Antagning vid senare tidpunkt, byte av studieväg och återantagning

Det kan finnas möjlighet att bli antagen till utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan efter att den ordinarie antagningen är avslutad. Detta är dock inte någon rättighet. I gymnasieförordningen finns bestämmelser om antagning vid senare tidpunkt, byte av studieväg samt återantagning.

Antagning vid senare tidpunkt

Huvudmannen får besluta att anta en sökande till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen, om det finns plats på den aktuella studievägen och om hen är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Samma behörighetsprövning måste då göras som vid ordinarie antagning.

Inför eventuell antagning vid senare tidpunkt får huvudmannen besluta att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att hen har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Om en sökande antas till utbildning med offentlig huvudman vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen är det inte fråga om första- eller andrahandsmottagande. Första- och andrahandsmottagande, där den sökande konkurrerar om platser på programmet med andra mottagna sökande, görs till utbildning på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Antagning vid senare tidpunkt är bara möjlig när det finns lediga elevplatser.

Någon särskild handläggningsprocess för antagning vid senare tidpunkt finns inte reglerad i skolans författningar.

Källor: 7 kapitlet 2, 8 och 14 §§ gymnasieförordningen.

Mottagande i första och andra hand till gymnasieskolan

Mottagande i första och andra hand till anpassade gymnasieskolan

Sökande till andra eller tredje läsåret på nationellt program i gymnasieskolan med offentlig huvudman

Om en ungdom sökt till ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret ska den sökande tas emot i första hand, förutsatt att hen är behörig till utbildningen och att hemkommunen inte erbjuder inriktningen i fråga.

Eftersom mottagande i första eller andra hand enligt gymnasieförordningen görs till utbildning på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret gäller rätten att bli mottagen i första hand däremot inte om ansökan görs inför det andra eller tredje läsåret, det vill säga när eleven redan gått ett eller två år i gymnasieskolan. En sökande som genomfört första läsåret i hemkommunen eller inom samverkansområdet och önskar söka till inriktning som hemkommunen inte erbjuder har, på samma sätt som när det gäller antagning vid senare tidpunkt i övrigt, endast möjlighet att bli antagen till lediga elevplatser.

Någon särskild handläggningsprocess för antagning vid senare tidpunkt finns inte reglerad i skolans författningar.

Källor: 16 kapitlet 44 § skollagen samt 7 kapitlet 2 och 8 §§ gymnasieförordningen.

Byte av studieväg

Huvudmannen får besluta att en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Gymnasieförordningens definition av studieväg är ”det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på”.

Någon särskild handläggningsprocess för byte av studieväg finns inte reglerad i skolans författningar. Det förekommer exempelvis att önskemål om byte av studieväg handläggs av det antagningskansli som huvudmannen är ansluten till så länge reservantagningen pågår.

Källor: 1 kapitlet 3 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617) samt 7 kapitlet 9 och 14 §§ gymnasieförordningen.

Reservantagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Återantagning

En elev som har slutat i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan innan hen har slutfört utbildningen, och som vill fortsätta på det program där hen gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt. Det gäller förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Gymnasieförordningens definition av studieväg är ”det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på”.

Om en elev återantas till utbildning med offentlig huvudman är det inte fråga om första- eller andrahandsmottagande. Första- och andrahandsmottagande, där den sökande konkurrerar om platser på programmet med andra mottagna sökande, görs till utbildning på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Återantagning är bara möjlig när det finns lediga elevplatser.

Någon särskild handläggningsprocess för återantagning finns inte reglerad i skolans författningar.

Om en ungdom under 20 år inte genomför eller har genomfört utbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller motsvarande utbildning omfattas hen av det kommunala aktivitetsansvaret.

Källor: 29 kapitlet 9 § skollagen samt 1 kapitlet 3 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617) och 7 kapitlet 2, 10 och 14 §§ gymnasieförordningen.

Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (KAA)