Behörighet och mottagande i gymnasieskolan

Innan en sökande tas emot till en utbildning i gymnasieskolan görs en prövning av om den sökande tillhör målgruppen för skolformen och om hen är behörig till den sökta utbildningen. Här finns information om behörighet och mottagande hos offentliga och enskilda huvudmän samt om underrättelse av mottagandebeslut.

Huvudmannen prövar behörighet

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och ska tas emot.

Källor: 16 kapitlet 36 §, 17 kapitlet 14 § och 17 a kapitlet 18 § skollagen.

Behörighet till nationella program i gymnasieskolan

Utöver de allmänna kraven avseende ålder, att man ska vara bosatt i Sverige och att man ska ha avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning finns ytterligare behörighetskrav för nationella program i gymnasieskolan.

Rätten att gå över från introduktionsprogram till nationellt program gäller innan åldersgränsen passerats

För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt minst fem andra ämnen från grundskolan eller motsvarande utbildning.

För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik samt minst nio andra ämnen från grundskolan eller motsvarande utbildning. För behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet måste geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap ingå bland de godkända ämnena. För behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet måste biologi, fysik och kemi ingå bland de godkända ämnena.

Källor: 15 kapitlet 5–6 §§, 16 kapitlet 29–31 och 33–34 §§ skollagen samt 7 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Dispens från kravet på godkänt betyg i engelska

En sökande till ett nationellt program, som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav, ska ändå anses behörig till ett nationellt program om hen

1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och
2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.

Enligt förarbetena kan ett exempel på speciella personliga förhållanden vara att den sökande relativt nyligen anlänt till Sverige från ett land där engelska inte förekommit i skolundervisningen i någon större utsträckning. I förarbetena uttalas också att avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt.

Elever som tas emot till en gymnasieutbildning med dispens från kravet på godkänt betyg i engelska ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå. För att eleven efter avslutad utbildning ska kunna få en gymnasieexamen i form av en yrkesexamen krävs godkänt betyg i gymnasiekursen Engelska 5. För en högskoleförberedande examen krävs godkänt betyg i Engelska 5 och Engelska 6.

En sökande som uppfyller kriterierna för dispens från kravet på godkänt betyg i engelska får inte nekas dispens även om det skulle uppstå organisatoriska svårigheter för huvudmannen om eleven antas till utbildningen.

Stöd för utformning av blanketter för ansökan om dispens från kravet på godkänt betyg i engelska finns hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Källor: 16 kapitlet 32 § skollagen, 4 kapitlet 9 § och 8 kapitlet 6–7 §§ (i dessas lydelser enligt SFS 2010:2029) gymnasieförordningen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 425.

Handbok för gymnasieantagning 2024, SKR:s webbplats Länk till annan webbplats.

Behörighet till särskilda varianter

För behörighet till en särskild variant inom ett nationellt program i gymnasieskolan får, utöver de allmänna behörighetskraven, även ställas krav på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant område som är utmärkande för varianten.

För behörighet till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska krav ställas på sådana förkunskaper.

Behörighetskraven ska framgå i beslutet för utbildningen.

Källor: 15 kapitlet 5–6 §§ och 5 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Anordna särskild variant av gymnasieutbildning

Behörighet till riksrekryterande och motsvarande yrkesutbildningar

För behörighet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan eller en motsvarande utbildning som anordnas av en enskild huvudman får, utöver de allmänna behörighetskraven, även ställas krav på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant område som är utmärkande för utbildningen.

Behörighetskraven ska framgå i beslutet för utbildningen.

Källor: 15 kapitlet 5–6 §§ skollagen samt 5 kapitlet 15 § gymnasieförordningen.

Anordna riksrekryterande gymnasieutbildningar

Behörighet till riksrekryterande och motsvarande spetsutbildningar

För behörighet till en riksrekryterande, eller motsvarande, estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.

Behörighetskraven ska framgå i beslutet för utbildningen.

Detsamma gäller för sådana riksrekryterande spetsutbildningar i gymnasieskolan som införs som en permanent del av skolväsendet från och med den 1 juli 2025. För behörighet till en sådan spetsutbildning gäller dessutom att den sökandes kunskapsnivå ska vara väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan. Ett prov ska användas för bedömningen av att den sökande har en sådan kunskapsnivå som krävs för behörighet.

Källor: 15 kapitlet 5–6 §§ skollagen och 5 kapitlet 15 § gymnasieförordningen.

Anordna riksrekryterande gymnasieutbildning

Riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan

Behörighet till yrkesdansarutbildningen

För den riksrekryterande yrkesdansarutbildningen finns särskilda bestämmelser om behörighet i en separat förordning samt Skolverkets föreskrifter.

Källor: 15 kapitlet 8 a § (i dess lydelse enligt SFS 2010:1997) skollagen, förordning (2011:7) om dansarutbildning samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:12) om bedömningsgrunder för de färdighetsprov som ska utgöra grund för antagning till dansarutbildningen.

Yrkesdansarutbildningen, Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.

Behörighet till nationella program som Rh-anpassad utbildning

Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och
3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kapitlet 29–34 §§ skollagen, när det gäller nationella program.

Kravet på att sista årskursen i grundskolan eller motsvarande ska ha slutförts gäller inte utbildning i form av ett introduktions­program. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att den sökande har avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande.

Källa: 15 kapitlet 36 § skollagen.

Målgrupp för Rh-anpassad gymnasieutbildning

Behörighet till Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro

De behörighetsregler som gäller för gymnasieskolan gäller också för utbildningarna vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro kommun.

Källa: 10 kapitlet 12 § gymnasieförordningen.

Målgrupp för utbildning vid Riksgymnasiet i Örebro kommun

Sökande som inte ska vara folkbokförda men som ändå har rätt till utbildning omfattas av samma behörighetskrav

Sökande som vid tillämpningen av skollagen ska anses som bosatta i landet trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige, exempelvis asylsökande, omfattas av samma behörighetskrav som övriga sökande. För att vara behöriga till ett nationellt program behöver de därför till exempel ha godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från grundskolan eller motsvarande utbildning.

Ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasieskolan men saknar behörighet till ett nationellt program kan tas emot till ett introduktionsprogram.

Källor: 16 kapitlet 29–31 och 33–34 §§, 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen samt 7 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Sökande till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som inte folkbokförda i Sverige

Sökande som gått i skolan i ett annat land kan vara behöriga till nationella program

Behörighet för sökande med utländska betyg

Behörighet till introduktionsprogram i gymnasieskolan

Utöver de allmänna kraven avseende ålder, att man ska vara bosatt i Sverige och att man ska ha avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning, finns ytterligare behörighetskrav för gymnasieskolans introduktionsprogram.

Målgrupp för gymnasieskolan

Programinriktat val

Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett visst nationellt program, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och:

• engelska eller matematik samt minst fyra andra ämnen, eller
• engelska och matematik samt minst tre andra ämnen.

Programinriktat val får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev.

Även ungdomar som är behöriga till ett nationellt yrkesprogram, men inte ett nationellt högskoleförberedande program, är behöriga till programinriktat val.

Källor: 17 kapitlet 4 och 10 §§ skollagen.

Mer om programinriktat val

Yrkesintroduktion och individuellt alternativ

Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt yrkesprogram. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.

Om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga, det vill säga mycket starka, skäl får elever som är behöriga till ett nationellt yrkesprogram ändå tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Enligt förarbetena kan ett exempel på synnerliga skäl vara att yrkesintroduktion eller individuellt alternativ framstår som de enda alternativen för en elev som, trots anpassningar och kraftfulla stödinsatser från skolans sida, är på väg att helt avbryta sina studier i gymnasieskolan. För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stödåtgärder enligt 9 kapitlet gymnasieförordningen ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl.

Hemkommunen ansvarar för att elever från anpassade grundskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ om de önskar sådan utbildning. Om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl behöver hemkommunen dock inte erbjuda sådan utbildning till elever från anpassade grundskolan. Enligt förarbetena kan ett exempel på synnerliga skäl vara situationer där det är uppenbart att en elev inte har förutsättningar att klara av utbildningen.

Yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. Individuellt alternativ ska utformas för en enskild elev.

Källor: 17 kapitlet 4, 11 och 16 §§ skollagen, 6 kapitlet 2 § gymnasieförordningen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 449–451 och 807 samt proposition 2011/12:50 En gymnasiesärskola med hög kvalitet, sidan 111.

Mer om yrkesintroduktion och individuellt alternativ

Språkintroduktion

Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion. Som exempel på särskilda skäl nämns i förarbetena att en elev inte längre är nyanländ enligt skollagens definition, men av olika anledningar inte kunnat inhämta tillräckliga kunskaper i svenska språket och därför befinner sig på samma kunskapsnivå som många nyanlända.

Hemkommunen får även erbjuda språkintroduktion till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

Språkintroduktion ska utformas för en enskild elev.

Källor: 17 kapitlet 4 och 12 §§ skollagen samt proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 24–25.

Mer om språkintroduktion

Vem räknas som nyanländ enligt skollagen?

Introduktionsprogram som Rh-anpassad utbildning

Ungdomar som har rätt till Rh-anpassad utbildning och inte uppfyller behörighetskraven för ett nationellt program har rätt till utbildning på introduktionsprogram om de har avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande.

Källa: 15 kapitlet 36 § skollagen.

Behörighet till nationella program som Rh-anpassad utbildning

Behörighet till Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro kommun

De behörighetsregler som gäller för gymnasieskolan gäller också för utbildningarna vid Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro kommun.

Källa: 10 kapitlet 12 § gymnasieförordningen.

Behörighet till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år är öppen för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga kunskaper, och som påbörjar vidareutbildningen

1. terminen efter det att hen har avslutat utbildningen på teknikprogrammet eller motsvarande utbildning, eller
2. senast det kalenderår då hen fyller 22 år.

För behörighet till utbildningen krävs gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper. Med likvärdiga kunskaper avses enligt förarbetena i första hand sökande som genomfört andra nationella program med nödvändiga kompletteringar eller läst in en motsvarande utbildning inom vuxenutbildning. Likvärdiga kunskaper kan också ha inhämtats genom studier som helt eller delvis har bedrivits i utlandet.

Precis som när det gäller gymnasieskolan i övrigt måste man vara bosatt i landet för att tillhöra målgruppen för utbildningen.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 17 a kapitlet 4 och 16 §§ skollagen samt proposition 2013/14:188 Gymnasieingenjörsutbildning för konkurrenskraft och tillväxt, sidan 57–58.

Kompletterande behörighetskrav till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

I Skolverkets föreskrifter finns kompletterande behörighetskrav till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:31) om kompletterande behörighetskrav till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan Länk till annan webbplats.

Urval till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Huvudmannen prövar om en sökande ska tas emot

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och ska tas emot.

Huvudmannen behöver dels pröva om den sökande tillhör målgruppen för skolformen, dels om den sökande uppfyller de behörighetskrav som gäller för sökt utbildning.

Sökande till nationella program tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret.

Källor: 16 kapitlet 36 §, 17 kapitlet 14 § och 17 a kapitlet 18 § skollagen samt 7 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Målgrupp för gymnasieskolan

Huvudmannen behöver utreda om en sökande som inte är folkbokförd har rätt till utbildning

Mottagande till utbildning i gymnasieskola med offentlig huvudman

Nationella program – mottagande i första hand

Att en sökande blir mottagen i första hand innebär att hen konkurrerar om platserna på aktuellt program i första urvalsomgången. Regler om första- och andrahandsmottagande finns endast avseende nationella program. Sökande som omfattas av sekundära samverkansavtal behandlas på samma sätt som sökande som omfattas av primära samverkansavtal när det gäller förstahandsmottagning. Detta gäller dock endast för den specifika utbildningen som ingår i respektive samverkansavtal.

Krav på primära samverkansavtal och möjlighet till sekundära samverkansavtal

Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande inom kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende (HVB) som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § samma lag ska vid beslut om mottagande jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. För att säkerställa att eleven vistas i ett sådant HVB-hem eller ett sådant skyddat boende som avses i socialtjänstlagen bör ett intygande om detta inhämtas från den socialtjänst som har placerat eleven.

Behöriga sökande ska även tas emot i första hand om de sökt till

1. ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret, och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få i den gymnasieskola de sökt till,
2. ett nationellt program eller en nationell inriktning som börjar det första läsåret, och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret, och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,
4. ett nationellt program, och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,
5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar, och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller
6. en utbildning som Skolverket har fattat beslut om riksrekrytering för.

Mottagande avser alltid ett program i dess helhet, även om en viss inriktning har anförts som skäl för att få bli mottagen.

Någon rätt att bli mottagen i första hand till lärlingsutbildning finns inte om hemkommunen erbjuder utbildningen som skolförlagd utbildning. Det innebär att förstahandsmottagning inte ska ske om hemkommunen till exempel från det första läsåret erbjuder det aktuella programmet utan någon inriktning eller med en nationell inriktning eller en särskild variant av programmet. Det är bara om hemkommunen inte erbjuder någon utbildning alls på det aktuella programmet som den sökande har rätt att tas emot i första hand till gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret hos en offentlig huvudman.

Ett beslut om mottagande i första hand till ett nationellt program får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) av den sökande.

Källor: 16 kapitlet 43–44 §§ och 28 kapitlet 12 § skollagen, 7 kapitlet 2 § gymnasieförordningen samt proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, sidan 161.

Rätten att tas emot i första hand gäller inte om ansökan görs inför det andra eller tredje läsåret

Huvudmannens utredningsansvar

Sekretess i offentligt bedriven verksamhet och hantering av skyddade personuppgifter

Överklagande

Särskilda skäl att bli mottagen till nationellt program i första hand

En sökande kan ha rätt att bli mottagen utifrån särskilda skäl med hänsyn till sina personliga förhållanden.

Det ankommer på den sökande att ange sina personliga skäl i samband med ansökan, som ges in till den sökandes hemkommun. Den mottagande huvudmannen beslutar om de angivna personliga skälen är tillräckliga för förstahandsmottagande. På Skolväsendets överklagandenämnds (ÖKN) webbplats finns exempel på beslut om mottagande i första hand utifrån personliga skäl som av ÖKN har bedömts ha ett allmänt intresse genom att kunna tjäna som vägledning i liknande situationer.

Källor: 16 kapitlet 35 och 44 §§ skollagen.

Skolväsendets överklagandenämnd Länk till annan webbplats.

Huvudmannens utredningsansvar

Inhämtande av yttrande från hemkommunen

Innan en kommun eller region tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen till ett nationellt program i gymnasieskolan ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare yttrande eller av andra skäl är onödigt.

Om prövningen avser förstahandsmottagande utifrån att utbildningen i fråga inte erbjuds av den sökandes hemkommun kan det räcka att den anordnande huvudmannen får information från antagningskansliet om hemkommunens utbildningsutbud. Därmed kan det anses onödigt att inhämta ett formellt yttrande från hemkommunen. Det kan därför vara lämpligt att antagningskansliet kommer överens med hemkommunen om att få lämna information om hemkommunens utbildningsutbud.

I de fall en sökande har framfört särskilda skäl med hänsyn till sina personliga förhållanden behöver ett yttrande normalt inhämtas från hemkommunen. Det är den sökande som ansvarar för att lämna underlag som styrker de personliga skäl som anförs.

Till utbildningar inom ett samverkansavtal eller till riksrekryterande utbildningar behövs inget yttrande. Något yttrande krävs normalt inte heller vid andrahandsmottagning.

Källor: 16 kapitlet 48 § skollagen samt proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, sidan 163.

Handläggning av ansökan till utbildning anordnad av annan huvudman än hemkommunen

Huvudmannens utredningsansvar

Nationella program – mottagande i andra hand

Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand får enligt skollagen tas emot i andra hand till lediga platser som återstår efter att alla de som ska tas emot i första hand har erbjudits plats på utbildningen.

Det finns ingen skyldighet för huvudmannen att ta emot en sökande i andra hand.

Om huvudmannen beslutar att ta emot sökande i andra hand måste alla sökande som uppfyller villkoren för andrahandsmottagning behandlas lika. Räcker inte platserna till alla, ska ett urval göras och gymnasieförordningens urvalsregler ska då tillämpas.

Källor: 16 kapitlet 47 § skollagen och 7 kapitlet 2-5 §§ gymnasieförordningen.

Urval bland sökande till gymnasieskolan

Mottagande i första hand till riksrekryterande nationella program

Skolverket får för nationella program besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet, det vill säga att utbildningen ska vara riksrekryterande.

Ett beslut om mottagande i första hand får överklagas till ÖKN av den sökande.

Källor: 16 kapitlet 45-46 §§ och 28 kapitlet 12 § skollagen.

Riksrekryterande utbildningar i gymnasieskolan

Överklagande

Introduktionsprogram som utformats för en grupp elever

En kommun eller en region som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ta emot alla behöriga sökande som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.

En elev som vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant HVB-hem som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § samma lag ska vid beslut om mottagande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. För att säkerställa att eleven vistas i ett sådant HVB-hem eller ett sådant skyddat boende som avses i socialtjänstlagen bör ett intygande om detta inhämtas från den socialtjänst som har placerat eleven.

Om det finns platser kvar på utbildningen efter att alla sökande enligt ovan tagits emot får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.

Ett beslut om mottagande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever får överklagas till ÖKN av den sökande.

Källa: 17 kapitlet 19 § och 28 kapitlet 12 § skollagen.

Huvudmannens utredningsansvar

Sekretess i offentligt bedriven verksamhet och hantering av skyddade personuppgifter

Överklagande

Introduktionsprogram som utformats för en enskild elev

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion.

En kommun eller region ska även ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för dessa utbildningar om de på grund av placering i ett sådant HVB-hem som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § samma lag vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. För att säkerställa att eleven vistas i ett sådant HVB-hem eller ett sådant skyddat boende som avses i socialtjänstlagen bör ett intygande om detta inhämtas från den socialtjänst som har placerat eleven.

Vidare får en kommun som anordnar programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språkintroduktion ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen. På motsvarande sätt får en region som anordnar någon av dessa utbildningar ta emot behöriga ungdomar oberoende av vilken kommun de kommer från.

Källor: 17 kapitlet 16 och 21–21 a §§ skollagen.

Huvudmannens utredningsansvar

Sekretess i offentligt bedriven verksamhet och hantering av skyddade personuppgifter

Mottagande till utbildning i gymnasieskolan med enskild huvudman

Enskilda huvudmäns skyldighet att ta emot sökande till ett nationellt program

Huvudregeln är att varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen på ett nationellt program. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse

1. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller
2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen behöver inte ta emot en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ett beslut om mottagande till ett nationellt program får överklagas till ÖKN av den sökande.

Källor: 15 kapitlet 33 § och 28 kapitlet 13 § skollagen.

Resursskolor

Överklagande

Enskilda huvudmäns skyldighet att ta emot sökande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola som anordnar introduktionsprogrammet programinriktat val som har utformats för en grupp elever ska som huvudregel ta emot alla behöriga sökande. På samma sätt som när det gäller nationella program får mottagandet till en viss utbildning dock begränsas till att avse

1. elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola),
2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Den enskilda huvudmannen behöver inte ta emot en elev till programinriktat val som har utformats för en grupp elever, om eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd och hemkommunen beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ett beslut om mottagande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever får överklagas till ÖKN av den sökande.

Källor: 15 kapitlet 33 §, 17 kapitlet 30 § och 28 kapitlet 13 § skollagen.

Resursskolor

Överklagande

Enskilda huvudmäns skyldighet att ta emot ungdomar till programinriktat val som har utformats för en enskild elev

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är bara skyldig att ta emot en elev till programinriktat val som har utformats för en enskild elev om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om att eleven ska tas emot hos den enskilda huvudmannen. Bidraget till den enskilda huvudmannen bestäms då enligt bestämmelserna i 17 kapitlet 35 § skollagen.

Källa: 17 kapitlet 29 § skollagen.

Enskilda huvudmäns skyldighet att ta emot ungdomar till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är bara skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

Källa: 17 kapitlet 29 § skollagen.

Mottagande till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år med offentlig eller enskild huvudman

Då vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år är riksrekryterande är utbildningen öppen för behöriga sökande från hela landet. På samma sätt som för övrig utbildning i gymnasieskolan är det huvudmannen för den sökta utbildningen som prövar om en sökande är behörig och ska tas emot.

Ett beslut om mottagande till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år får överklagas till ÖKN av den sökande.

Källor: 17 a kapitlet 18 § och 28 kapitlet 12–13 §§ skollagen.

Överklagande

Underrättelse om mottagandebeslut

Den sökande ska så snart det är möjligt underrättas om huvudmannens beslut om mottagande, inklusive information om hur beslutet kan överklagas om hen inte blivit mottagen. Såväl offentliga som enskilda huvudmän ska meddela mottagandebeslut till de sökande.

En underrättelse om beslut om mottagande kan vara skriftlig eller muntlig. Enligt Skolverkets mening bör det i de flesta fall dock vara mest lämpligt att den lämnas skriftligt exempelvis per post eller e-post. Om beslutet om mottagande har fattats av någon annan huvudman än sökandens hemkommun bör beslutet även skickas till hemkommunen eller det antagningskansli som hemkommunen tillhör. Antagningskansliet bör i sin tur informera kommunens handläggare av interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram blanketter som kan användas bland annat för en kommuns eller en regions beslut om mottagande. Blanketterna säljs av företaget Adda, som är en del av SKR.

En ungdom som anmält intresse för ett introduktionsprogram utformat för enskild elev bör, i de fall hen inte tillhör målgruppen och/eller saknar behörighet till utbildningen, meddelas av den anordnande huvudmannen. Ett nekat mottagande till introduktionsprogram som utformats för en för enskild elev går dock inte att överklaga genom förvaltningsbesvär.

Källor: 28 kapitlet 18 § skollagen samt 33 och 42 §§ förvaltningslagen (2017:900).

Underrättelse om innehållet i ett beslut och information om hur man överklagar

Vem får överklaga ett beslut?

Försäljning av blanketter hos Adda, Addas webbplats Länk till annan webbplats.