Planering och dimensionering inom gymnasieskolan
På den här sidan finns information om planering och dimensionering som är specifik för gymnasieskolan.
Krav på samverkan mellan kommuner
Bestämmelserna om planering och dimensionering medför ett krav på samverkan mellan kommuner. Kommunerna ska avtala med minst två andra kommuner för att samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett så kallat primärt samverkansområde.
Samverkansområdena kan utformas efter kommunernas förutsättningar och behov. Kommunerna väljer själva vilka andra kommuner de ska sluta avtal och samverka med i det primära samverkansområdet. Samverkansområdena kan vara samma för gymnasieskolan och komvux, men de behöver inte vara det.
Utöver ett primärt samverkansavtal finns även möjlighet att sluta sekundära samverkansavtal med andra kommuner eller med en region.
Det primära samverkansavtalet för gymnasieskolan ska omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever.
En kommun i det primära samverkansområdet ska erbjuda all sådan utbildning som anordnas av någon av kommunerna i samverkansområdet.
Källa: 2 kap. 2 a och 2 b §§ och 15 kap. 30 a § skollagen.
Undantag från kravet om samverkan
Det finns undantag på kravet om samverkan. En kommun kan ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan kommun i stället för minst två, om utbildningen som erbjuds av tre kommuner i samverkan skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer som normalt är mer än två timmar mellan hemorten och utbildningsorten i vardera riktningen.
Kravet på samverkan med ett primärt samverkansavtal gäller inte Gotlands kommun.
Källa: 1 kap. 9 och 10 §§ i gymnasieförordningen (2010:2039).
Utbildningsutbud efter efterfrågan och behov
Samtliga huvudmän inom gymnasieskolan ska ta hänsyn till både ungas efterfrågan samt arbetsmarknadens behov när de bestämmer vilken utbildning och hur många platser de ska erbjuda.
Källa: 15 kap. 30 b, 31 a och 32 a §§ skollagen.
Informationen om utbildningen ska vara tydlig
I den information som samtliga huvudmän ger om sin gymnasieutbildning, ska det tydligt anges vad utbildningens inriktning är och vad utbildningen ska leda till.
Källa: 15 kap. 8 a §.
Ansökan om nytt godkännande för enskilda huvudmän
När en enskild huvudman ansöker om godkännande hos Skolinspektionen för en ny utbildning i gymnasieskolan, måste utbildningen både möta ungdomars efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov för att bli godkänd.
Källa: 2 kap. 5 § skollagen
Stöd i arbetet
Skolverket tar fram regionala planeringsunderlag. Syftet med de regionala planeringsunderlagen är att ge stöd åt huvudmän när de tillsammans planerar, dimensionerar och erbjuder gymnasial utbildning.
Skolverket har även tagit fram stöd i form av diskussionsfrågor, poddar och filmer.
-
Skolutveckling
Planeringsunderlag för gymnasial utbildning
-
Regler och ansvar
Planera och dimensionera gymnasial utbildning
-
Regler och ansvar
Planering och dimesionering inom komvux
Frågor och svar
Det primära samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning för de samverkande kommunerna. Med ett primärt samverkansavtal avses en formell överenskommelse om samverkan som ger förutsättningar för stabilitet i samverkan och för att möjliggöra ett framåtsyftande samverkansarbete. För komvux ska avtalet omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå, och för gymnasieskolan ska avtalet omfatta alla nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever.
Hur avtalen upprättas och utformas är en fråga för de samverkande kommunerna sinsemellan.
Källa: 2 kap. 2 a och 2 b §§, 15 kap. 30 a § och 20 kap. 16 a § skollagen samt prop. 2021/22:159, Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning.
Lagändringarna om bland annat primärt samverkansavtal träder i kraft den 1 juli 2023 och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024 när det gäller komvux och i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. I propositionen anges att detta innebär att samverkan mellan kommunerna genom ett avtal eller på annan liknande grund enligt 2 kap. 2 a och 2 b §§ skollagen ska ha inletts vid ikraftträdandetidpunkten.
Källa: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 2022:1089, prop. 2021/22:159, Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning.
Ja, men undantag får endast göras med hänsyn till kommunernas geografiska placering under vissa förutsättningar. En kommun får ingå ett samverkansavtal som endast omfattar två kommuner, istället för tre, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. Kravet på att samverka med minst två andra kommuner gäller inte Gotlands kommun.
Kommuner som berörs av dessa undantag kan fortfarande sluta sekundära samverkansavtal med andra kommuner.
Källa: 2 kap. 2 a och 2 b §§ skollagen, 1 kap. 9 och 10 §§ i gymnasieförordningen (2010:2039) samt 1 kap. 5 och 6 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Ja, utöver ett primärt samverkansavtal finns även möjlighet att sluta sekundära samverkansavtal med andra kommuner eller regioner. Bestämmelser om samverkansavtal i andra fall (sekundära samverkansavtal) finns i 15 kap. 30 a § andra och tredje styckena och i 23 kap. 21, 22 och 23 §§ skollagen.
Ja, förutsatt att minst tre kommuner ingår i samverkan. Varje hemkommun ska även fortsättningsvis erbjuda alla behöriga elever i kommunen ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar samt programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Det är redan möjligt att sluta samverkansavtal med andra kommuner för att uppnå detta.
Vid hemkommunens bedömning av om ett allsidigt urval erbjuds får kommunen även ta hänsyn till utbildning som erbjuds av enskilda huvudmän i kommunen eller i en annan kommun inom det primära samverkansområde som kommunen ingår i.
Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) med anledning av de kommande ändringarna i skollagen och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Det innebär att vissa krav, till exempel om samverkan, sammanhållna yrkesutbildningar och apl, som tidigare reglerades i statsbidragsförordningen istället kommer att gälla för all yrkesutbildning (yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå) oavsett hur utbildningen finansieras.
För att erhålla statsbidraget inom regionalt yrkesvux i framtiden ska därmed de krav på till exempel samverkan och apl som anges i skollagen och förordningen om vuxenutbildning vara uppfyllda.
Förordningsändringar avseende regionalt yrkesvux träder i kraft den 3 juli 2023 och ska tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2025. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för statsbidrag som avser tid före den 1 januari 2025.
Källa: Förordning (2022:1404) om ändring i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.
Nej, samverkansområdena kan vara samma för gymnasieskolan och komvux, men de behöver inte vara det. Kommunerna väljer själva vilka andra kommuner de ska sluta avtal och samverka med i det primära samverkansområdet.