För dig som administratör eller systemleverantör i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Här hittar du information och stöd som du kan använda i samband med införandet av Gy25 som särskilt berör gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan.

Ämnesplaner och program i Gy25

Här hittar du examensmål, programmål, ämnesplaner och programstrukturer.

Gymnasieskolan

Sök efter ämnesplaner för gymnasieskolan 2025

Sök efter programstrukturer och examensmål 2025

Anpassade gymnasieskolan

Sök efter ämnesplaner för anpassade gymnasieskolan 2025

Sök efter programstrukturer och programmål för anpassade gymnasieskolan 2025

Gymnasieexamen

För en examen från ett högskoleförberedande program ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska, nivå 3 och alternativt svenska som andraspråk, nivå 3, engelska, nivå 2, matematik, nivå 1b eller 1c samt ett godkänt gymnasiearbete.

För en examen från ett yrkesprogram ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska, nivå 1, eller svenska som andraspråk, nivå 1, engelska, nivå 1 och matematik, nivå 1a. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete.

Motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11–Gy25)

Grundläggande och särskild behörighet till universitet eller högskola

Det här behövs för att få grundläggande behörighet till högskolan:

• En examen om minst 2 250 poäng (se ovan under Gymnasieexamen).
• Godkänt betyg (lägst E) i ämnet svenska 3 alternativt svenska som andraspråk, nivå 3 och i engelska, nivå 2 samt matematik, nivå 1a, b eller c.

Det är Universitets och högskolerådet (UHR) som ansvarar för föreskrifterna där grundläggande och särskild behörighet regleras. Skolverket har ett nära samarbete med UHR i dessa frågor.

Särskild behörighet för Yrkeshögskolan och Gy25

Särskild behörighet till olika utbildningar inom yrkeshögskolan tar respektive utbildningsanordnare fram. De kommer att behöva ange både kurser och ämnen som behörighetskrav eftersom sökande kan komma från olika tidsperioder i utbildningssystemet.

Beräkning av meritvärde

Uträkning av meritvärdet utgår från samma principer som idag. Varje ämnes totala poängomfattning multipliceras med värdet av betyget. Sedan delas det med antalet poäng som eleven har i sin examen.

Detsamma gäller en så kallad blandexamen, innehållandes både ämnes- och kursbetyg. Varje betyg omfattar ett visst antal poäng som sedan multipliceras med värdet av betyget. Sedan delas den summan med antalet poäng som examen omfattar.

När det gäller betyget F så är det beroende av på vilken nivå betyget F är satt:

• Till exempel ett ämne med betyget F på nivå 3 i svenska, men där det finns ett E i nivå 1 och 2. Där kommer man att få räkna E på 200 poäng och F på 100 poäng i sitt genomsnittliga betyg.
• Om betyget F i stället finns på nivå 2 men nivå 3 ger ett E, då blir det 300 poäng med betyget E.
• Om ämnet endast innehåller en nivå om till exempel 100 poäng och betyget blir F på den enda nivån då blir det 100 poäng F som ska räknas in i det genomsnittliga betyget.

Det är UHR som på regeringens uppdrag ansvarar för beräkningen av meritvärde samt vilka ämnesnivåer som ger meritpoäng. Det regleras i bilaga 3 i högskoleförordningen.

Högskoleförordningen, riksdagen.se Länk till annan webbplats.

Utformning av betygsdokument

Utformningen av betygsdokumenten har varit på remiss och kommer publiceras efter beslut. Detta gäller även utformningen av betygsdokument som omfattar betyg från både det kursutformade systemet och det ämnesutformade systemet, så kallade blandbetyg.

Det behövs ingen särskild överlämning i de fall man läser nivåer i samma ämnen i olika verksamheter eller skolformer. Varje ämnesnivå ska stå för sig själv och bedömas utifrån betygskriterierna för ämnet.

För att bedriva undervisning i ett ämne och kunna sätta betyg behöver läraren känna till ämnesplanen som helhet men inte enskilda elever tidigare betyg. Däremot kan hemkommunen, eller huvudmannen om det inte är hemkommunen, behöva känna till tidigare betyg för att kunna besluta om mottagande till utbildning precis som man gör idag.

Nivåkoder och studievägskoder

Förklaring till Skolverkets koder för både nivåkoder och studievägskoder hittar du på sidan "Skolverkets koder vid dokumentation av utbildning".

Skolverkets koder vid dokumentation av utbildning

Nivåkoderna kommer du åt via API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner.

API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner (Syllabus)

Studievägskoder kommer du åt via API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner.

API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner, Definition 5 värdeförråd och kodlistor version 1.11.0 (Syllabus) Länk till annan webbplats.

Nyhet gällande studievägskoder för introduktionsprogram

I samband med att nya studievägskoder skapas inför Gy25 har Skolverket utvecklat studievägskoderna för gymnasieskolans introduktionsprogram utifrån skollagen 17 kap 3§. Blivande elever ska redan när han eller hon söker till ett introduktionsprogram veta vad utbildningen syftar mot. Informationen om syfte med utbildningen som skolan erbjuder ska framgå i den plan för utbildning som huvudmannen ansvarar för.

Planera utbildningen på introduktionsprogram

Informationsmaterial om Gy25

Film: Så blir gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux 2025, Gy25 (tid: 2.50 min)

Ta del av vår korta film som enkelt beskriver Gy25 och modellen för ämnesbetyg. Filmen svarar bland annat på frågor om hur förändringarna kommer att bli för elever i de berörda skolformerna, hur det påverkar lärarnas arbete och vad rektorer behöver tänka på vid införandet av Gy25.