Aktuella regeländringar
Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.
1 juni 2023
Komvux
Kommuner får möjlighet att erbjuda sfi till personer som flytt från Ukraina
Regeringen har beslutat om en ny bestämmelse i förordningen om vuxenutbildning som innebär att kommuner får låta personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd delta i sfi, om de saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska som utbildningen syftar till att ge. Utbildning i sfi får erbjudas till dessa personer från och med andra kalenderhalvåret det år de fyller 18 år. Ålderskravet skiljer sig därmed från det generella ålderskravet för utbildning i sfi.
Hittills har det inte funnits någon möjlighet utifrån skolförfattningarna att erbjuda utbildning inom komvux till andra personer än de som har rätt till det enligt skollagen. Personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har inte rätt till utbildning i sfi eller annan utbildning inom komvux.
Den nya bestämmelsen börjar gälla den 1 juni 2023.
Kommuner som enligt den nya bestämmelsen erbjuder sfi till personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd kan få statsbidrag. Bestämmelserna om detta börjar gälla den 2 augusti 2023.
Statsbidrag till kommuner som erbjuder sfi till personer som flytt från Ukraina
1 juli 2023
Regional planering och dimensionering av utbildning
Nya bestämmelser som bland annat reglerar att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid dimensionering av utbildning på gymnasial nivå träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024.
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Tillfällig bestämmelse som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation förlängs
Riksdagen har beslutat att giltighetstiden för den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation ska förlängas med tre år. Det innebär att bestämmelsen upphör att gälla den 1 juli 2026 i stället för den 1 juli 2023.
Förskola
Ändringar i skollagen för att öka deltagandet i förskolan
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att fler barn ska gå i förskola och få möjlighet till bättre språkutveckling i svenska.
Ändringarna innebär bland annat att hemkommunen inför hösten det år ett barn fyller tre år ska ta kontakt med barnets vårdnadshavare, om barnet inte redan har en förskoleplats. Vårdnadshavarna ska få information om förskolans syfte och om barnets rätt till förskola. Om barnet inte börjar i förskolan ska ny kontakt tas inför varje höst och varje vår. Sista kontakten ska tas inför våren det år barnet fyller sex år.
En annan ändring är att hemkommunen blir skyldig att erbjuda förskoleplats till vissa grupper av barn, även om deras vårdnadshavare inte har anmält önskemål om förskola. Det gäller vid något av följande:
- om barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år
- om barnets vårdnadshavare är födda utomlands, men nu är bosatta i Sverige och vistas här sedan högst fem år.
Kommunens skyldighet omfattar inte barn som inte är folkbokförda i Sverige. Skyldigheten att erbjuda en plats i förskola gäller från och med hösten det år barnet fyller tre år. Erbjudandet ska lämnas senast tre månader före det datum då barnet tidigast kan tas emot. Kommunen ska hålla platsen reserverad till och med en månad efter det datum då barnet tidigast kan tas emot. Om barnet inte börjar i förskola inom den tiden, eller om det framgår på annat sätt att barnets vårdnadshavare inte vill ha den erbjudna platsen, behöver kommunen inte längre hålla platsen reserverad. Ett nytt erbjudande om plats ska lämnas inför varje höst till och med det år då barnet fyller fem år.
Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022, men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.
Lag (2022:833) om ändring i skollagen (2010:800)
Länk till annan webbplats.
Uppsökande verksamhet och särskilt erbjudande om förskola
Stöd i arbetet
Grundskola
Försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning förlängs
För elever i grundskolans årskurs 7-9 som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller två vårdnadshavare får huvudmannen, inom ramen för en försöksverksamhet, anordna delar av undervisningen på umgängesspråket (tvåspråkig undervisning). Bestämmelserna om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan skulle ha upphört den 30 juni 2023, men regeringen har nu beslutat att bestämmelserna ska gälla till och med den 30 juni 2027.
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola
Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i syfte att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för så kallade resursskolor, det vill säga skolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd.
Ändringarna innebär bland annat att kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan regleras i skollagen. Det är kommunen som beslutar om en elev ska placeras i en kommunal resursskola. Beslutet fattas efter ansökan av elevens vårdnadshavare, eller i vissa fall av elevens rektor. Om det inte finns plats för alla sökande till en kommunal resursskola med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.
För gymnasieskolan införs inte någon reglering av kommunala resursskolor.
När det gäller fristående skolor regleras redan idag att de får begränsa utbildningen till att avse elever i behov av särskilt stöd inom skolformerna förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola. Även dessa skolor får nu benämningen resursskolor i skollagen.
Det tydliggörs också att både kommunala och fristående resursskolors verksamhet är en form av särskilt stöd och att huvudmannen ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.
Utöver de nya bestämmelserna om resursskolor har riksdagen även beslutat att regeringen får delegera uppgiften att meddela ytterligare föreskrifter om tilläggsbelopp till en myndighet som regeringen bestämmer.
Urvalsreglerna för kommunala resursskolor med förskoleklass börjar gälla den 1 juli 2023.
Övriga lagändringar trädde i kraft den 2 juli 2022, men ska tillämpas för utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023.
Lag (2022:724) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Lag (2022:1104) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Gymnasieskola och komvux
Undersköterska blir en skyddad yrkestitel
Riksdagen har beslutat att undersköterska ska bli en skyddad titel i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, verksamhet enligt socialtjänstlagen samt verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
De nya reglerna innebär bland annat att den som vill använda yrkestiteln undersköterska måste få ett bevis om att hen har rätt till det. Övergångsbestämmelser finns med vissa undantag för personer som redan är tillsvidareanställda.
Socialstyrelsen blir ansvarig myndighet för att pröva ansökningar om bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Bevis ska utfärdas till den som har något av följande:
- en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller komvux
- förvärvat en kompetens som motsvarar den kompetens som uppnås genom utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller komvux.
Socialstyrelsen har också fått bemyndigande att ta fram föreskrifter om krav på godkända betyg i specifika ämnen och kurser i vård- och omsorgsutbildningar från gymnasieskolan eller komvux.
De nya bestämmelserna om skydd av yrkestiteln undersköterska träder i kraft den 1 juli 2023.
Skyddad titel för undersköterskor, Socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.
2 juli 2023
Ändringar i skollagen syftar till att stärka elevhälsan
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevhälsan.
Ändringarna innebär bland annat att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och det förtydligas i skollagen att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när det behövs. Det införs också krav på att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.
Ändringarna gäller från den 2 juli 2023.
Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Stöd i arbetet
Anpassade grundskolan, specialskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux som anpassad utbildning
Nya namn på skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning och elevens val tas bort i anpassade grundskolan
Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning byter namn till anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux som anpassad utbildning. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts i skollagen av intellektuell funktionsnedsättning och benämningen träningsskola tas bort. Med anledning av namnbytet har ändringar även gjorts i Skolverkets föreskrifter, exempelvis föreskrifterna om utformning av betygsdokument.
Elevens val tas bort i den anpassade grundskolan. Det innebär att elevens val tas bort även för elever i specialskolan som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner. För elever i den anpassade grundskolan som läser ämnen utökas undervisningstiden i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i mellan- och högstadiet. För elever som läser ämnesområden utökas undervisningstiden i samtliga ämnesområden i högstadiet. Den fördelningsbara undervisningstiden för elever som läser ämnesområden utökas i mellan- och högstadiet.
Ändringarna gäller från den 2 juli 2023.
Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2022:1619) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
Förordning (2022:1617) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Skolverkets författningssamling- SKOLFS
Anpassade skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning
Garanti för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola
3 juli 2023
Grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux
Betygsdokument ska innehålla information om betygsdokuments nivå i förhållande till den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande
Regeringen har beslutat om förordningsändringar som innebär att vissa betygsdokument ska innehålla information om det aktuella betygsdokumentets nivå i förhållande till den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, den så kallade SeQF-förordningen.
Ändringarna gäller följande betygsdokument:
- Slutbetyg från grundskolan (nivå 2), anpassade grundskolan (nivå 1) och specialskolan (nivå 2)
- Examensbevis från gymnasieskolan (nivå 4)
- Examensbevis från vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år (nivå 5)
- Gymnasiebevis från anpassade gymnasieskolan (nivå 2)
- Utdrag ur betygskatalogen för den som genomgått kurs D i sfi (nivå 2)
- Slutbetyg från komvux på grundläggande nivå (nivå 2) och slutbetyg från komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå (nivå 1)
- Examensbevis från komvux på gymnasial nivå (nivå 4)
- Komvuxbevis från komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå (nivå 2)
Ändringarna börjar att gälla den 3 juli 2023. Följdändringar har även gjorts i Skolverkets föreskrifter om utformning av betygsdokument.
Förordning (2023:271) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:270) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
26 juli 2023
Grundskola och gymnasieskola
Försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildningar förlängs
Regeringen planerar att göra spetsutbildningar för elever i högstadiet och gymnasieskolan till permanenta verksamheter. Det kräver dock ändringar i skollagen, vilket tar tid. För att försöksverksamheterna med riksrekryterande spetsutbildningar för elever i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan ska kunna fortsätta tills en permanent lösning finns på plats har regeringen beslutat att förlänga giltighetstiden för de förordningar som reglerar försöksverksamheterna med ett år. Det innebär att bestämmelserna om försöksverksamheterna ska gälla för utbildning som påbörjas senast den 30 juni 2025.
I samband med detta har regeringen också beslutat att huvudmän som deltar i försöksverksamheterna ska kunna få statsbidrag.
Förordningsändringarna börjar gälla den 26 juli 2023.
Statsbidrag för försöksverksamheter med spetsutbildning 2023
1 augusti 2023
Grundskola
Bestämmelser om försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk upphör att gälla
För grundskolan fanns tidigare en försöksverksamhet med utökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever. Regeringen har nu beslutat att den förordning som reglerade försöksverksamheten ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2023.
2 augusti 2023
Komvux
Kommuner som erbjuder sfi till personer som flytt från Ukraina kan få statsbidrag
För att stimulera kommuner att anordna utbildning i sfi till personer från Ukraina som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har regeringen beslutat att kommuner ska kunna få statsbidrag, så kallat stimulansbidrag, för detta. Stimulansbidrag får dock inte lämnas för insatser som bidrag lämnas för på annat sätt. Bidrag får inte heller lämnas för utbildning som bedrivs enligt förordningen (1992:394) om uppdragsutbildning inom skolväsendet.
Förordningsbestämmelserna om stimulansbidrag börjar gälla den 2 augusti 2023.
Statsbidrag för stimulans av sfi 2023
Kommuner får sedan den 1 juni 2023 erbjuda sfi till personer som flytt från Ukraina
30 augusti 2023
Komvux
Kommuner får möjlighet att erbjuda utbildning inom komvux i svenska eller svenska som andraspråk till personer som flytt från Ukraina
Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen om vuxenutbildning som innebär att kommuner får låta personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt det så kallade massflyktsdirektivet delta i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux, om personen uppfyller villkoren för att delta i utbildningen.
Ändringen börjar gälla den 30 augusti 2023.
Sedan den 1 juni 2023 har kommuner även möjlighet att erbjuda sfi till denna målgrupp, från och med andra kalenderhalvåret det år de fyller 18 år.
Kommuner får sedan den 1 juni 2023 erbjuda sfi till personer som flytt från Ukraina
1 september 2023
Ändringar i Skolverkets föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet med mera
Skolverket har beslutat om vissa ändringar i de föreskrifter som reglerar vilka uppgifter som huvudmän för utbildning och annan verksamhet som är föremål för uppföljning och utvärdering av Skolverket är skyldiga att lämna om verksamheten.
Ändringarna börjar att gälla den 1 september 2023, och ska tillämpas första gången på uppgiftsinsamling som sker efter detta datum, med undantag för vissa bestämmelser för komvux som ska tillämpas första gången på uppgiftsinsamling som sker efter den 31 december 2023.
Höstterminen 2023
Gymnasieskola
Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som ska ge elever på yrkesprogram ökade möjligheter att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. De kurser som krävs för sådan grundläggande behörighet ska ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram. Elever ska alltså inte behöva läsa utökat program eller använda det individuella valet eller programfördjupningen för att uppnå grundläggande behörighet.
För att säkra elevers rätt att läsa det som krävs för grundläggande behörighet utan att minska yrkesinnehållet ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller antalet gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet kommer att omfatta 2700 gymnasiepoäng. Övriga yrkesprogram kommer att omfatta 2800 gymnasiepoäng. Elever ska dock ha möjlighet att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet. En elev som väljer bort kurser enligt de nya bestämmelserna ska inte anses följa ett reducerat program.
En ändring har också gjorts i gymnasieförordningen som innebär att nationella prov på yrkesprogram ska användas i den inledande kursen i studievägen i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den befintliga bestämmelsen om att nationella prov ska användas i den avslutande kursen i studievägen i dessa ämnen, med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2, är oförändrad.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.
Lag (2022:275) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2022:1105) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Gymnasieskolans yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet till högskola och universitet
1 januari 2024
Komvux
Ändringar i Skolverkets föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet med mera
Skolverket har beslutat om vissa ändringar i de föreskrifter som reglerar vilka uppgifter som huvudmän för utbildning och annan verksamhet som är föremål för uppföljning och utvärdering av Skolverket är skyldiga att lämna om verksamheten.
Ändringarna trädde i kraft den 1 september 2023, men ska när det gäller vissa bestämmelser för komvux tillämpas första gången på uppgiftsinsamling som sker efter den 31 december 2023. Övriga ändringar ska tillämpas första gången på uppgiftsinsamling som sker efter den 1 september 2023.
30 juni 2024
Förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola
Tillfällig förordning om särskild kvot gäller till och med 30 juni 2024
Giltighetstiden för den tillfälliga förordningen om särskild kvot i fristående skolor, som trädde i kraft den 1 april 2022, förlängdes i början på 2023. Förordningen ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2024.
1 juli 2024
Anpassad grundskola och specialskola
Garanti för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola
Sedan tidigare finns bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen, grundskolan, specialskolan och sameskolan. Garantin omfattar förskoleklassen och lågstadiet. Den består av flera led och syftar till att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik så att de kan få rätt stöd i rätt tid.
Garantin för tidiga stödinsatser införs nu även i den anpassade grundskolan och för de elever i specialskolan som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt den anpassade grundskolans kursplaner.
Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:326) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
Anpassade skolformer för elever med intellektuell funktionsnedsättning
Garanti för tidiga stödinsatser och nya nationella bedömningsstöd
Höstterminen 2024
Förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola
Urvalsregler för fristående resursskolor
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen gällande urvalsregler för fristående resursskolor.
Det finns sedan tidigare nya bestämmelser i skollagen som innebär att kommuner kan få begränsa utbildningen vid en viss skolenhet inom grundskolan och anpassade grundskolan till att avse elever som behöver särskilt stöd (resursskola). De nya bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023. Fristående skolor har redan den möjligheten. De elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder ska prioriteras om det inte finns plats för alla sökande till en kommunal resursskola med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.
Nu kompletteras dessa bestämmelser med motsvarande urvalsregler för fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
Lag (2022:1104) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
1 januari 2025
Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare
Riksdagen har beslutat om nya bestämmelser i skollagen som innebär att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Huvudmannens befintliga skyldighet att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling preciseras också till viss del.
Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två bärande delar:
- en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, och
- ett nationellt meriteringssystem med meriteringsnivåer för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.
Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer och även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare, förskollärare och rektorer. Insatser för rektorer inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får även erbjudas till ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som av rektorn har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Det närmare innehållet i den nationella strukturen för kompetensutveckling kommer att preciseras i föreskrifter från regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.
Lag (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Skolverket arbetar med att utforma det nationella professionsprogrammets två bärande delar
Komvux
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att det ska bli lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Bland annat införs en bestämmelse i skollagen som reglerar att kurser som är relevanta för ett yrkesområde ska kunna kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande (apl). Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman.
En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Det ska ske genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. Inom komvux ska det primära samverkansavtalet omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar på gymnasial nivå. En person som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom hela det primära samverkansområdet (så kallat frisök). När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas, och antalet platser på dessa, ska kommunen ta hänsyn till vuxnas efterfrågan och behov av utbildning samt till arbetsmarknadens behov.
Kommuner kan välja att samverka även kring annan utbildning inom komvux. Ett sådant samverkansavtal benämns sekundärt samverkansavtal.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024 när det gäller komvux. För utbildning som påbörjas före den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.
Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Läs mer om förändringarna avseende sammanhållna yrkesutbildningar
Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning
1 juli 2025
Gymnasieskola
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Bland annat införs en reglering om att både efterfrågan hos ungdomar och arbetsmarknadens behov ska vägas in när en kommun, region eller fristående huvudman bestämmer vilka nationella program som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Detsamma gäller vid planering av utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. För att en enskild ska godkännas som huvudman för en viss utbildning inom gymnasieskola kommer det också krävas att utbildningen dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett behov på arbetsmarknaden.
Vidare ska information från en huvudman om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.
En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Detta görs genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. För gymnasieskolan ska det primära samverkansavtalet omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En ungdom som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till sådan utbildning inom hela det primära samverkansområdet.
Kommunen kan även erbjuda sådan gymnasieutbildning som anordnas av en annan kommun utanför det primära samverkansområdet eller av en region. Sådana samverkansavtal benämns sekundära samverkansavtal. Ett sekundärt samverkansavtal kan också innebära att kommunen erbjuder övrig utbildning i gymnasieskolan som anordnas av en annan kommun eller en region.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. För utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser.
Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2022:1092) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning
Ett nytt frisör- och stylistprogram införs och hantverksprogrammet upphör
Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 1 till skollagen som innebär att ett nytt nationellt frisör- och stylistprogram införs i gymnasieskolan. Programmet ska utbilda mot yrkesområdena frisör, barberare samt hår- och makeupstylist.
Samtidigt upphör hantverksprogrammet som nationellt program. Regeringens avsikt, som bland annat uttrycks i förarbetena, är dock att det även fortsatt ska finnas möjlighet att bedriva hantverksutbildningar i andra former.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Delning av ämnet matematik medför förändringar för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet
Den beslutade uppdelningen av matematikämnet i två mindre delar medför ändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i gymnasieskolan. I dessa programs gymnasiegemensamma delar ingår idag matematik med 300 gymnasiepoäng. När matematikämnet delas kommer matematik att ingå med 200 gymnasiepoäng som gymnasiegemensamt ämne, medan ämnet matematik – fortsättning läggs till som ett karaktärsämne med 100 gymnasiepoäng.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Naturkunskap införs på teknikprogrammet
Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 2 till skollagen som innebär att 50 gymnasiepoäng naturkunskap införs som gymnasiegemensamt ämne på teknikprogrammet. För att inte programmets omfattning ska bli för stor minskas samtidigt programmets karaktärsämnen med 50 gymnasiepoäng.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Anpassad gymnasieskola
Två nationella program byter namn
Riksdagen har beslutat om ändringar i bilaga 3 till skollagen som innebär att två nationella program i anpassade gymnasieskolan byter namn.
Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet för fastighet och byggnation.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Gymnasieskola och komvux på gymnasial nivå
Ämnet matematik delas upp i två mindre delar
Med anledning av ämnesbetygsreformen har riksdagen beslutat om ändringar i bilaga 2 till skollagen, som innebär att ämnet matematik delas upp i två mindre delar: matematik och det nya karaktärsämnet matematik – fortsättning.
Syftet med delningen är att elever inte ska avstå från att läsa mer matematik än nödvändigt av rädsla för att sänka sitt betyg. Detta då de nya reglerna om ämnesbetyg innebär att ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ersätter de betyg som en elev fått på lägre nivåer i samma ämne.
Delningen av matematikämnet medför även förändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i gymnasieskolan.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Delning av ämnet matematik medför förändringar för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet
Gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Ämnesbetyg ersätter kursbetyg
Riksdagen har beslutat att ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 15 juli 2022, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Det ämnesutformade betygssystemet kommer att ersätta dagens system med kurser och kursbetyg. Ett ämne kommer att bestå av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som nivån omfattar. Betyg ska sättas efter varje avslutad nivå. När en elev har fått ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ersätter betyget på den högre nivån det eller de betyg som eleven har fått på lägre nivåer. Det gäller även om eleven har läst den högre nivån inom komvux och den eller de lägre nivåerna i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
1 juli 2026
Tillfällig bestämmelse som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation upphör att gälla
Den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation förlängdes med tre år i juni 2023. Det innebär att bestämmelsen upphör att gälla den 1 juli 2026.
Regeländringar som rör statsbidrag
Regeländringar som rör statsbidrag presenteras vanligtvis inte på denna sida. Du hittar sådan information på respektive statsbidrags egen sida.
