och som möjliggör för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att under vissa förutsättningar läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
Ändringarna börjar att gälla den 30 oktober 2024.
Förordning (2024:678) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
Elever ges möjlighet att läsa på en högre nivå och gå fram i snabbare studietakt
13 november 2024
Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt annan pedagogisk verksamhet
Ändringar i förordningen om belastningsregister samt förordningen om underrättelse till Statens skolinspektion om domar i vissa brottmål
Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om belastningsregister som innebär utökad kontroll av belastningsregistret vid nyanställningar och motsvarande inom skola och förskola.
Ett registerutdrag som en enskild begär med hänvisning till bestämmelser i skollagen ska nu även innehålla uppgifter om brott som involverar underåriga i brottslighet (16 kapitlet 5 a § brottsbalken) samt brott enligt terroristbrottslagen (2022:666) eller motsvarande äldre lag.
Regeringen har även beslutat att domstolar ska underrätta Skolinspektionen om redan legitimerade lärare och förskollärare döms för dessa brott, eftersom Skolinspektionen gör anmälningar om återkallelse av legitimation till Lärarnas ansvarsnämnd (LAN). Sedan tidigare gäller samma sak för de övriga brott som ett sådant registerutdrag som nämns ovan ska innehålla uppgifter om.
Ändringarna börjar att gälla den 13 november 2024.
1 januari 2025
Komvux
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att det ska bli lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Bland annat införs en bestämmelse i skollagen som reglerar att kurser som är relevanta för ett yrkesområde ska kunna kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande (apl). Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman.
En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Det ska ske genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. Inom komvux ska det primära samverkansavtalet omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar på gymnasial nivå. En person som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom hela det primära samverkansområdet (så kallat frisök). När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas, och antalet platser på dessa, ska kommunen ta hänsyn till vuxnas efterfrågan och behov av utbildning samt till arbetsmarknadens behov.
Kommuner kan välja att samverka även kring annan utbildning inom komvux. Ett sådant samverkansavtal benämns sekundärt samverkansavtal.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024 när det gäller komvux. För utbildning som påbörjas före den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.
Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Läs mer om förändringarna avseende sammanhållna yrkesutbildningar
Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning
1 juli 2025
Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Stärkt tillgång till skolbibliotek
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek.
Lagändringarna innebär att skolbibliotek definieras som en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen.
Elever i förskoleklassen, grundskola, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska som huvudregel ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl får skolbiblioteket i stället tillhandahållas
- på en annan av huvudmannens skolenheter,
- på kommunens folkbibliotek, om det är fråga om en kommunal huvudman, eller
- genom att överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en huvudman för ett folkbibliotek.
Skolbibliotek ska verka för de ändamål som anges i 2 § bibliotekslagen (2013:801), och främja elevers läsande och medie- och informationskunnighet.
Varje huvudman ska ha en biblioteksplan som bland annat ska precisera hur ändamålen med skolbiblioteket ska uppnås. Om huvudmannen tillhandahåller skolbiblioteksverksamheten för en skolenhet på en annan plats än på den egna skolenheten ska även de särskilda skälen för detta anges.
Lagändringarna innebär även att krav ska ställas på att skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Varje huvudman ska sträva efter att för skolbiblioteksverksamheten anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2025.
Lag (2024:1072) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Lag (2024:1073) om ändring i bibliotekslagen (2013:801) Länk till annan webbplats.
Lag (2024:1075) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Ändringar i skollagen gällande skolbibliotek Länk till annan webbplats.
Grundskola
Riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet införs som en permanent del av skolväsendet
Regeringen har beslutat om en ny förordning som innebär att riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan införs som en permanent del av skolväsendet. Samtidigt skärps kraven för att en huvudman ska kunna bli godkänd att bedriva spetsutbildning.
Spetsutbildningar kommer att kunna anordnas av offentliga och enskilda huvudmän för grundskola och ska inriktas mot något eller några av följande grundskoleämnen:
- engelska
- matematik
- moderna språk
- naturorienterande ämnen: biologi, fysik eller kemi
- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap
- svenska
- teckenspråk
- teknik
En spetsutbildning får även innehålla undervisning i ett eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. I sådana fall ska rektorn för spetsutbildningen besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven har anmält önskemål om det och rektorn bedömer att eleven har goda förutsättningar att klara studierna.
För att en sökande ska vara behörig till en riksrekryterande spetsutbildning ska krav ställas på att den sökandes kunskapsnivå i det eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot är väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6 vid antagning till årskurs 7 och annars i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 med hänsyn till den sökandes ålder. Tester och prov för att bedöma sökandes kunskaper och färdigheter i ämnet ska utgöra villkor för antagning och grund för urval. Testerna och proven ska göra det möjligt att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå som krävs.
För att en huvudman ska godkännas att bedriva riksrekryterande spetsutbildning ska
- huvudmannen ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för spetsutbildningen
- spetsutbildningen i fråga bedömas bidra till syftet med utbildningen, det vill säga ge eleverna möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
- utbildningen vara av god kvalitet, och
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven som nämns ovan.
För enskilda huvudmän som ska anordna undervisning i gymnasieämnen måste också förutsättningarna i 10 kapitlet 23 § h skollagen vara uppfyllda.
I den nya förordningen finns också regler om statsbidrag för riksrekryterande spetsutbildningar i högstadiet i grundskolan. Även kraven för att beviljas statsbidrag skärps. För att en huvudman som bedriver spetsutbildning ska få statsbidrag för utbildningen måste undervisningen bedrivas av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet. Det ställs också krav på bland annat huvudmannens ekonomi.
Den nya förordningen träder i kraft den 30 oktober 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Den tidigare förordningen (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser och statsbidrag för sådan utbildning fortsätter att gälla för utbildning som påbörjas till och med den 30 juni 2025. Förordningen om försöksverksamheten upphör att gälla i sin helhet vid utgången av juni 2027.
Särskilda regler om lärotider, fjärrundervisning och entreprenad för spetsutbildningar
Gymnasieskola
Gymnasial spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet
Regeringen har beslutat om förordningsändringar som innebär att den tidigare försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning avslutas, och att riksrekryterande spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet. Samtidigt skärps kraven för att en huvudman ska kunna bli godkänd att bedriva spetsutbildning.
Spetsutbildning i gymnasieskolan kommer att kunna anordnas av offentliga och enskilda huvudmän inom ramen för ett högskoleförberedande program och ska inriktas mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen. Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen.
För att en sökande ska vara behörig till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska krav ställas på kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Kunskapsnivån ska vara väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan. Ett prov ska användas för att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå. Hänsyn ska även tas till provet vid urval bland behöriga sökande.
För att en huvudman ska godkännas att bedriva riksrekryterande spetsutbildning ska
- utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- utbildningen vara av god kvalitet,
- kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla de krav som nämns ovan.
Dessutom krävs att
- spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och
- spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100).
Regeringen har också beslutat om nya regler om statsbidrag för sådana gymnasiala spetsutbildningar som nämns ovan. Även kraven för att beviljas statsbidrag för gymnasial spetsutbildning skärps. För att en huvudman som bedriver spetsutbildning ska få statsbidrag för utbildningen måste undervisningen bedrivas av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet. Det ställs också krav på bland annat huvudmannens ekonomi.
En offentlig huvudman ansöker om att anordna riksrekryterande spetsutbildning hos Skolverket. Enskilda huvudmän ger in ansökan till Skolinspektionen. Ansökan ska göras senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. För utbildning som planeras starta höstterminen 2025 eller höstterminen 2026 ska en ansökan ha lämnats in senast det datum som respektive myndighet bestämmer.
Bestämmelserna om gymnasial spetsutbildning träder i kraft den 30 oktober 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Den tidigare förordningen (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning och statsbidrag för sådan utbildning fortsätter att gälla för utbildning som påbörjas till och med den 30 juni 2025. Förordningen om försöksverksamheten upphör att gälla i sin helhet vid utgången av juni 2028.
Förordningen som reglerar statsbidraget träder i kraft den 1 juli 2025.
Förordning (2024:676) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Vissa ändringar gällande förutsättningar för att anordna gymnasial estetisk spetsutbildning
Samtidigt som gymnasiala spetsutbildningar med inriktning mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen införs som en permanent del av skolväsendet görs även vissa ändringar och förtydliganden i gymnasieförordningen gällande de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet.
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas om samtliga av följande villkor är uppfyllda:
- utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- utbildningen är av god kvalitet,
- kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning,
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 5 kap. 15 § respektive 16 § gymnasieförordningen, och
- det finns ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.
Dessutom krävs att
- spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och
- spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Bland annat införs en reglering om att både efterfrågan hos ungdomar och arbetsmarknadens behov ska vägas in när en kommun, region eller enskild huvudman bestämmer vilka nationella program som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Detsamma gäller vid planering av utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. För att en enskild ska godkännas som huvudman för en viss utbildning inom gymnasieskola kommer det också krävas att utbildningen dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett behov på arbetsmarknaden.
Vidare ska information från en huvudman om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.
En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Detta görs genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. För gymnasieskolan ska det primära samverkansavtalet omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En ungdom som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till sådan utbildning inom hela det primära samverkansområdet.
Kommunen kan även erbjuda sådan gymnasieutbildning som anordnas av en annan kommun utanför det primära samverkansområdet eller av en region. Sådana samverkansavtal benämns sekundära samverkansavtal. Ett sekundärt samverkansavtal kan också innebära att kommunen erbjuder övrig utbildning i gymnasieskolan som anordnas av en annan kommun eller en region.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. För utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser.
Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2022:1092) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning
Gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Ämnesbetyg ersätter kursbetyg – Gy25
Riksdagen har beslutat att ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå (Gy25). Lagändringarna trädde i kraft den 15 juli 2022, och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Det ämnesutformade betygssystemet kommer att ersätta dagens system med kurser och kursbetyg. Ett ämne kommer att bestå av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som nivån omfattar. Betyg ska sättas efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Det gäller även om eleven har läst den högre nivån inom komvux och den eller de lägre nivåerna i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Regeringen har, med anledning av Gy25, beslutat om en ny förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 februari 2024, och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har även beslutat om ändringar i gymnasieförordningen, förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt förordningen om vuxenutbildning. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Förordningsändringarna gäller bland annat hur betyg ska registreras och betygsdokument utformas. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. I betygsdokument som utfärdas efter avslutad utbildning, till exempel examensbevis, ska alla betyg som eleven har fått framgå utom de som har ersatts av ett annat betyg. Det gäller i samtliga skolformer där ämnesbetyg införs.
Till följd av att nya ämnesplaner tas fram görs också ändringar gällande vilka ämnen som får bedrivas som fjärrundervisning i gymnasieskolan.
För att ge skolor och verksamheter möjligheter att förbereda för införandet av ämnesbetyg och ge stöd för det finns det möjlighet för huvudmän att söka statsbidrag. Det regleras i en ny statsbidragsförordning, som träder i kraft den 16 januari 2024.
Skolverket har beslutat om de ämnesplaner för Gy25 som inte gäller gymnasiegemensamma ämnen. Dessa nya ämnesplaner har publicerats i Skolverkets författningssamling.
Till följd av att all gymnasial utbildning blir ämnesutformad har även ändringar gjorts i förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Ändringarna reglerar bland annat hur en lärare får behörighet i de nya ämnen som införs. Ändringarna i behörighetsförordningen träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om undervisning av elever vars utbildning påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:889) om statsbidrag för införande av ämnesbetyg Länk till annan webbplats.
Skolverkets författningssamling, SKOLFS Länk till annan webbplats.
Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Ändringar i examensmål och programmål samt nya programstrukturer för de nationella programmen
Inom ramen för Gy25 görs ändringar i de nationella programmen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Regeringen har beslutat om ändringar i examensmålen för de flesta nationella program i gymnasieskolan samt ändringar i programmålen för anpassade gymnasieskolans nationella program. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverket har också beslutat om nya programstrukturer för gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans nationella program. De föreskrifterna, som finns publicerade i Skolverkets författningssamling, träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Ett nytt frisör- och stylistprogram införs och hantverksprogrammet upphör
Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 1 till skollagen som innebär att ett nytt nationellt frisör- och stylistprogram införs i gymnasieskolan.
Samtidigt upphör hantverksprogrammet som nationellt program. Avsikten är dock att det även fortsatt ska finnas möjlighet att bedriva hantverksutbildningar i andra former. Skolverket har godkänt utbildningar för design och sömnadsteknik, finsnickeri, florist, glashantverk och guldsmed som riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har beslutat om ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen, som reglerar att de nationella inriktningarna på det nya frisör- och stylistprogrammet är barberare, frisör samt hår- och makeupstylist. Inriktningarna får börja det första läsåret, vilket tidigare även gällt för Hantverksprogrammets inriktningar. Dessa ändringar träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har också beslutat om examensmål för frisör- och stylistprogrammet. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrift om programstruktur för frisör- och stylistprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Här hittar du de nya riksrekryterande utbildningarna med egna examensmål Länk till annan webbplats.
Delning av ämnet matematik medför förändringar för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet
Den beslutade uppdelningen av matematikämnet i två mindre delar medför ändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i gymnasieskolan. I dessa programs gymnasiegemensamma delar ingår idag matematik med 300 gymnasiepoäng. När matematikämnet delas kommer matematik att ingå med 200 gymnasiepoäng som gymnasiegemensamt ämne, medan ämnet matematik – fortsättning läggs till som ett karaktärsämne med 100 gymnasiepoäng.
Ändringarna i poängplanen i skollagen träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Det har också, för bland andra dessa program, gjorts ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen, som reglerar omfattningen i gymnasiepoäng för de programgemensamma ämnena. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och ska också tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrifter om nya programstrukturer för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Naturkunskap införs på teknikprogrammet
Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 2 till skollagen som innebär att 50 gymnasiepoäng naturkunskap införs som gymnasiegemensamt ämne på teknikprogrammet. För att inte programmets omfattning ska bli för stor minskas samtidigt programmets karaktärsämnen med 50 gymnasiepoäng.
Lagändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrift om ny programstruktur för teknikprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Anpassad gymnasieskola
Två nationella program byter namn
Riksdagen har beslutat om ändringar i bilaga 3 till skollagen som innebär att två nationella program i anpassade gymnasieskolan byter namn.
Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet för fastighet och byggnation.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har också, för bland annat dessa program, beslutat om ändringar i bilaga 2 till gymnasieförordningen, som reglerar omfattningen i gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola för de programgemensamma ämnena. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och ska också tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Vidare har regeringen även beslutat om ändringar i programmålen för anpassade gymnasieskolans nationella program. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrifter om programstrukturer för programmet för fastighet och byggnation och programmet för handel och service träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Stärkt rätt till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk utan krav på förkunskaper i språket. Det tidigare kravet på att en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska ha goda kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk för att erbjudas modersmålsundervisning i språket tas nu alltså bort.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2024, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:689) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Definitioner av moderna språk samt modersmålsämne införs i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år
Regeringen har beslutat om ändringar i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning som innebär att det införs reglerade definitioner av begreppen moderna språk samt modersmålsämne i gymnasieskolan.
Med moderna språk avses i dessa förordningar: ”språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk”.
Med modersmålsämne avses ”ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen”.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning respektive vidareutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Gymnasieskola och komvux på gymnasial nivå
Ämnet matematik delas upp i två mindre delar
Med anledning av Gy25 har riksdagen beslutat om ändringar i bilaga 2 till skollagen, som innebär att ämnet matematik delas upp i två mindre delar: matematik och det nya karaktärsämnet matematik – fortsättning. Syftet med delningen är att elever inte ska avstå från att läsa mer matematik än nödvändigt av rädsla för att sänka sitt betyg. Detta då de nya reglerna om ämnesbetyg innebär att ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ersätter de betyg som en elev fått på lägre nivåer i samma ämne.
Delningen av matematikämnet medför även förändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i gymnasieskolan.
Ändringarna i skollagen träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Vidare har regeringen beslutat om ändrade bestämmelser i gymnasieförordningen om användningen av nationella prov i ämnet matematik respektive ämnet matematik-fortsättning. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har också beslutat om en ny förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, där bland annat ämnet matematik ingår. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 februari 2024 och tillämpas också första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Delning av ämnet matematik medför förändringar för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet
Ämnet specialidrott delas upp i de två ämnena specialidrott samt tränings- och tävlingslära
Dagens ämne specialidrott delas i två ämnen: specialidrott samt tränings- och tävlingslära. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Med anledning av att ämnet specialidrott delas har regeringen också beslutat om ändringar i gymnasieförordningens bestämmelser om riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), som innebär att utbildningar där dessa två nya ämnen ingår får vara riksidrottsgymnasier, alternativt godkännas som nationella idrottsutbildningar, förutsatt att även övriga villkor för sådana utbildningar är uppfyllda.
Ämnesplanerna för specialidrott och tränings- och tävlingslära ska bara få tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med sammanlagt 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnena läsas som utökat program med sammanlagt högst 300 gymnasiepoäng. Samma poängfördelning gäller för gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.
Regeringen har också beslutat om en ändring i förordningen om vuxenutbildning som reglerar att utbildning i tränings- och tävlingslära eller i specialidrott inte får bedrivas inom den skolformen. Samma sak gäller redan idag för det nuvarande ämnet specialidrott.
Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Komvux
Komvux får möjlighet att utfärda yrkesexamen med inriktning mot riksrekryterande utbildningar med egna examensmål
Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen om vuxenutbildning som innebär att det blir möjligt att utfärda en yrkesexamen inom komvux mot en sådan riksrekryterande utbildning med eget examensmål som avses i 5 kapitlet 13 § andra stycket gymnasieförordningen.
Sedan tidigare gäller att en gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom komvux, utöver betyg på de kurser som specificeras i bestämmelsen om examen, även ska innefatta betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng. Genom den ändring som nu införs kan betygen om sammanlagt högst 1800 gymnasiepoäng även till övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i en och samma riksrekryterande utbildning med eget examensmål.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Ny föreskrift om hantering och genomförande av digitala nationella prov
Skolverket har beslutat om föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov. Föreskrifterna reglerar hanteringen och genomförandet av nationella prov i digitalt format som helt eller delvis tillhandahålls genom Skolverkets digitala provtjänst.
Föreskrifterna träder i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas på ett digitalt nationellt prov som genomförs från och med andra kalenderhalvåret 2025 inom komvux på gymnasial nivå. Sedan höstterminen 2024 ska samma föreskrift även tillämpas på ett digitalt nationellt prov som genomförs i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan.
Bestämmelser om hantering och genomförande av nationella prov i pappersformat finns i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov i pappersformat.
Nya föreskrifter för digitala nationella prov Länk till annan webbplats.
Höstterminen 2025
Anpassad grundskola
Ändringar gällande undervisning i samiska som modersmål i anpassad grundskola
Regeringen har beslutat om en ändring i skolförordningen gällande undervisning i ämnet samiska som modersmål.
Idag gäller att de elever som ska läsa samiska som modersmål i anpassade grundskolan undervisas utifrån den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan, det vill säga samma kursplan som gäller för undervisning i samiska som modersmål i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förordningsändringen innebär att detta inte längre ska gälla i anpassade grundskolan.
Skolverket avser att ta fram en ny kursplan för modersmål i samiska som ska användas i anpassade grundskolan.
Ändringen i skolförordningen träder i kraft den 1 juli 2025 och tillämpas första gången på utbildning som bedrivs från och med höstterminen 2025.
Förordning (2011:185) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
1 september 2025
Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare
Riksdagen har beslutat om nya bestämmelser i skollagen som innebär att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Huvudmannens befintliga skyldighet att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling preciseras också till viss del.
Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två bärande delar:
- en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, och
- ett nationellt meriteringssystem med meriteringsnivåer för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.
Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer och även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare, förskollärare och rektorer. Insatser för rektorer inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får även erbjudas till ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som av rektorn har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Det närmare innehållet i den nationella strukturen för kompetensutveckling kommer att preciseras i föreskrifter från regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025.
Lag (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Lag (2024:1074) om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen Länk till annan webbplats.
(2010:800) Länk till annan webbplats.
Skolverket arbetar med att utforma det nationella professionsprogrammets två bärande delar
1 juli 2026
Tillfällig bestämmelse som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation upphör att gälla
Den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation förlängdes med tre år i juni 2023. Det innebär att bestämmelsen upphör att gälla den 1 juli 2026.
Regeländringar som rör statsbidrag
Regeländringar som rör statsbidrag presenteras vanligtvis inte på denna sida. Du hittar sådan information på respektive statsbidrags egen sida.
